| 1. |
|
|
| 2. |
- Bergnéhr, Disa, 1974-
(author)
-
25 års medlevarskap – perspektiv på behandling
- 2000. - 1
-
In: Miljöterapi – Igår, Idag och Imorgon. - Lund : Studentlitteratur. - 9144012462 - 9789144012469 ; , s. 151-172
-
Book chapter (other academic/artistic)abstract
- Drygt femtio år har förlupit sedan "Miljöterapi" först dök upp som en trend inom den psykiatriska vården. Nästan trettio år har gått sedan det blev ett hedersbegrepp inom missbrukar- och ungdomsvården. Finns då något kvar att säga? Begreppet används också idag.Vad står det för? Och hur ser det psykosociala arbete ut i praktisk utövning, som kallas "Miljöterapi"? Är miljöterapi en metod, en behandlingsideologi, ett förhållningssätt eller en organisationsform? Eller rentav alltihop samtidigt? Varifrån hämtar miljöterapin sina förklaringsmodeller och metodteorier? Boken är avsedd som diskussionsunderlag vid vidareutbildning för behandlingspersonal, men också som grundlitteratur för högskolor och folkhögskolor.Samtidigt vill bokens författare bidra till att få mer fart på den kunskapsutvecklande debatten om god och effektiv behandling. De bjuder in läsaren till ett fortsatt samtal utifrån miljöterapins historia, tillämpning idag och tänkbara utvecklingsmöjligheter
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Gäre, Klas, 1948-
(author)
-
Tre perspektiv på förväntningar och förändringar i samband med införande av informationssystem
- 2003
-
Doctoral thesis (other academic/artistic)abstract
- Vad är det vi inte upptäcker i implementeringsprojekt? Varför? Vilka är skälen till oväntade och oplanerade konsekvenser? Det finns inga enkla samband mellan satsningar på IT och t ex produktivitet. För att bättre förstå dessa samband behövs begrepp och teorier för att beskriva dem. Införande och användning av IS genererar förändringar i handlingar, rutiner och sociala processer. Både när vi genomför och ser tillbaka på systemimplementeringar brukar utgångspunkten vara planeringsperspektivet: planering, riskanalys och uppföljning mot plan. Detta perspektiv förbiser t ex ofta skilda förväntningar på förändring som kan omkullkasta projektplanerna, lärande i organisationer och aktörsgruppers betydelse i projektet. I studien prövas därför tre olika perspektiv för beskrivning och analys. De tre perspektiven handlar om att betrakta processen från tre utgångspunkter för att nå en bättre förståelse för oväntade förändringar och avvikelser som inträffar i samband med införande och användning av stora system som berör många människor. Tre perspektiv ger en god bild av processen, dess innehåll och dynamik och i studien fångas vad som rör sig i människors tankar och hur detta inverkar vid interaktion med kollegor, medarbetare, partners m fl. Tre perspektiv ger också tydlighet åt samverkan mellan teknik i form av stora datasystem och användande människor.Planeringstraditionsperspektivet fokuserar på aktiviteter i förhållande till planen: uppföljning av planen, avvikelser från planen, hur den kan förbättras och framgångsfaktorer i lyckade projekt. Detta var det dominerande perspektivet hos aktörerna i fallstudien.Struktureringsperspektivet ser individen som en del i ett socialt sammanhang av meningsskapande, dominering och legitimerande. Perspektivet lyfter fram hur aktörers olika föreställningar om verksamheten, förändring och den egna rollen i helheten ger upphov till handlingar och konsekvenser som ofta är annorlunda än de som finns i krav- och projektdokument.I aktörsnätverksperspektivet, står handlingar i centrum, handlingar som utförs av aktörer, som relaterar till andra aktörer i nätverk. Aktörer är inte bara människor, utan även mänskliga skapelser som affärssystem. Centralt är aktörers drivande av intressen och hur de försöker värva och låter sig värvas till nätverk.Avhandlingen ger rika bilder av perspektiven på implementering och användning, med skilda förklaringar och förståelser av processen att implementera och använda ett affärssystem, och av skillnader mellan förväntningar och inträffade förändringar. Användning av affärssystem påverkar verksamheten i hög grad. Det förändrar individerna in i nya arbetssätt eller håller kvar gamla trots behov av ständiga förbättringar. Avhandlingen ger grund för nya sätt att kommunicera i införandeprojekt, visar skillnader i intressen och föreställningar tillsammans med olika förutsättningar för styrning och styrbarhet, tecknar systemet som medaktör mer än tekniskt verktyg.
|
|
| 5. |
- Karltun Erlandsson, Anette, 1956-
(author)
-
En utredning om brevbärarpersonalens arbetsförhållanden och införandet av Bästa Metod
- 2002
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Utredningen har utförts på uppdrag av Servicenätet Posten vid Avdelningen för Industriell Arbetsvetenskap, inom forskningsområdet Kvalitet, Människa, Teknik vid Linköpings universitet. Syftet har varit: - dels att utvärdera den totala arbetssituationen för brevbärare med i huvudsak utdelning i flerfamiljshus, - dels att utvärdera hur införandet av den så kallade ”Bästa Metod” har fungerat, främst vad gäller införandeprocess, acceptans, delaktighet och manual. Utredningsarbetet har utförts under hösten 2001. Efter deltagande observation av brevbärare i flerfamiljshus under arbete, gjordes 60 djupintervjuer med såväl brevbärare, SEKO-ombud som postcenterchefer på femton av Posten utvalda utdelningskontor spridda över hela Sverige. Intervjumaterialet låg till grund för en enkät som distribuerades till samtlig personal på de femton utdelningskontoren. 525 enkäter har besvarats (en svarsfrekvens på 90 procent). Ergonomiska studier och fysiska mätningar har utförts på brevbärare under arbete för att identifiera belastningsergonomiska risker och prioritera mellan olika förbättringsförslag. Resultaten visar att brevbärarnas arbetsförhållanden i dag är krävande, framförallt i fysiskt avseende, något som understryks av en mycket hög besvärsfrekvens från rörelseorganen. Bästa Metod framstår som en principiellt bra arbetsmetod med stor utvecklingspotential. De flesta brevbärare bedömer metoden som arbetsbesparande och produktivitetsförbättrande men uttrycker farhågor för den fysiska arbetsbelastningen och framtida besvärsrisker samt kvalitetsbrister. Om utvecklingspotentialen skall kunna tas till vara för både verksamhetens och brevbärarnas bästa, erfordras en optimering av arbetssättet. Resultaten visar också att det finns stora skillnader i hur väl Bästa Metod fungerar vid de femton utdelningskontor som ingått i studien. Ett antal faktorer som försvårat införandet och tillämpningen av Bästa Metod har identifierats. Brist på delaktighet och lokal anpassning framträder särskilt. Arbetsledningens agerande på såväl lokal som central nivå har visat sig vara en kritisk faktor för hur väl arbetet med Bästa Metod har förlöpt. Vi bedömer att åtgärder som fokuserar på att öka brevbärarnas delaktighet och lokalt anpassa Bästa Metod, skulle resultera i bättre arbetsförhållanden för brevbärarna, en ökad effektivitet, bättre produktivitet och kvalitetsvinster. En infrastruktur som befrämjar god informationsspridning och kommunikation både horisontellt och vertikalt i organisationen är då avgörande. Med ett åtgärdsprogram och en plan för ständigt förbättringsarbete, skulle verksamheten med Bästa Metod och brevbärarnas arbetssituation på sikt kunna förbättras med åtgärder på såväl lokal som central nivå i organisationen. Utredningen har visat på ett antal önskvärda åtgärder och flera av dessa kan genomföras av Posten själva. De åtgärder som föreslås nedan genomförs av Posten i samarbete med Avdelningen för Industriell Arbetsvetenskap och de kan delas upp i två huvudkategorier: I. I rapporten preciserade förbättringsförslag som kan genomföras relativt omgående av Posten med stöd från Avdelningen för Industriell Arbetsvetenskap: KAMFACKEN • Förbättrad märkning av kamfacken och införande av kompletterande karta (prototyp finns redan klar), för att underlätta kamning på ny slinga samt förbättrad belysning vid kamfacken. • Justeringar och optimeringar av kamfacken där så är möjligt. • Förbättring av avlastningsytor vid kamfacken. SKOR • Införskaffande av lämpliga individuellt anpassade skor för både inomhus- och utomhusarbete. UTBILDNING • Utbildning i arbetsteknik av utvalda representanter från respektive utdelningskontor. ARBETSRUTINER • Fördelning av arbetsmoment, utveckling av arbetsrutiner som exempelvis slingors sammansättning och anpassad användning av cyklar och motordrivna fordon. UTRUSTNING • Utveckling av hjälpmedel och utrustning, som exempelvis centralpostfack. De ovanstående förändringarna testas på pilotkontor före breddinförande. II. Åtgärder som kräver ytterligare planering och utvärdering för att kunna genomföras och som innebär medverkan av Avdelningen för Industriell Arbetsvetenskap Lokala åtgärder genom utveckling av den lokala arbetsorganisationen mot välfungerande teambildningar på utdelningskontoren. Under sommaren 2001 började man på utdelningskontoren införandet av en teambaserad arbetsorganisation genom att tillsätta teamledare som ansvarar för den löpande verksamheten. En ytterligare utveckling av denna organisations-form föreslås. Man skulle därmed öka delaktigheten bland personalen, vilket på sikt skulle leda till bättre och effektivare arbetsformer med större påverkansmöjligheter över det dagliga arbetet, större ansvarskänsla, större arbetstillfredsställelse och högre yrkesstolthet. Denna arbetsform skulle kunna vidga synen på vad som är ”det egna distriktet” och skulle vidare minska känsligheten för störningar. I samband med detta skulle en plan för ”Ständiga Förbättringar” introduceras, för att bygga in ett kontinuerligt kvalitetstänkande och ökad delaktighet i det dagliga arbetet. Sammantaget skulle man kunna uppnå bättre lokal anpassning, högre produktivitet och bättre kvalitet. CENTRALA ÅTGÄRDER Utredningen har visat att det funnits kommunikationsglapp mellan de olika nivåerna i organisationen och att brevbärarpersonalen upplever bristande delaktighet, toppstyrning och otillräcklig flexibilitet i fråga om lokala anpassningar. Detta synes ha påverkat arbetet med Bästa Metod negativt. En analys behöver göras över hur kommunikationsglapp och delaktighets-brister uppstår, med syfte att utveckla åtgärdsförslag för att förbättra infrastrukturen och kommunikationen mellan de olika organisationsnivåerna. Därigenom skapas förutsättningar att från centralt håll öka delaktigheten och på så sätt skapa en bättre verksamhet. Resultaten matchas sedan mot erfaren-heterna på lokal nivå för vidare åtgärder. Framgången med Bästa Metod varierar på de femton utdelningskontor som ingått i studien. Rapporten visar att olika lokala förhållanden och förut-sättningar påverkat utfallet med Bästa Metod. Detta är något som kan utredas närmare. Behovet av lokala anpassningar måste vägas mot behovet av en standardisering av arbetet enligt Bästa Metod. Hur denna avvägning kan göras är förknippad med användningen av manualen för Bästa Metod och dess fortsatta nytta. Vi menar att en manual bör tydliggöra vad som är kärnan i det nya systemet och därmed ska gälla överallt, men manualen bör också tydliggöra vad som kan anpassas lokalt, och ge ett stöd för hur detta kan ske. Manualen behöver vidareutvecklas och omarbetas för detta syfte. Utredningen visar att det i vissa avseenden finns en bristande överens-stämmelse mellan den bärande tanken bakom Bästa Metod och den ökade flexibilitet som krävs av brevbärarna i praktiken. Det gäller bland annat hur snabbt nyanställda eller ovana brevbärare kommer upp i arbetstakt när man kammar upp post på en ny slinga, hur introduktion av nyanställda sker, vilka kvalifikationer brevbärare bör ha och vilka effekter detta har på yrkes-stoltheten. Den höga medelåldern på brevbärarna i dag kommer att medföra många nyanställningar inom en 10-15-årsperiod. Dessa frågor är då viktiga att utreda inte minst ur produktivitets- och kvalitetshänseende. Mot bakgrund av ovanstående föreslås följande åtgärder som hänför sig till punkt II ovan: • Att identifiera kommunikationsglapp och delaktighetsbrister för att skapa förbättringsförslag och ledningsstrategier i syfte att förbättra verksamheten. • Utbildning i Människa-Teknik-Organisation (MTO) och Life Cycle Cost analyser (LCC), för ökad systemsyn och möjligheter att analysera och utvärdera teknikval och alternativa åtgärder, utifrån konsekvenser för systemprestanda, ekonomi och människorna i systemet. Det finns ett flertal möjliga åtgärder som kan få positiv effekt på inte bara belastnings-situationen för brevbärarna utan också på produktivitet och kvalitet. • Att starta en tidsbegränsad kampanj som bygger på delaktighet genom brevbärarnas förslag till och utveckling av hjälpmedel och produkter med syfte att underlätta arbetet. • Utveckling av arbetsorganisationen med inriktning mot flexibla team med ansvar för sitt specifika område med syfte att: • öka delaktigheten hos personalen, • förbättra informationsspridning och kommunikation, • skapa utrymme för lokala anpassningar, • öka arbetstillfredsställelsen, • skapa förutsättningar för ökad yrkesstolthet, • minska den fysiska belastningsproblematiken samt stressrelaterade faktorer, • förbättra den arbetsrelaterade hälsan, • förbättra kompetensen genom att utveckla en kompetensutvecklingstrappa, • optimera förutsättningarna för nyanställda, vikarier och brevbärare som arbetar på nya slingor, • utbilda instruktörer i varje team både ergonomiskt och för handledning av nybörjare, • minska känslighet för störningar i systemet, • öka produktiviteten och kvaliteten i verksamheten.
|
|
| 6. |
- Nilholm, Claes, 1957-
(author)
-
Berättelseforskning
- 2000
-
In: Creative Crossroads - Electronic Honorary Publication Dedicated to Yvonne Wærn on Her Retirement. - Linköping : Tema Kommunikation, Linköpings universitet. ; , s. 89-104
-
Book chapter (other academic/artistic)
|
|
| 7. |
- Nilholm, Claes
(author)
-
Ärlighet varar längst?
- 2000
-
In: Social Forskning. - 0283-202X. ; 2:15, s. 6-8
-
Journal article (other academic/artistic)
|
|
| 8. |
-
Religious Education in Great Britain, Sweden and Russia : Presentations, Problem Inventories and Commentaries
- 2000
-
Editorial collection (other academic/artistic)abstract
- The Alexander I. Herzen State Pedagogical University of Russia, St. Ptersburg, was asked by the Russian Ministry of Education to prepare for a non-confessional religious education within Russian post-perestroika schools, and its scholars asked colleagues from University of Wales, Lampeter, and Linköpings universitet for assistance. Within the Tempus Tacis Pre-JEP project PETER (Promoting and Establishing a Teacher Education programme on non-confessional Religious studies) they 1995/96 gave their contributions the form of PPIs (Presentations and Problem Inventories) in which they not only described non-confessional religious education in Britain and Sweden but also clarified those problems this education is supposed to solve and the historico-cultural background of these problems. In relation to these PPIs the Russian contributors described those problems in the contemporary Russian situation which a new Russian non-confessional re-ligious education should address.The main contributors to the PPIs are Dr William K Kay, Dr Edgar Almén, and Dr Vladislav Arzhanoukhin. These PPIs are commented by Professor Ninian Smart, then at University of California, Santa Barbara, and by Professor Berit Askling, then at Linköpings universitet. Mutual comments between the PPI-groups complete this book.
|
|
| 9. |
- Seigerroth, Ulf
(author)
-
Att förstå och förändra systemutvecklingsverksamheter : en taxonomi för metautveckling
- 2003
-
Doctoral thesis (other academic/artistic)abstract
- Utveckling av systemutvecklingsverksamheter (metautveckling) är ett komplext fenomen där det finns ett dokumenterat utvecklingsbehov vad gäller förståelse, beskrivningar och guidning relaterat till metautveckling. Som en följd av detta och baserat på ett forskningsintresse har jag sedan 1997 varit aktivt involverad i fyra förändringsprojekt i olika systemutvecklingsverksamheter (Myndigheten, Läkemedelsföretaget, Programvaruföretaget och Konsultföretaget). Syftet med dessa förändringsprojekt har främst varit att utveckla det sätt som respektive systemutvecklingsverksamhet bedriver systemutveckling. Utvecklingsbehovet avseende förståelse, beskrivningar och råd gäller inte bara forskare och förändringsagenter utan också för de som har sin dagliga gärning i systemutvecklingsverksamheter. Det finns således ett behov av något systematiskt stöd (taxonomi) för att förstå, beskriva och ge riktlinjer för hur metautveckling bör bedrivas.Avhandlingen är i huvudsak en kvalitativ studie där jag som aktionsforskare, i aktuella förändringsprojekt, studerat människors beteenden, attityder, värderingar och föreställningar i samband med utveckling av SU-verksamheter. Studien är indelad i två faser, en empiriskt inriktad fas och en analytiskt inriktad fas där aktuella förändringsprojekt varit avslutade. Under den analytiskt inriktade fasen har jag tillämpat en kontinuerlig växelverkan mellan empiri, teori och modellering för att inkrementellt utveckla föreliggande taxonomi (en teoridriven, induktiv och modelleringsbaserad ansats).Resultatet av studien är på en övergripande nivå ökad kunskap om metautveckling. Det centrala kunskapsbidraget, en taxonomi för metautveckling, är uppbyggd av tre dimensioner, en hierarkidimension, en processdimension och en temadimension. Hierarkidimensionen ger främst en systematik av förändringshandlingar på olika nivåer och genom en klass som benämns handlingskaraktäristika accentueras olika egenskaper för dessa förändringshandlingar. Processdimensionen accentuerar en fasindelning och relationer mellan förändringshandlingar på olika nivåer enligt hierarkidimensionen. Temadimensionen ger sedan uttryck för olika teman som bör uppmärksammas vid metautveckling, dvs vad som bör hanteras i systemutvecklingsverksamheter vid metautveckling. Förutom en taxonomi presenteras också ett angreppssätt, ett arbetssätt och fyra användningssituationer för tillämpning av taxo.
|
|
| 10. |
|
|
