SwePub
Sök i LIBRIS databas

  Utökad sökning

onr:"swepub:oai:lup.lub.lu.se:d7f316e4-a61b-4682-acef-c1acb558f84a"
 

Sökning: onr:"swepub:oai:lup.lub.lu.se:d7f316e4-a61b-4682-acef-c1acb558f84a" > Att bygga broar öve...

Att bygga broar över kulturgränser. Om svenskars kommunikation med icke-svenskar vid arbete utanför Sverige

Larsson, Inger, (författare)
Lunds universitet, Lund University, Humanistiska och teologiska fakulteterna, Joint Faculties of Humanities and Theology, Institutioner, Departments, Institutionen för kommunikation och medier, Department of Communication and Media, Medie- och kommunikationsvetenskap, Media and Communication Studies
Lunds universitet Medie- och kommunikationsvetenskap. (creator_code:org_t)
ISBN 91-7267-312-5
Lunds universitet, 2010
Svenska 226 s.
Serie: Lund Studies in Media and Communication, 1104-4330
Läs hela texten (fulltext)
  • Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt)
Abstract Ämnesord
Stäng  
  • Popular Abstract in Swedish Den pågående globaliseringen skapar ett behov av ökad kommunikationskompetens bland svenskar som arbetar ute i världen. Denna studie baseras på beskrivningar av de kommunikationsprocesser som används av svenskar, när de möter icke-svenskar på yrkets vägnar vid arbete utanför Sverige. Beskrivningarna baseras på intervjuer. Studien är inriktad på tre områden. De kommunikationsstrategier som utvecklas av intervjupersonerna för att bemästra interkulturella möten. Förhållandet mellan intervjupersonernas val av kommunikativa strategier och deras relationer till den svenska ursprungskulturen och respektive yrkeskulturer. De grundläggande teoretiska ramar, som är lämpliga vid analys och tolkning av interkulturella kommunikationsprocesser inom de beskrivna kontexterna samt för forskningsområdet Interkulturell kommunikation. Studien behandlar också språkbruk vid arbete utanför Sverige, behovet av interkulturell träning och genusaspekter. Med utgångspunkt från en översikt av relevanta kommunikationsteorier och tidigare forskning inom omådet Interkulturell kommunikation i och utanför Sverige diskuteras användningen av två teoretiska ingångar i ämnet. Socialkonstruktivism används för att kritiskt analysera de traditionella begreppen "nationalkultur", "kultur" och "svenskhet". I avhandlingen förespråkas användningen av samma kommunikationsteoretiska utgångspunkter vid studiet av Intekulturell kommunikation som visat sig vara fruktbara vid analys och tolkning av kommunikationsprocesser i allmänhet. Empriska data består av 30 kvalitativa intervjuer med 10 affärsmän inom svensk exportindustri, 10 delegater anställda av Svenska Röda Korset och 10 forskare anställda vid svenska universitet. Alla intervjupersoner har omfattande internationell erfarnhet och är födda och skolade i Sverige. Intervjuerna visar att intervjupersonerna använder någon eller några av fem grundläggande kommunikationsstrategier och ett stort antal kommunikativa taktiker. Alla strategier och taktiker kan användas vid professionell kommunikation eller förhandlingar med icke-svenskar. Valet av strategier skiljer dock avsevärt mellande professionella kulturer som de intervjuade ingår i. Den svenska identiteten spelar endast sällan någon roll för valet av kommunikativa strategier i samspelet med icke-svenskar. Medan många av intervjupersonerna tillstår att de saknar en djupare förståelse av det eneglska språket liksom kunskaper i interkulturell kommunikation, önskar de inte ytterligare stöd och undervisning inom dessa områden. De kvinnliga intervjupersonenra diskuterar genusproblem och ger ett antal exempelpå fördomsfulla beteenden,som de erfarit eller fått rapporterade under arbete utanför Sverige. Det är tydligt att en ökad användning av forskningsmönster som favoriseras vid kommunikationsteoretisk analys och tolkning i dag skulle framgångsrikt kunna användas också vid analys och teoribygge inom delområdet Interkulturell kommunikation, vilket inte alltid är fallet. I avhandlingen rekommenderas särskilt analysmönster beskrivna av Erving Goffman och Jürgen Habermas som användbara analysredskap. I detta sammanhang visas hur utgångspunkterna för begreppet "nationalkultur", som de används av Geert Hofstede och andra forskare, inte är adekvata. I avhandingen föreslås att detta begrepp ersätts de med en kombination av de ovan nämnda, väl etablerade kommunikationsteorierna och socialkonstruktivism.

Ämnesord

SAMHÄLLSVETENSKAP  -- Medie- och kommunikationsvetenskap (hsv//swe)
SOCIAL SCIENCES  -- Media and Communications (hsv//eng)

Nyckelord

Swedishness
Communication Strategy
Cultural Training
National Culture
Intercultural Communication
Culture
Swedish Red Cross
Communication

Publikations- och innehållstyp

dok (ämneskategori)
vet (ämneskategori)

Hitta via bibliotek

Till lärosätets databas

Hitta mer i SwePub

Av författaren/redakt...
Larsson, Inger
Om ämnet
SAMHÄLLSVETENSKAP
SAMHÄLLSVETENSKA ...
och Medie och kommun ...
Delar i serien
Lund Studies in ...
Av lärosätet
Lunds universitet

Sök utanför SwePub

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy