Från Jernverk till Hjärnverk : Ungdomstidens omvandling i Ronneby under tre generationer

• The place is Ronneby, a smallish town in southern Sweden. My subjects are working class and lower middle class men in Ronneby, men who — since the beginning of the century — have encountered changing conditions for reaching adulthood. In this dissertation, I will analyse these changing and increasingly difficult conditions and try to explain how the tradition of starting to work early in life, and thus becoming adult when still very young, has been replaced with a need to postpone adulthood further and further. Old industrial companies like Kockums and L.M. Ericsson used to provide jobs which could be passed on from father to son. Nowadays, they have been superseded by advanced undertakings in Information Technology and by a local university, specialized in teaching software development. The whole situation in Ronneby bears the imprint of the same problems which towards the end of the century have spread through most of the Western world. People who do not understand the new logic of change and cannot adapt to it personally, will be left behind. Ronneby can be seen as a symbol of the disappearance of a Swedish industrial tradition and the coming of a new industrial order, which has little use for a labour force with only lower education. The tools of interpretation are mainly from Margaret Mead and David Riesman. In their respective ways both have described the transformation of society in terms of the relation between character and social structure. Mead concentrates on changing patterns of culture, and she maintains that there was a period in history when parents could safely assume that their children´s lives would become copies of their own lives, whereas we now live in a period when neither parents nor various expert systems in society knows what to expect from the coming generation. Riesman concentrates on the consequences of cultural transformation, and he maintains that there is a correlation between types of society and types of character. The Tradition-directed character – with inherited power relations – later became Inner-directed – with life goals transplanted by parents in their offspring at an early age – and finally Other-directed – a character type which seeks guidance from peers and mass media. To a large extent this dissertation deals with the decline of the family and primary relations, but at the same time with people´s capability of always creating new forms of social bonds and things in common.

• Popular AbstractAvsikten med denna avhandling är att utveckla en teori om de försvårade villkor som män ur arbetarklassen och den lägre medelklassen upplevt i Ronneby sedan början av 1900-talet; om hur traditionen att snabbt komma ut i arbetslivet — som bland män i Ronneby i det närmaste har varit likvärdigt med att bli vuxen — ersatts av ett behov att senarelägga vuxenblivandet. Bakgrunden är att bolag som Kockums och LM Ericsson —som dittills stått för att arbeten kunnat gå i arv från far till son — ersatts av spjutspetsföretag inom IT- branschen och en lokal högskola, specialiserad på utbildningar i programutveckling. Hela situationen i Ronneby präglas av en problematik som fått en allt större utbredning i västvärlden mot slutet av 1900-talet. De människor som inte förstår den nya utvecklingslogiken och inte förmår att dra de personliga konsekvenserna därav kommer att hamna i bakvattnet. Kanske är därför Ronnebyborna symbolen för en svensk industritradition som går i graven och lämnar fältet fritt för en 2000-talets arbetsstruktur där den lågutbildade arbetskraften hamnar i underläge. Avhandlingen inleds med ett försök att legitimera den ibland okonventionella metod som jag använt för att få läsaren att se, känna, lukta och höra hur omvandlingen av Ronneby har framträtt för dess invånare under tre generationer. Det okonventionella består av tre berättelser som hämtat inspiration från en skönlitterär genre —novellen. Innan idén att skapa ett antal berättelser — som på ett närmast idealtypiskt sätt kunde illustrera relationer, förhållningssätt och värderingar under ungdomstiden för tre generationer — dök upp var jag inställd på att presentera min empiri som om den vore berättad av en speakerröst från någon av svensk filmindustris gamla journalfilmer. Jag hade sett en sådan som faktiskt berättade en liten solskenshistoria om Ronneby på 1940-talet. Tempot och intonationen i journalfilmerna passade min strävan att ge avhandlingen en dokumentär prägel. Detta var första steget på vägen mot de berättelser som jag sedan skrev. När jag väl förstod röstens betydelse för att skapa autenticitet och närvaro drevs jag allt närmare novellens formspråk. Kapitel 2 som jag kallat Om ett försök att lägga golv är med andra ord en metodologisk grund för den fortsatta analysen och avser främst att visa från vilken sociologisk tradition jag hämtat min inspiration. Det är emellertid också ett försök att ge min egen syn på det golv som sociologin borde kunna gå på för att nå fram till nya spännande analyser av det sociala livets omvandling. I kapitel 3, Förlorad och återvunnen gemenskap, diskuteras i första hand den typ av sociologisk teori som har haft ambitionen att göra reda för industrialismens och urbaniseringens konsekvenser för familjelivets förändrade betydelse, både i funktionell och psykologisk mening. Kortfattat skulle man kunna säga att primärgruppens inflytande över individens beteende har minskat, och att de indirekta kontrollmetodernas betydelse har ökat i takt med att samhället har blivit urbaniserat och industrialiserat. Tidigare fanns det en intim relation mellan det lokala och grannskapet, där individen levde sitt vardagliga liv, och de ekonomiska och skyddande funktioner som på sitt sätt är oumbärliga för människors liv. Det fanns en förening mellan samhälleliga mål och de mål som sattes upp inom grupper, små nog att kunna ingjuta en känsla av tillhörighet till samhällets allmänna normer. Det ekonomiska och politiska livet baserades på en stark förankring i mindre gruppers engagemang i samhället, vilket i sin tur tillgodosåg behovet av psykologisk trygghet och identifikation. Människor upprätthöll med andra ord sin lojalitet till familjen och den lokala gemenskapen på grund av dess relation till den ekonomiska och politiska stabiliteten och vice versa. Med urbaniseringen och industrialiseringen försvann den intima relationen mellan familj och det ekonomiskt - politiska livet. Avhandlingen handlar alltså till stor del om hur urbaniseringen och industrialiseringen tycks bidra med en tillbakagång av primära relationers och familjens funktion för människors utveckling som samhällsvarelser, men samtidigt om hur människor hela tiden lyckas skapa nya förutsättningar för att bibehålla det gemensamma. Kapitel 4, 5 och 6 ägnas åt en presentation av Ronnebys utveckling under 1900-talet. Det sker dels genom en genomgång av historiska skrifter, tidningsartiklar och offentlig statistik och dels genom berättelser som utvecklar en slags idealtypisk modell över de data som jag samlat in. Jag formar med andra ord en berättelse som jag hoppas skall härma verkligheten i allt väsentligt, och berättelsen är konstruerad på ett sådant sätt att den som läser skall känna sig hemmastadd i de operationer som utgör berättelsens nav. Det till omfånget största kapitlet är kapitel 7, Det förflutna, nuet och framtiden. Där försöker jag tolka den utveckling som beskrivs i kapitel 4, 5 och 6. Kapitlet är delat i tre delar, A, B och C, som å ena sidan försöker förstå hur — med unga människors liv i Ronneby som utgångspunkt — utvecklingen av människornas egenart är en del av den samhälleliga evolutionen och å andra sidan presenterar några centrala inslag i ungdomsforskningens utveckling under i stort sett samma perioder som jag har delat upp Ronneby i. Tolkningsredskapen är främst hämtade från Margaret Mead och David Riesman som på var sitt håll försökt beskriva det moderna samhällets utveckling i termer av relationen mellan karaktär och social struktur. Mead är den som fokuserar mest på skiftande kulturmönster och menar att mänsklighetens historia präglas av en övergång från ett skede då föräldrar kunde räkna med att barnens liv skulle bli en exakt kopia av deras eget liv, till en situation där varken föräldrar eller samhällets övriga expertsystem kan ge råd till eller veta vad de skall förvänta sig av den uppväxande generationen. Riesman koncentrerar sig mer på konsekvensen av den kulturella utvecklingen och menar att de olika samhällstyperna sammanhänger med nya karaktärstyper. Människan har därför utvecklats från att vara traditionsstyrd — där maktrelationerna är nedärvda — till att bli inifrånstyrd — där livsmålen inplanteras av den äldre generationen tidigt i livet — och så småningom gruppstyrd — där man söker allt mer vägledning från kompisar och massmedia. Det finns uppenbara paralleller mellan Mead och Riesman, och med hjälp av en egen tolkning av deras begrepp har jag försökt se vad som utmärker Ronnebys moderna utveckling. I kapitel 8, De nya möjligheterna och längtan efter något annat, presenterar jag familjen X — som är min största empiriska källa. Med hjälp av det läsaren redan vet om Ronneby blir dialogen mellan farfar, far och son inom familjen X en lite annorlunda men ändå typisk berättelse om Ronnebys utvecklingshistoria. Det blir en konkretisering och en fördjupning av vad jag dittills ordnat och tolkat på ett närmast idealtypiskt sätt. Dialogen mellan Mead och Riesman fortsätter och bildar ramen för berättelsen om tre män från samma familj, men från olika generationer. I analysen framgår det att skolan som sagt har blivit viktigare för den yngre generationen än vad den varit för både mellangenerationen och den äldre generationen, men man får samtidigt en känsla av att skolan inte alls vet hur man skall handskas med ungdomar som söker ett meningsfullt liv efter skoltiden. Mellangenerationens målsättningar låg kanske utanför föräldrarnas direkta kunskapsområde, men skolan gav den kompetens man sökte. Man visste — i samråd med föräldrar och kompisar — vad som var möjligt och kunde använda denna kunskap för att anpassa sig till de förändringar som skapat en viss oro bland arbetare i Ronneby när brukssamhällets dagar var räknade. För den yngre generationen är situationen annorlunda. Samhället befinner sig återigen i en omvandlingsfas som tvingat både föräldrar och barn att se på framtiden med nya och i många fall felslipade glasögon. Skolan är inte längre något som skall ge specialiserad kunskap om olika kunskapsfält, utan, som det framgår av den yngre generationens uttalanden, en institution som framstår som lika vilsen som andra socialisationsagenter inför vad — förutom en viss given allmänbildning — man skall lära ut. Detta har varit en nödvändig utveckling för att möta samhällets fortsatta specialisering. Antalet linjer eller program har i och för sig blivit fler, men de räcker inte för att täcka behovet och strategin ser ut att vara att lära ut förmågan att lära sig själv. Skulle den yngre generationen förlita sig på lärarens engagemang, skulle den med stor sannolikhet uppleva läroprocessen som ganska meningslös. Det är tur för den yngre generationen att mellangenerationen tror på estradörens egenskaper och att mellangenerationen genom sitt eget engagemang hjälper till att knyta samman den nya kunskapen med de beteendenormer som genomsyrat uppväxten och gjort barndomen både trygg och meningsfull. Mellangenerationen hamnade i skärningspunkten mellan brukssamhället och det nya meritokratiska samhället som för åtminstone arbetarklassen innebar en osäkerhet och ett beteende som hotade dem med att hamna utanför produktionsprocessen och de av traditionen föreskrivna rollerna. Det var ”ordentlig” man helst skulle vara, det visste mellangenerationen både från att lyssnat på sina föräldrar och från skolans signaler som hade börjat påpeka vikten av både lydnad och innovation. För den äldre generationen gällde endast lydnad, men för den yngre generationen har det varit osäkert hur man skall uppträda för ge ett gott intryck. Å

Ämnesord

SAMHÄLLSVETENSKAP  -- Sociologi -- Sociologi (hsv//swe)

SOCIAL SCIENCES  -- Sociology -- Sociology (hsv//eng)

Nyckelord

Sociology

David Riesman

Margaret Mead

social bonds

structure

character

cultural transformation

patterns of culture

youth

social change

life-history

Social changes

theory of social work

Sociologi

Sociala förändringar

teorier om socialt arbete

Publikations- och innehållstyp

dok (ämneskategori)

vet (ämneskategori)