SwePub
Sök i LIBRIS databas

  Utökad sökning

onr:"swepub:oai:lup.lub.lu.se:d40d4895-5976-4a9d-b5a0-913dbbafca11"
 

Sökning: onr:"swepub:oai:lup.lub.lu.se:d40d4895-5976-4a9d-b5a0-913dbbafca11" > Upplysning utan för...

Upplysning utan förnuft : begär och frihet hos Thomas Hobbes, John Locke, David Hume och Montesquieu

Höög, Victoria, (författare)
Lunds universitet, Lund University, Humanistiska och teologiska fakulteterna, Joint Faculties of Humanities and Theology, Institutioner, Departments, Institutionen för kulturvetenskaper, Department of Arts and Cultural Sciences, Avdelningen för idé- och lärdomshistoria, Division of History of Ideas and Sciences
Lunds universitet Avdelningen för idé- och lärdomshistoria. (creator_code:org_t)
ISBN 91-7139-429-x
Brutus Östlings Bokförlag Symposion, 1999
Svenska 336 s.
Läs hela texten (fulltext)
  • Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt)
Abstract Ämnesord
Stäng  
  • Popular Abstract in Swedish Denna avhandling syftar till att ge en översikt över cirka hundra år av europeisk intellektuell historia som lyfter fram nya aspekter av de klassiska tänkarna. Analysen av de fyra filosoferna Thomas Hobbes, John Locke, David Hume och Charles de Montesquieu syftar till att belysa en generell historisk process, nämligen hur den moderna människosynen växer fram i Europa. En slutsats av analysen är att upplysningsmoderniteten är av ett annat slag än den karakteristik som utgår från begreppen rationalitet, empirism, och framstegsoptimism. Den tidiga upplysningens människosyn kan snarare återges i termer av känsla och begär, förnuft och dygd, men i en konstellation där känslorna och begären står i centrum. David Humes berömda sentens "Reason is and ought to be the slave of the passions" uttrycker den allmänna uppfattningen mer träffande än Kants betoning av förnuftet som redskap att ta sig ur den självförvållade omyndigheten. Hos de fyra tänkare som behandlas sätts inte begären och känslorna i motsättning till rationalitet, utan ingår som beståndsdel i den praktiska rationaliteten. Genom känslorna tänker vi världen, genom dem får vi kraft att handla. Utan känslor, inget liv. Men känslorna är inga blinda drifter, utan är åtkomliga för reflektion och kan förändras med erfarenheten. Få filosofer, kanske inte någon, har visat det med större briljans och skärpa än David Hume. Med denna betoning på synen på människans natur förändrar och fördjupar Hume upplysningens idévärld eller, som den alltmer använda termen lyder, den tidigmoderna perioden. I stället för att se känslor som fenomen som ovillkorligen ska bemästras ingår de i det rationella ställningstagandet. Kanske är det ett tidens tecken att först i vår tid, när moderniteten urholkats - om den någonsin funnits - så förlorar den konstlade motsättningen mellan känsla och förnuft sitt anspråk på att vara rationell.

Ämnesord

HUMANIORA  -- Filosofi, etik och religion -- Idé- och lärdomshistoria (hsv//swe)
HUMANITIES  -- Philosophy, Ethics and Religion -- History of Ideas (hsv//eng)

Nyckelord

John Locke
Thomas Hobbes
postmodernism
modernity
women
political freedom
classical republicanism
human nature
reason
virtue
passions
Enlightenment
desire
David Hume
Charles de Montesquieu.
History of philosophy
history of ideas
Filosofins historia
idéhistoria

Publikations- och innehållstyp

dok (ämneskategori)
vet (ämneskategori)

Hitta via bibliotek

Till lärosätets databas

Hitta mer i SwePub

Av författaren/redakt...
Höög, Victoria
Om ämnet
HUMANIORA
HUMANIORA
och Filosofi etik oc ...
och Idé och lärdomsh ...
Av lärosätet
Lunds universitet

Sök utanför SwePub

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy