SwePub
Sök i LIBRIS databas

  Utökad sökning

onr:"swepub:oai:services.scigloo.org:99119"
 

Sökning: onr:"swepub:oai:services.scigloo.org:99119" > Mellan raderna? Til...

Mellan raderna? Till frågan om textens appellstruktur

Agrell, Beata, 1944- (författare)
Göteborgs universitet, Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion, University of Gothenburg, Department of Literature, History of Ideas, and Religion
Göteborgs universitet Humanistiska fakulteten. Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion. 
2009
Svenska.
Ingår i: Främlingskap och främmandegöring: förhållningssätt till skönlitteratur i universitetsundervisningen. - Göteborg : Bokförlaget Daidalos AB. - 978-91-7173-283-5
Läs hela texten (Fulltext, fritt tillgänglig)
  • Bokkapitel (övrigt vetenskapligt)
Abstract Ämnesord
Stäng  
  • Kapitlet »Mellan raderna? Till frågan om textens appellstruktur» syftar till att belysa aspekter av text och läsning som är relevanta i den litteraturvetenskapliga undervisningen för att utveckla en uppmärksam, nyanserad och kritiskt reflekterande läsfärdighet hos studenterna. Utgångspunkt är ett didaktiskt problem: att de litterära verken många gånger studeras med inriktning på ett eller annat diskursivt informationsvärde, utan reflexion över texternas konstnärliga uppbyggnad och vad den kan tillföra betydelsen. Mot denna bakgrund undersöks appellstrukturen i ett antal litterära textexempel, det vill säga vilka förutsättningar för läsning som texten förser med i sin historiska kontext – hur olika litterära strategier förbereder läsandet och betydelseproduktionen. Huvuduppgiften är att pröva hur sådana med texten införlivade instruktioner kan friläggas och kommenteras i ett litteraturvetenskapligt (undervisnings)sammanhang. Analysen av appellstrukturen avser, närmare bestämt, förhållandet mellan textens litterära strategier och de förväntningar som dessa strategier är konventionellt förbundna med i en given kulturell situation. Därvid aktualiseras också frågan om textens litteraritet och signifikans – om och i så fall hur texten framstår som litterär och litteraritetens roll vad gäller textens signifikans. Kapitlet är disponerat i två delar: del I med begreppsbestämningar och teoretisk diskussion; del II med ett antal tillämpningar, som prövar perspektiv utvecklade i första delen på ett antal litterära texter. Del I inleds med ett avsnitt som behandlar författarperspektiv på läsandets problem, det vill säga på läsandet från skrivandets synpunkt. Två författare som särskilt arbetat med att bygga in en läsarroll i själva textkonstruktionen, C. J. L. Almqvist och Lars Ahlin, diskuteras här med utgångspunkt från var sin essä i ämnet. Därefter diskuteras sådana pragmatiska perspektiv på läsandet inom receptionsteoretisk forskning, och en rad nyckelbegrepp presenteras, vilka används eller förutsätts i den fortsatta framställningen. Tillämpningarna i del II utgår från problem med läsarter som framkommit i undervis-ningen och som dokumenterats i studentläsningar (vilka studeras i Thorsons kapitel i denna bok). Fokus ligger på de textstrategier genom vilka en appellstruktur kommer till synes och diskussionen avser vilken allmän och litterär repertoar som strategierna för-utsätter, samt vilken litterär kompetens eller supplering från läsarens sida som krävs för att strategierna skall bli verksamma. Varje avsnitt behandlar en text och en problem-ställning, som till exempel förhållandet mellan brukslitterära och skönlitterära läsarter; kanon, klass och kulturellt avstånd; fokalisation; ramkonstruktion och diegetiska nivåer; isbergsteknik; homodiegetiskt (jag)berättande; samt prosadikt och litterär signifikans. Representerade författare täcker ett bredast tänkbara kanonspektrum: från arbetarförfat-taren Karl Östman, gömd och glömd, till Tomas Tranströmer, världsberömd poet i No-belprisklass. Kapitlet avslutas med eftertankar och en reflexion över förda resonemang, som knyter an till nästa kapitel i boken, Staffan Thorsons »Att följa den röda tråden. Om studenters interaktion med prosafiktion», vilket undersöker empiriska studenters faktiska läsningar av samma texter som Agrell undersöker med avseende på appellstruktur.

Ämnesord

HUMANIORA  -- Språk och litteratur -- Litteraturvetenskap (hsv//swe)
HUMANITIES  -- Languages and Literature -- General Literature Studies (hsv//eng)
HUMANIORA  -- Annan humaniora -- Kulturstudier (hsv//swe)
HUMANITIES  -- Other Humanities -- Cultural Studies (hsv//eng)
HUMANIORA  -- Annan humaniora -- Övrig annan humaniora (hsv//swe)
HUMANITIES  -- Other Humanities -- Other Humanities not elsewhere specified (hsv//eng)

Nyckelord

Estetik
Aesthetics
Litteraturvetenskap
Literature
Retorik
Rhetoric
Övrig humaniora och religionsvetenskap
Other humanities and religion
Kulturarv och kulturproduktion
Cultural heritage and cultural production
Ahlin Lars
Almqvist C J L
appellstruktur
aspektseende
desautomatisering
didaktik
Eco Umberto
fenomenologi
främmandegöring
förväntningshorisont
Holmqvist Ninni
implicit läsare
Iser Wolfgang
Jauss H R
kognitionsteori
litteraritet
läsarroll
läsart
läsning
modelläsare
Nesser Håkan
Poe E A
receptionsteori
ogrammatiskhet
repertoar
responsestetik
Riffaterre Michael
Sklovskij Viktor
Stockwell Peter
Sundman Per Olof
Tranströmer Tomas
Wittgenstein Ludwig
Östman Karl

Publikations- och innehållstyp

kap (ämneskategori)
vet (ämneskategori)

Hitta via bibliotek

Till lärosätets databas

Hitta mer i SwePub

Av författaren/redakt...
Agrell, Beata, 1 ...
Om ämnet
HUMANIORA
HUMANIORA
och Språk och litter ...
och Litteraturvetens ...
HUMANIORA
HUMANIORA
och Annan humaniora
och Kulturstudier
HUMANIORA
HUMANIORA
och Annan humaniora
och Övrig annan huma ...
Artiklar i publikationen
Främlingskap och ...
Av lärosätet
Göteborgs universitet

Sök utanför SwePub

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy