| 41. |
|
|
| 42. |
- Adolfsson, Margareta, 1950-, et al.
(författare)
-
Is ICF a valid tool for structuring health information?
- 2007
-
Ingår i: 5<sup>th</sup> Scandinavian Conference on Health Informatics and 11<sup>th </sup>Swedish National Term Conference.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 43. |
- Adolfsson, Margareta, 1950-
(författare)
-
Vad barn med funktionsnedsättningar behöver berätta för habiliterare
- 2012
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Habiliterare identifierar oftast barns svårigheter med yrkesspecifika metoder, vilket ger en risk att barnen utsätts för överlappande tester och för åtgärder som de inte förstår meningen med. För att barnen ska kunna uppleva träning meningsfull måste de ges möjlighet att uttrycka sina behov av ökad delaktighet i vardagssituationer. Habiliteringspersonal vet då vad som inledningsvis är viktigt och motiverande för barnen själva för att planera åtgärder, men det har saknats tvärvetenskapliga instrument för detta.Eftersom ICF-CY bedömts användbart som gemensamt ramverk för habiliteringsteam, främst för kartläggning och habiliteringsplanering, är det långsiktiga målet för projektet ett ICF-CY baserat instrument med kortare frågeformulär fokuserade på delaktighet i vardagen. Inom ramen för ett avhandlingsarbete har barns viktigaste vardagssituationer identifierats genom litteraturstudier, frågeformulär med personal och integrering av föräldradata från externa studier. I ett pilotprojekt med Delphiprocess har föräldrar och personal identifierat innehåll i tre formulär för förskolebarn: sömn, måltider och lek.Resultatet har visat, att instrumentet behöver innehålla två uppsättningar frågeformulär baserade på 10 delvis olika vardagssituationer för vardera förskolebarn (0-6 år) och skolbarn/tonåringar (7-17 år). Fokus låg på milstolpar i barns utveckling för yngre och på sociala aktiviteter för äldre barn. Föräldrar framhöll hushållsgöromål och socialt liv i högre grad än de professionella. När det gällde innehåll i formulär fokuserade föräldrar i högre utsträckning på barns kroppsfunktioner och personal mera på omgivningsfaktorer.Fortsatt arbete planeras. Barn måste själva få uttrycka vilka vardagssituationer som är viktigast, bestämma rubriker som speglar deras uppfattning om det som förekommer i vardagen och diskutera innehåll i formulären.
|
|
| 44. |
- Agevall Gross, Lotta, et al.
(författare)
-
Brottsoffer i indikatorland : en analys av programidén och implementeringen av Öppna jämförelser inom brottsofferområdet
- 2015
-
Ingår i: Presentation på Brottsoffermyndighetens viktimologiska forskarkonferens, 10 november 2015, Stockholm.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Idén om mål- och resultatstyrningen har fått stort genomslag i offentlig förvaltning. Det brottsofferstödjande arbetet som riktas mot våldsutsatta personer har liksom andra ansvarsområden inom socialtjänstens verksamhetsfält mött ökade krav på att säkra och redovisa kvalitet. Öppna jämförelser är ett instrument som används inom offentlig verksamhet för att mäta, offentliggöra och jämföra kvaliteten av det arbete som bedrivs. År 2012 lanserades för första gången öppna jämförelser inom brottsofferområdet. I studien analyseras Öppna jämförelsers programidé och dess implementering inom brottsofferområdet. Empirin utgörs av för studiens syfte, relevanta styrdokument samt intervjuer med aktörer på central nivå (Socialstyrelsen och SKL), regional nivå (Länsstyrelsen) samt lokal nivå (två fallkommuner i södra Sverige) Fokus riktas mot hur de har arbetat med Öppna jämförelser och vilka erfarenheter de har gjort. 12 I presentationen av studien visar författarna hur Öppna jämförelser avseende stöd till brottsoffer inte fått det genomslag som regeringen förutsatt. Den politiska styrningen är tydlig samtidigt som de olika ”intressenter” som Öppna jämförelser är tänkt att vara till för i praktiken givits en marginaliserad position
|
|
| 45. |
- Agevall, Lena, et al.
(författare)
-
Frihet under ansvar eller ansvar under tillsyn? : Om dokumentstyrning av professioner
- 2017
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- De professionellas arbetssätt befinner sig i förändring. Att följa manualer och standarder, att möta en ny typ av redovisningsansvar, extern kvalitetskontroll och krav på dokumentation utmanar på flera sätt den traditionella bilden av professioner. I Frihet under ansvar eller ansvar under tillsyn belyses erfarenheter av dokumentstyrning från tre professioner, revisorer, lärare och socionomer.Boken fokuserar vad dokumentstyrningen betyder för professionernas kunskapsbas och normbas samt hur professionernas autonomi förändras när det gäller att bedöma vad som ska göras, vad som är kvalitet i arbetet och när det gäller möjligheten att ta ett professionellt ansvar.De professionellas erfarenheter analyseras utifrån en modell – kunskapstriaden – vars aspekter; kännarskap, känslomässigt engagemang och utvärdering av och ansvar för eget arbete tillsammans antas utgöra en motor för utvecklingen, upprätthållandet och vidareutvecklingen av de professionellas kunskaps- och normsystem.Boken vänder sig till studerande inom professionsutbildningar företrädesvis på en avancerad nivå och till forskare och andra som har ett övergripande intresse för styrnings- och professionsfrågor. Frihet under ansvar eller ansvar under tillsyn manar också till fortsatt forskning om de professionellas villkor.
|
|
| 46. |
- Agic, Haris, et al.
(författare)
-
Föräldrastödsprogram för utrikesfödda föräldrar : Vad händer när manualbaserade föräldrastödsprogram översätts och implementeras i svensk kontext?
- 2015
-
Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift. - 0037-833X. ; 92:5, s. 545-552
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- På senare år har ett antal program som t.ex. Community Parent Education Program (COPE) initierats för att främja barns hälsa och psykosociala utveckling. COPE är ett manualbaserat program som ofta används som del i de föräldrautbildningar som ges i invandrartäta områden. COPE utvecklades i Kanada och vid användningen i Sverige översätts materialet. Program erbjuds på språk som t.ex. arabiska och somaliska och när dessa kurser ges översätts materialet ytterligare. I artikeln undersöks vad som händer när ett manualbaserat program översätts och implementeras i svensk kontext. Studien visar att de samtalsledare som leder programmen strävar efter manualtrogenhet, men att översättningar och kulturella anpassningar sker för att de utrikesfödda deltagarna ska förstå programmet. Många föräldrar är dock nöjda med och känner sig stärkta i sitt föräldraskap efter att ha genomgått COPE programmen.
|
|
| 47. |
|
|
| 48. |
|
|
| 49. |
|
|
| 50. |
- Ahl, Helene, 1958-, et al.
(författare)
-
Kvinnors företagande och genusordningen
- 2013
-
Ingår i: Arbete & jämställdhet. - Stockholm : SNS förlag. - 9789186949303 ; , s. 169-187
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
