| 1. |
- Belinskij, Antti, et al.
(author)
-
Bringing Back Environmental Flows – The case of migratory fish and the lack of legal adaptivity in Finnish rivers.
- 2017
-
In: Finnish Yearbook of International Law. - 0786-6453. ; X
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Considering significant normative inputs stemming especially from the EU Water Framework Directive (WFD), the article discusses possible legal avenues for restoring ecological flows in the built Finnish rivers. We argue that the current obligations stemming from the Finnish Water Law – and their interpretation in relation to migratory fish – are outdated and even legally problematic. Overall, neither the Finnish legislature, nor the Finnish water administration have reacted quickly enough to the changes in circumstances caused by the development of EU law, the declining importance of hydropower for the Finnish energy policy, and the current knowledge of the ecological importance of migratory fish species for the river ecosystems. Despite this, we argue that the Finnish Water Law already contains some tools for reviewing fisheries regulations in existing water permits, but also legislative changes are required to implement and to enforce the obligations stemming from the WFD.
|
|
| 2. |
- Belinskij, Antti, et al.
(author)
-
Legal Resilience of Water, Food and Energy Security in Finland
- 2017
-
In: Finnish Yearbook of Environmental Policy and Law. - 0786-6453. ; X, s. 275-343
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- In this article, we analyse the extent to which the Finnish legal system supports the resilience of water, food- and energy security systems, and how the identified legal frameworks could be developed to better address the security concerns of these three sectors. Our analysis of regulatory resilience demonstrates that the Finnish security regulation functions reasonably well. First, the legal system recognises the main threats to water, food and energy security. Second, the regulatory system contains wide-ranging and integrated regulation of responses to various types of emergencies. Third, the times-scales from emergency response to long-term planning are addressed in law, although the heaviest regulatory focus is on the shorter time-span. There is an increasing number of legal instruments geared towards the long-term preparation and adaptation to security threats. Although the existing regulatory framework addresses important elements of resilience, some challenges remain.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Jaakkola, Maarit, et al.
(author)
-
Kirja-arvostelut alustataloudessa: esimerkkinä käyttäjälähtöiset arvostelut Instagramissa : Book Reviews in Platform Economy: User-generated Reviews on Instagram
- 2021
-
In: Media & viestintä. - : Media & viestinta. - 2342-477X. ; 44:2
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Kulttuurituotteita eivät sosiaalisen median aikakaudella enää arvostele julkisesti vain perinteisen median ammattikriitikot, vaan myös tavalliset ihmiset osallistuvat teosten julkiseen arvottamiseen erilaisilla digitaalisilla alustoilla. Tarkastelemme tässä artikkelissa kirjallisuusarvosteluja osana alustoitunutta kulttuurituotantoa esimerkkinämme käyttäjälähtöiset kirja-arvostelut erityisesti kuvasovellus Instagramissa. Instagramiin on vakiintunut kirjallisuuskeskusteluyhteisö, jota kutsutaan maailmanlaajuisesti nimellä Bookstagram mutta jolla on myös paikallisia tai alueellisia muotoja, kuten suomalainen Kirjagram. Kysymme, miten käyttäjäarvostelijat esiintyvät niissä arvostelulle määritellyissä funktionaalisissa rooleissa, jotka on aiemmassa tutkimuksessa havaittu perinteisten kriitikoiden toiminnassa. Erilaisten asemoitumisten perusteella hahmottelemme eroa kulttuurisen intermediaation ja kulttuurisen intramediaation käsitteiden välillä, joiden väitämme keskeisimmin kuvaavan eroa institutionaalisen ja käyttäjälähtöisen kirja-arvostelun välillä sekä samalla kuvaavan alustoituneen kirjallisuusarvostelun erityislaatuisuutta.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Karlsson Häikiö, Tarja, 1962
(author)
-
Posthumanismi kasvatustieteessä - Esiopetuksen jäljillä [Fi. I fronten för förskoleforskningen - Posthumanismen som pedagogisk praktik] : Tieteessä tapahtuu [Fi. Det händer i forskningen]
- 2017
-
In: Tietessä tapahtuu. - 0781-7916. ; :Nro. 5,, s. p. 42-46
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- I artikeln diskuteras hur en posthumanistiskt inspirerad praktik kommit att ta plats i finsk och svensk förskoleforskning. Vilken roll kan posthumanismen inta i relation till utbildning och förskolans praktik? Hur kan posthumanistiska teorier omsättas i en pedagogisk verksamhet med förskolebarn? Satsningar på förskola (early childhood education) har visat sig vara en mycket viktig faktor för social och ekonomisk lönsamhet och resurs för samhället. Ansvaret för barns utbildning i förskolan har som sociopolitiskt projekt sedan 1900-talets mitt delats mellan samhälle och familj i den skandinaviska välfärdsmodellen. Den tidiga förskolans filantropiska grund genomgick från 1930-talet och framåt en förändring utifrån nya influenser som byggde på utvecklingspsykologi. De nordiska länderna har följt en modell där den pedagogiska verksamheten sedan förskolans tillblivelse utgår från omsorg och lärande (educare). På senare år har en inriktningsförändring skett i delar av Europa, där ansvaret för förskolan i Sverige, Finland och även exempelvis Italien har övergått till området utbildning (education). I Sverige liksom i Norge bygger den pedagogiska verksamheten på lagstadgade dokument i form av läroplaner, vilket inte är fallet för exempelvis Italien eller Portugal. Förskolan i Sverige är sedan 2008 en egen skolform och en reform anknyter förskolan till utbildningssektorn liksom i Finland. I Finland har uppfostran en central roll i förskolans uppdrag och en ny lag har tillträtt från 2015 och ersätter 1973 års Lag om småbarnspedagogik. Förskolelärarnas främsta uppdrag är att främja personligt välbefinnande, att stärka beteendeformer och verksamhetssätt som beaktar andra personer och att stegvis öka barnens självständighet. I Sverige har dessutom en läroplansrevidering fört in undervisning som begrepp för att skapa ”en tydligare gräns mellan undervisning och utbildning”, vilket medfört att dagens diskussion präglas av företräden och farhågor kring en ökad skolifiering av förskolan. En problematisering av såväl makt och fostran liksom synen på kvalitet hänger samman med förändringar av pedagogiska paradigm i form av en förändrad kunskapssyn i förskolans kontext. Det har skett teoretiska diskursförskjutningar i förskolan i Norden där den individinriktade, konstruktivistiska kunskapssynen har utmanats av ett socialkonstruktionistiskt synsätt på kunskapsskapande där lärandet ses som mångbottnat och beroende av komplexa och kulturellt konstruerade faktorer. I Sverige såväl som i Finland har posthumanistiska influenser mer och mer framkommit i forskning och beskrivningar av förskolans praktik i Finland och i Sverige. Posthumanistiska teoretiker visar på andra tankesätt som utmanar hierarkiska system och värderingar, bland annat genom ett ifrågasättande av människan och individuell utveckling som måttstock för framåtskridande och kunskap genom antagandet av en antropocentrisk världsbild.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Nissilä, Niina, et al.
(author)
-
”Av intresse för saken dristar jag mig att till diskussion framlägga ett par spörsmål” – Kaksi suomalaista akateemista uranuurtajaa terminologiaverkoston kirjeenvaihdossa
- 2021
-
In: Workplace Communication IV (VAKKI Publications 13.) Eds H. Katajamäki, M. Enell-Nilsson, H. Kauppinen-Räisänen, L. Kääntä & H. Salovaara. - 2242-6841 .- 2242-685X. ; 13
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- The Swedish Tekniska Nomenklaturcentralen TNC (2000–2018 Terminologicentrum TNC) has been Sweden's national center for special languages and terminology work for more than 75 years. Since its founding in 1941, the TNC has been active not only in Sweden, but also in establishing and maintaining international contacts. The article describes the contacts between actors in the Swedish and Finnish terminology field, looking in particular at the contacts between the TNC and actors in the Finnish higher education sector between the 1940s and the 1990s. The method utilized is close reading and content analysis. The research material used is the collection of foreign correspondence in the TNC's document archive, and in particular the section stored in connection with the code Ufin, i.e. sections concerning communication between the TNC and Finnish actors. The article describes the topics covered in the communication, the objectives and consequences of the communication and the results achieved. The article focuses especially on the contacts between the TNC and two active actors in Finland, professor Jarl Salin at the Åbo Akademi University and professor Christer Laurén at the University of Vaasa. In the analysis, the Ufin themes of the letters were categorized in four main categories: publications, communication, information and language issues. In professor Jarl Salins letters, the most common theme were language issues, whereas Professor Christer Laurén contacted TNC especially in connection with publications and publishing.
|
|
