Hand injuries - epidemiology, costs and outcome

• Hand injuries have a profound impact not only on the patient’s activity of daily living and during leisure time but also on working capability. Such injuries may therefore also generate substantial costs for society in terms of sick-leave and treatment. In the present thesis, the panorama, costs (within the health-care system, due to lost production and total costs), outcome and health status of patients with hand injuries in Malmö, Sweden and in Southern Sweden for especially flexor tendon injuries (zone II) and median and ulnar nerve injuries in the forearm as well as other hand injuries were investigated retro- and prospectively. Descriptive epidemiology, health economic methods, and health questionnaires (DASH & SF-36) were used to describe and analyse these factors. The incidence was around 7 hand injuries/1000 inhabitants/year in Malmö, representing 12% of the workload at an Acute & Emergency Unit. Most injuries occurred during leisure time (2/3), mainly affecting young men, and the majority of the injuries were minor, although causing sick leave but usually low costs (< EUR 2500). Only 22% of the injuries in the age group 18-65 years were work related, but such injuries increased the risk of admission to hospital. A decrease in the number of days for sick leave, an increased risk for children to get hand injuries as well as a slight change in type of injuries were observed between 1989 and 1997 (an 8-year interval). There was a reduced risk of injury during July, November and December and on Tuesdays. The median total cost for a nerve injury in the forearm was EUR 45 800 and for a flexor tendon injury EUR 15 600, mainly due to lost production (87% and 65% of total costs, respectively). Factors, such as complications during rehabilitation and more than four concomitant tendon injuries, influenced the costs for repair and rehabilitation of flexor tendon and median and ulnar nerve injuries, respectively. Mobilization regimes, such as active mobilization and rubber band mobilization, after flexor tendon repair increased the costs, but improved the outcome. The costs and sick leave for hand injuries of different severity, analysed in a prospective study, was associated with the score for severity (HISS) of the injury. The DASH-score was not found to be significant in the analysis of the length of sick leave but DASH-score at one year was associated with variation in age, HISS and health care costs. SF36 was not useful as a method to study health status after a hand injury. The data in the present thesis can be used to optimise the treatment and rehabilitation of hand injuries, reallocate resources as well as to improve prevention of such injuries, which usually affect young persons in a productive age.

• Popular Abstract in Swedish Händerna utsätts dagligen för olika typer av faror. Handskador av varierande omfattning är därför inte ovanliga. Dessa kan drabba både barn och vuxna, såväl under fritiden som i arbetslivet. Panoramat av handskador har förändrats. För omkring 40 år sedan var handskador vanligt förekommande på arbetsplatsen, men har sedan dess minskat så att de för 20 år sedan utgjorde ungefär 1/3 av de årliga arbetsolycksfallen i Sverige. Det har tidigare beräknats att ungefär 4 av 100 handskador leder till så allvarliga konsekvenser att den skadade för all framtid får kraftigt nedsatt handfunktion. Handskadornas omfattning, orsaker och effekter på handfunktion och allmän hälsan och de kostnader de medför är inte tillräckligt belysta. Detta gäller särskilt skador på böjsenor i fingrar och på nerver i underarmen som kräver speciell kunskap för behandling och rehabilitering och som representerar två skadetyper med va- rierande rehabiliteringsförlopp. Nervska- dan kräver en betydligt längre rehabi- literingsperiod och lämnar oftast någon form av kvarstående funktionsnedsättning. Under avhandlingsarbetet har dessa aspekter studerats i Malmö och i Södra sjukvårdsregionen. Orsakerna till och omfattningen av handskadorna och framför allt de ekonomiska aspekterna har analyserats. Kostnaderna för en skada består av kostnaden för det akuta omhändertagandet (operation, vårdav- delningskostnader, uppföljning och rehabi-litering) och av kostnaden orsakad av sjukskrivning. Den totala kostnaden är summan av dessa delar. De olika kostnaderna har dessutom analyserats i relation till behandlingsresultatet i form av armfunktion, rörlighet och annan funk- tionsåterkomst. Handskador kan delas upp i fyra svårighetsgrader: ”Mindre skada”, ”Medel- svår skada”, ”Svår skada” och ”Stor skada”. Det är framför allt unga män kring 30 år (2/3 av patienterna) som skadar sina händer. Majoriteten av skadorna uppstår under olika fritidssysselsättningar. Endast 1/5 av skadorna uppkommer under arbete bland yrkesaktiva. De vanligaste skadeor- sakerna är fallolycka, slag och skärskada, medan de vanligaste följderna är benbrott, ledbandsskador och ytliga sår. Majoriteten av skadorna kan definieras som ”små ska- dor”, vilka kräver relativt begränsade sjuk- vårdsinsatser och förbrukar därför mindre mängd kostnader inom sjukvårds- sektorn. Trots detta kan de orsaka lång sjukskriv- ningstid varför totalkostnaden för en ”min- dre skada” uppgår till ungefär 110 000 svenska kronor. Mellan åren 1989 och 1997 minskade sjukskrivningstiden för patienter med handskador. Risken för barn att få en handskada ökade under samma tidsperiod; inga andra stora skillnader noterades. Risken att få en handskada varierade något under året; under juli, november och december är risken lägre och en minskad risk noterades på tisdagar. Sportskador var inte ovanliga och utgjorde 31% av fritidsskadorna. Nya sportak- tiviteter som in-line åkning utgjorde 10 % av skadorna 1997 men förekom inte 1989. Nya rekreationsmedel kan på detta vis förändra skadepanoramat, vilket också har uppmärksammats av andra avseende snowboardåkning. De allvarligaste skadorna är relativt sett få men stod för en stor del av kostnaderna. Jag fann att 1/10 av de handskadade stod för 1/3 av kostnaderna. Kostnaden för samhället för en handskada varierade. De svåraste skadorna var de mest kostsamma. Nervskadorna i underarmen var betydligt dyrare än böjsenskadorna. En böjsenskada kostade ungefär 140 000 Kr och en nervskada ungefär 460 000 Kr och den största delen av kostnaden (mellan 67 och 87%) utgjordes av sjukskrivnigskostnaden. Jag har funnit faktorer som påverkar kostnaderna. Komplikationer under rehabi- literingen av böjsenskador ökade kost- naderna likaså skada på flera senor i under- armen i samband med nervskadan. Kost- naderna ökade kraftigt om böjsenskadorna måste omopereras. Olika träningsprogram efter böjsensreparationer ökade sjukvårds- kostnaderna, men gav bättre rörlighet i fingret. Sjukvårds- och sjukskrivningskos- naderna för handskador av olika svårig- hetsgrad kunde förutbestämmas med hjälp av ett speciellt poängsystem (HISS) som angav omfattningen av handskadan. Två frågeformulär har använts, ett som belyser hur armfunktionen (DASH) påverkar patientens förmåga att utföra olika sysslor och ett som belyser patientens allmänna hälsa (SF-36). En sämre armfunktion tre månader efter skadan, analyserat med ett frågeformulär till patienterna (DASH), var relaterade till höga totalkostnader och sjukskrivningskostnader. Armfunktionen beräknad med frågeformuläret (DASH) ett år efter skadan påverkades också av patientens ålder och skadans omfattning. Att analysera patientens allmänna hälsa (SF-36) efter skadan var inte en användbar metod för att beräkna kostnader eller armfunktion vid handskador. Den nya kunskapen som avhandlings- arbetet lett till kan användas för att förbättra behandlingen och rehabiliteringen av patienter med handskador, omfördela befintliga resurser samt att förhindra uppkomst av handskador, vilka drabbar unga personer i en produktiv ålder.

Ämnesord

MEDICIN OCH HÄLSOVETENSKAP  -- Klinisk medicin -- Kirurgi (hsv//swe)

MEDICAL AND HEALTH SCIENCES  -- Clinical Medicine -- Surgery (hsv//eng)

Nyckelord

Public health

epidemiology

Kirurgi

ortopedi

traumatologi

Folkhälsa

epidemiologi

traumatology

orthopaedics

Surgery

outcome

health economy

flexor tendon injury

costs

Hand injury

Publikations- och innehållstyp

dok (ämneskategori)

vet (ämneskategori)