Experiment i sociala medier: Går det att härma Facebook i labbet?

• Experiment är en metod som har haft skiftande öden och anseende inom samhällsvetenskapliga discipliner under årens lopp. För tillfället har experimenten fått en renässans inom flera samhällsvetenskapliga discipliner. Inte minst i samband med de ökande möjligheterna att använda s.k. big data finns ett växande intresse att på olika sätt kombinera detta med experimentell design (Bond et al 2012; Bakshy et al 2015). Ett litet antal ytterst uppmärksammade experiment som har gjorts i samarbete med Facebook har spätt på detta intresse: genom att dra nytta av möjligheten att manipulera flödena för miljontals användare kan man kombinera styrkan i att ha ett högt antal analysenheter med styrkan i den experimentella designens höga interna validitet. Experiment i sociala medier skulle kunna utgöra en fantastisk möjlighet att testa olika teorier om mänskligt handlande och kommunikation. Dessutom är kommunikation i sociala medier intressant i sin egen rätt att studera, inte minst med anledning av den oerhörda betydelse för sociala relationer och informationsspridning som de har kommit att få bland stora grupper av människor. Det finns dock ett antal problem med experimentell design i sociala medier som måste hanteras innan den enskilde forskaren kan börja experimentera. Ett stort hinder är att för att kunna göra ett fullskaligt experiment på en sluten plattform som Facebook krävs det att man samarbetar med Facebook själva, eftersom det rör sig om att förändra användarnas upplevelse av tjänsten. Detta är svårt att åstadkomma för de flesta forskare. De få som finner nåd inför Facebooks och liknande företags ögon måste dessutom genomföra sina studier i nära samarbete med de interna forskningsavdelningarna (om det inte är de interna forskarna själva som genomför studierna) (research.facebook.com). Det reser frågor om hur fri sådan forskning rimligen kan vara. Det finns överhuvudtaget en risk med informationsoligopolismen som håller på att breda ut sig att vi får en uppdelning i datarika och datafattiga forskare, där de förra samarbetar intimt med informationsoligopolisterna och de senare missar chansen. Det finns också etiska problem med dessa designer eftersom användarna inte är medvetna om att de deltar i ett experiment.Det alternativ som återstår för en forskare som inte får eller vill samarbeta med Facebook är att på olika sätt försöka simulera upplevelsen av att använda en social nätverkssajt som Facebook. I detta kapitel beskriver vi några olika tänkbara sätt som man skulle kunna designa experiment för att fånga delar av upplevelsen i att använda sociala medier, och vilka delar som är svåra om inte omöjliga att simulera. Vi beskriver ett paradigm som försöker efterlikna en social medie-plattform och hur detta kan användas i forskning om social påverkan på sociala medier. Vi beskriver även delar av egna studier gjorda med detta paradigm. Vi beskriver också kortfattat grunderna i samhällsvetenskaplig experimentdesign och hur man analyserar och presenterar resultat. Slutligen diskuterar vi de svagheter som den här typen av paradigm har och hur man kan göra för att försöka förbättra designen i framtida forskning.

Nyckelord

metoder

sociala medier

experiment

Facebook

paradigm

socialpsykologi

statsvetenskap

Publikations- och innehållstyp

kap (ämneskategori)

ref (ämneskategori)