| 21. |
- Fejes, Andreas, 1977-, et al.
(författare)
-
Medborgarskap och utbildning för vuxna : Om Komvux, folkhögskola och medborgarskapandets praktiker
- 2018
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Utbildning för vuxna lyfts ofta fram som en lösning på en rad aktuella samhällsutmaningar. Allt från miljöfrågor till den mer övergripande målsättningen att skapa ekonomisk tillväxt. Men vuxenutbildningen har också ett tydligt demokratiskt och medborgerligt uppdrag och i denna bok utforskas detta medborgerliga uppdrag utifrån dess grundläggande antaganden, verkningssätt och konsekvenser. Det är en berättelse som å ena sidan handlar om inkludering, erkännande, framtidstro och realiserandet av drömmar, å andra sidan om normalisering, exkludering och villkorad gemenskap. Med andra ord, att bli en god samhällsmedborgare handlar inte enbart om att tillägna sig relevant kunskap. Det är lika mycket en process av att forma en person – dennes självuppfattning och -uttryck – vilket öppnar upp för en diskussion om gränserna för vuxenutbildningens uppdrag.
Boken vänder sig till studenter inom lärarutbildningarna, yrkes- verksamma lärare, skolledare, studievägledare, folkbildare och politiker som intresserar sig för frågor om vuxenutbildningens och folkbildningens roll i att fostra framtida medborgare.
|
|
| 22. |
|
|
| 23. |
- Förhammar, Staffan, 1944-
(författare)
-
Med känsla eller förnuft? : svensk debatt om filantropi 1870-1914
- 2000
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Modern socialpolitik beskrevs länge enbart som en frukt av det starka samhällets framväxt. Filantropi likställdes med tillfälliga allmosor. I boken Med känsla eller förnuft? Svensk debatt om filantropi 1870-1914 visar Staffan Förhammar att socialpolitik av i dag också har rötter i en frivillig social hjälpverksamhet - den vetenskapliga filantropin. I stället för den traditionella välgörenhetens kravlösa gåvor ville den vetenskapliga filantropin ge hjälp till självhjälp och fostra hjälpbehövande till ansvarstagande samhällsmedborgare
|
|
| 24. |
-
Föräldraskapets politik : från 1900- till 2000-tal
- 2011. - 1
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under de senaste hundra åren har betydelsen av goda familjeförhållanden och gott föräldraskap betonats allt mer i debatt och politik. Men vad utgör ett gott föräldraskap, och hur skapas goda mödrar och fäder? Svaret på dessa frågor förändrats under det senaste seklet. Såväl föräldraskapet självt som försöken att påverka det genomgår ständiga förändringar. Adoptionsutredningar, assisterad befruktning för lesbiska par samt föräldrars engagemang i sina barns skolgång är några av de frågor som i boken får belysa samhällsutvecklingen. Att vara förälder till ett barn kan tyckas vara en naturlig och ursprunglig relation, men påverkas i högsta grad av tid, plats och sociala villkor. Bokens författare är historiker och samhällsvetare verksamma vid olika universitet och högskolor runt om i Sverige.
|
|
| 25. |
|
|
| 26. |
|
|
| 27. |
- Gustafsson, Sofia, 1975-
(författare)
-
Svenska städer i medeltidens Europa : En komparativ studie av stadsorganisation och politisk kultur
- 2006
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- How did the Swedish towns compare to the surrounding world during the late Middle Ages concerning town organization and political culture? Previous research has claimed a strong German influence on the Swedish town life, but in this dissertation the Europeanization is being put forward as the explanatory factor for the extensive international similarities that can be identified during the Middle Ages. The towns were part of an international town culture that was highly integrated. Differences between towns are foremost analysed as a result of different local conditions such as population size, social structure and relationship to the town lord. Since preserved sources from all towns of medieval Sweden (including Finland) have been examined in a joint study and been placed in a wider context, the dissertation presents renewed and deepened knowledge about the Swedish towns. The study includes Danish, English and German towns and thus compares regions with each other that rarely have been compared before, and thereby presents new perspectives on each respective area. The aspects of the organization that are being systematically compared are the creation of councils, the number of aldermen and mayors, the rotation of offices and functions of the town lords, bailiffs, councils, mayors and chamberlains. Regarding political culture, it is investigated how the councils expressed their group cohesiveness and power in the town and how they defined the border between themselves and the town population. Furthermore, the expectations the town populations placed on the officials and their perception of their own part in the rule of the town is being examined. Finally, the political interaction between council and town population in different towns is compared and analysed.
|
|
| 28. |
|
|
| 29. |
- Hermelin, Brita, et al.
(författare)
-
Kommun och företag i samarbete för lokal utveckling : exemplet Mjölby
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna skrift är en delrapport inom ett forskningsprojekt som har titeln ”Små kommuner och stora företag – betydelsen av kommunala strategier för regional ekonomisk hållbarhet”. Inom projektet genomförs fallstudier i Sverige, Norge och England. Här presenteras ett av dessa fall, nämligen Mjölby kommun i Östergötlands län. Det empiriska underlaget för rapporten består av olika dokument framställda genom kommunen, artiklar från media, statistiska källor samt 18 intervjuer med politiker, tjänstemän och representanter för företagen i Mjölby. Följande forskningsfråga har formulerats: Hur sker interaktion och samarbeten mellan kommunen och företag för resursutveckling som bidrar till lokal ekonomisk hållbarhet?Mjölby kommun tillhör Östergötlands län och har knappt 26 500 invånare år 2014. Sett till den storleksmässiga positionen bland alla Sveriges 290 kommuner är Mjölby nummer 94 med ett befolkningsantal under medel (som är drygt 33 000 år 2013) och över medianen (som är drygt 15 000 år 2013). Från 1970 till 2014 har befolkningen i Mjölby ökat med 1 855 personer. Befolkningsutvecklingen har varit ojämn över perioden och framförallt 1990-talets senare hälft innebar påtaglig befolkningsminskning. De negativa befolkningstalen innebar en period med sämre framtidstro. Sedan 2006 har tillväxten varit sammanhängande och stabil och det är något som bidragit till stärkt självbild.Antalet sysselsatta i Mjölby (förvärvsarbetande dagbefolkning) var år 2013 knappt 12 000 personer. Nettoförändringen under mätperioden 1990 till 2013 vad gäller förvärvsarbetande dagbefolkning i kommunen motsvarar en ökning med 271 sysselsatta (2 procent). I Mjölby finns det tre stora privata arbetsgivare och samtliga dessa är familjeägda företag. Toyota är den största med omkring 1 850 anställda. Här sker produktion av lagertruckar. Väderstad-Verken är Mjölbys andra största privata arbetsgivare med säte i Väderstad. Här sker tillverkning av jordbruksmaskiner. Den tredje största privata arbetsgivaren i Mjölby efter Toyota och Väderstad-Verken är Runsvengruppen. Familjeföretaget Runsvengruppen har idag omkring 1 800 anställda. De som är anställda i bolagets detaljhandelsverksamhet – Runsvengruppen Aktiebolag – finns vid varuhusen ÖoB och är därmed utspridda över hela landet. Partihandelsverksamheten inom koncernen har ökat till 230 sysselsatta år 2013 och enligt de uppgifter vi har haft tillgång till, är denna sysselsättning koncentrerad till kontoret i Skänninge som är en tätort i Mjölby kommun.Diskussionen i denna rapport om samverkan och interaktion mellan kommun och stora företag är strukturerad efter tre teman; nätverk, ortsutveckling och utbildning. Med nätverk åsyftas kontakter och relationer som formellt eller informellt hanterar samarbeten mellan kommun och företag. Vårt andra tema; ortsutveckling innefattar mobilisering av resurser för fysisk infrastruktur, transport och kommunikation, bostäder, mark och lokaler, samt för utveckling av anläggningar och service för fritid och nöjen. Hit hör även mer mjuka frågor om attraktivitet. Slutligen har vi valt att fokusera på utbildning. Inom utbildningstemat ingår kompetensutveckling som är en nyckelfaktor för utvecklingsmöjligheter; detta gäller både för företag och för individer.I rapportens slutsatser lyfter vi fram följande fyra faktorer som vi bedömer har stor inverkan på hur samverkan mellan företag och kommun sker i Mjölby kommun.Storföretagen i Mjölby har inte funnits här så länge och de är lokaliserade på olika orter.Näringslivet i Mjölby har en stor mångfald.Mjölby kommun ”går bra” med befolkningstillväxt och sysselsättningstillväxt.Mjölby är tätt integrerat med det växande Linköping.Mjölby kommun och de stora företagen har olika kontakter och som har inverkan på lokal utveckling. Samverkan sker dels för långsiktiga processer och inom utbildning och dels för tidsspecifika projekt som kan beröra lokala anläggningar och infrastruktur. Företagen stödjer den lokala tillgången till service och fritidsaktiviteter för sina anställda genom sponsoraktiviteter.
|
|
| 30. |
- Hofvendahl, Johan, 1970-
(författare)
-
Riskabla samtal : en analys av potentiella faror i skolans kvarts- och utvecklingssamtal
- 2006
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- In this thesis, conversation analysis (CA) is applied to study “risk strategies” in parent-teacher-student conferences in the Swedish nine-year compulsory school. The material consists of 80 conferences collected at two different points in time: 45 from the period 1992–93 (at that time called kvartssamtal, lit. “quarter of an hour conference”) and another 35 collected in 2004 (at the present time, and since the latest curriculum from 1994, called utvecklingssamtal, lit. “development conference”). All conferences in the material concern students in the 5th grade, i.e. when students are 11–12 years old.Each year, approximately 2.6 million student conferences in total are held in the Swedish compulsory school and upper-secondary school, involving about 5.5 million participants. Yet, we have virtually no knowledge of what actually happens in these conferences, i.e. how they are conducted. Hence, this study contributes to “filling the gap” and to meeting this want, the how of the student conference as a practical achievement.The aim of the study is to analyze conversational strategies in use to handle “risk”, i.e. a moment whose outcome is uncertain and that could possibly lead to a problem. Here, strategy refers to recurrent line of action and does not necessarily comprise speaker awareness. Strategies are part (and the materialization) of everyday cultural norms, rules of social behavior and habitualized “ways of practice”. They are used “for self”, “for someone else” or “for all” and should be considered in the light of Goffman’s notion of “face-work”, i.e. what the speaker does in order to counteract possibly face-threatening acts. The study is aimed at three particular situations of considerable analytic value: (i) the opening of the conference, (ii) the initiation of talk about trouble (problem), and (iii) the closing of the conference, or more immediately, the possibility for students and parents to raise their own issues.The results show that the conference opening is a coordinated achievement and to a great extent oriented to meet the possibility of the student being nervous. The conference is an “ordinary conference” and the opening questions are “what I ask any student”. When a speaker initiates talk about possible trouble, the pace decreases and utterances very often comprise “perturbations of delivery”, i.e. filled and unfilled pauses, mitigating expressions, abandoned turn beginnings and restarts, “repairs”, etc. These and other circumstances make it possible to forecast the action as (possibly) a trouble-initiating action. At the closing of the conference, students and parents are commonly offered the opportunity to raise their own issues. However, when analyzing the different ways of offering a prolongation of the conference, the study shows that the opportunity is strongly restricted, e.g. due to the design of the question.
|
|
