| 1. |
- Forsgren, Andreas, 1977-
(författare)
-
Kommunal kompetensförsörjning : nuläge och mellankommunal samverkan
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kommunernas uppgiftsfält i Sverige, Finland och Norge är liknande, då kommunen svarar för en stor del av de uppgifter som kan sägas förverkliga välfärdspolitiken. I Finland saknas dock folkvalda strukturer för den regionala nivån, vilken i Sverige och Norge utgörs av landsting respektive fylkeskommuner, varför delar av den regionala nivåns traditionella uppgifter tillfaller kommunnivån i Finland. Den kommunala verksamheten i länderna finansieras framförallt med kommunal inkomstskatt. De utmaningar de svenska kommunerna står inför inom kommunal kompetensförsörjning delas i stor utsträckning med kommunerna i grannländerna Finland och Norge. Trenden pekar mot förtätade samhällsstrukturer, en åldrande befolkning och stora pensionsavgångar de kommande åren. Detta kan få till följd att kommunerna får problem att bibehålla en tillräcklig kompetensbas. Visualiseringen av den kommunala kompetensbredden på kommun- och LA-regionsnivå visar att kompetensbredden ökar markant när kommunerna aggregeras till LA-regioner. Men framförallt bland Norrlands inlandskommuner uteblir regionförstoringseffekten, vilket beror på att dessa kommuner utgör solitära LA-regioner. I rapporten skapas i ett fiktivt exempel Arvidsjaur, Storumans och Vilhelmina Kommunala Samverkansregion (KS-region). Effekten av regionbildningen blir störst i Arjeplog kommun. Även övriga kommuner i de fiktiva KS-områdena ökar sin kompetensbredd i exempel-scenariot. Detta indikerar att kommunerna sinsemellan har relativt diversifierade yrkes-kompetenser och att det sålunda kan finnas förutsättningar för samarbete. Kommuner kan samarbeta genom att dela tjänster och på så vis få tillgång till en tidigare saknad yrkeskompetens. För exempelyrkena SFI-lärare, byggnadsingenjörer, fritids- och turistchefer samt räddnings- och brandchefer jämförs kompetensintensiteten i Sveriges kommuner och LA-regioner. För att beräkna regionförstoringseffekten överförs LA-regionens förutsättningar till de ingående kommunerna. Störst effekt av regionförstoringen uppvisar byggnadsingenjörer, men kompetenskvoten ökar för alla fyra exempelyrkena.
|
|
| 2. |
- Holmström, Marcus, 1983-
(författare)
-
Sverige, strukturfonderna och sammanhållningspolitiken inom EU : En paneldatastudie för 1991-2006 tillämpad på de svenska länen
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I den här uppsatsen studeras inkomstutvecklingen i svenska län, dels ur ett konvergensperspektiv och dels ur ett tillväxtteoretiskt perspektiv. Studiens huvudsakliga syften är att studera huruvida de relativt sett fattigare länen har närmat sig de relativt rikare länen i inkomst per capita under perioden 1991-2006 och huruvida de regionalpolitiska stödmedel som de svenska länen har tilldelats från EU: s strukturfonder har gett upphov till tillväxt i inkomst per capita under perioderna 1995-1999 och 2000-2006. Tillsammans med andra tillväxtförklarande variabler såsom humankapitalackumulation och sysselsättningsutveckling skapas två paneldataset, från vilka fyra modellspecifikationer skattas med hjälp av linjär regressionsanalys. Resultatet från konvergensskattningen ger stöd för obetingad inkomstdivergens på 1,2 procent, vilket innebär att för en procents högre initial inkomstnivå har tillväxten varit i genomsnitt 1,2 procent högre. Resultatet antyder således att inkomstskillnaderna mellan de svenska länen har ökat under den studerade 16-årsperioden. Vad gäller de strukturfondsmedel som EU har tilldelat de svenska länen antyder resultaten att de inte har haft någon positiv signifikant effekt på inkomsttillväxten under de två programperioder som de har tillfallit Sverige. Tvärtom pekar resultaten på att strukturfonderna har motverkat sitt syfte i Sverige, då koefficienten för variabeln i fråga uppvisar negativt tecken. Emellertid visar sig EU-inträdet år 1995, andelen av länens befolkning med högre utbildning och tillväxten i länens sysselsättningsgrad samtliga ha positiva, signifikanta effekter på inkomsttillväxten, varför de viktigaste slutsatserna av studien är att strukturfonderna hädanefter bör investeras i utbildnings- och sysselsättningsfrämjande projekt.
|
|
