| 21. |
|
|
| 22. |
- Förlin, Lars, 1950, et al.
(författare)
-
Fokus Kvädöfjärden - Varför mår kustfisken dåligt?
- 2014
-
Ingår i: HAVET 2013/2014. - 1654-6741. ; år 2014, s. 26-30
-
Forskningsöversikt (refereegranskat)abstract
- Abborre och tånglake längs kusten har länge visat tecken på att de inte mår bra. Inte ens i områden som förutsätts vara mer eller mindre opåverkade av miljögifter, som exempelvis Kvädöfjärden i Östergötland. Här samarbetar nu flera forskare i ett nytt stort projekt för att försöka ta reda på om det är just miljögifter som är orsaken till den dåliga fiskhälsan. I så fall vilka och var kommer de ifrån? Det är en stor uppgift med många utmaningar och jakten på orsaker har bara börjat.
|
|
| 23. |
- Förlin, Lars, 1950, et al.
(författare)
-
Studier av miljöeffekter hos tånglake
- 1997
-
Ingår i: Havsmiljön. - 1104-3458. ; mars 1997, s. 14-15
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 24. |
- Förlin, Lars, 1950, et al.
(författare)
-
Tånglake och abborre varnar för miljöförändringar
- 2008
-
Ingår i: Havet 2008. - 1654-6741. ; 2008, s. 102-104
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Hälsotillståndet hos tånglake och abborre har undersökts sedan slutet av 1980-talet. Tånglakens hälsostatus bedöms nu vara god i referensområden på väst- och ostkusten - men tånglake som lever nära stora städer visar tydliga tecken på att vara påverkad av miljöföroreningar.
|
|
| 25. |
|
|
| 26. |
|
|
| 27. |
- Hanson, Niklas, 1976, et al.
(författare)
-
Bottendjuren påverkar fiskens hälsa
- 2016
-
Ingår i: HAVET. ; , s. 86-89
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under 2000-talet har kustfiskens hälsostatus förändrats kraftigt. Det gäller framför allt en mycket tydlig uppgång i aktiviteten av ett avgiftningssystem i levern hos abborre, följt av en lika kraftig nedgång. Förändringen var så stor att den är svår att förklara med något annat än ett förändrat upptag av miljögifter. Djupare analyser visar ett starkt samband med förekomsten av bottenlevande djur. Det är möjligt att dessa bidrar till att återföra miljögifter från bottensediment till ekosystemet.
|
|
| 28. |
- Hanson, N., et al.
(författare)
-
Ecological changes as a plausible explanation for differences in uptake of contaminants between European perch and eelpout in a coastal area of the Baltic Sea
- 2020
-
Ingår i: Environmental Toxicology and Pharmacology. - : Elsevier BV. - 1382-6689 .- 1872-7077. ; 80
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Unexpected increasing trends in the concentration of contaminants in European perch (Perca fluviatilis) and in activity of ethoxyresorufin-O-deethylase (EROD) in European perch and eelpout (Zoarces viviparus) have been observed at a Swedish coastal reference site. This study uses data from different sources to investigate plausible explanations. The results showed that a change in diet and an improved overall condition coincide with an increase in mercury in European perch. Furthermore, an increase in several organic contaminants in European perch coincided with the introduction of an invasive deep-burrowing polychaete, which likely contributed to the release of contaminants through bioturbation. The increase in EROD-activity in both species seems to be related to contaminants that reach the fish through the water rather than the diet. The results show that for contaminants that are taken up via the diet, trends in contamination can be opposite for different species of fish in the same area. © 2020
|
|
| 29. |
- Hanson, Niklas, 1976, et al.
(författare)
-
Evaluation of long-term biomarker data from Perch (Perca fluviatilis) in the Baltic Sea suggests increasing exposure to environmental pollutants
- 2009
-
Ingår i: Environmental Toxicology and Chemistry. - : Wiley. - 1552-8618 .- 0730-7268. ; 28:2, s. 364-373
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Since 1988, biomarkers in female perch (Perca fluviatilis) have been analyzed at a reference site on the Swedish Baltic coast. Strong time trends toward increasing hepatic ethoxyresorufin-O-deethylase (EROD) activity and reduced gonadosomatic index (GSI) have been observed. This could be caused by pollutants as well as other factors, such as increasing water temperature or reduced mean age of sampled fish. Correlation analyses were used to find the most probable explanation for the time trends. The time trends were still significant for EROD (p < 0.001) and GSI (p < 0.001) when the correlations were controlled for age. Furthermore, increasing water temperature could not explain the time trends. Exposure to pollutants through runoff from land was found to be probable, because mean flow rate in a nearby river during the last 20 d before sampling correlated to EROD activity (p < 0.01). In addition, the sum of EROD activities during the life time of the perch (ERODlife) correlated significantly with GSI (p < 0.001). This suggests that perch exposed to more EROD-inducing chemicals during their lifetime have reduced or delayed gonad development. The time trend in GSI and the correlation between ERODlife and GSI were supported by data from a site in the Bothnian Bay (northern Baltic Sea; p < 0.05). The results indicate that increased rain fall (climate change) can affect the distribution and bioavailability of chemicals in coastal areas. The link between EROD and gonad size supports the common assumption that biochemical biomarkers can act as early warning signals for effects on higher levels, which commonly is difficult to show. The significant results can probably be attributed to the unique 20-year data set.
|
|
| 30. |
- Hanson, Niklas, 1976, et al.
(författare)
-
Förändringar i fiskhälsa - orsaker söks på bred front
- 2012
-
Ingår i: HAVET 2012 - Om miljötillståndet i svenska havsområden. - 1654-6741. ; år 2012, s. 85-87
-
Forskningsöversikt (refereegranskat)abstract
- Kustfiskens hälsa har blivit allt mer påverkad under de senaste 20–25 åren. Mycket tyder på att det beror på miljögifter. Samtidigt minskar halterna av de miljögifter som övervakas i samma fiskar. Det tyder på att det är andra, kanske okända, miljögifter som ligger bakom. I ett nytt samverkansprojekt ska man försöka ta reda på orsakerna.
|
|
