1401. |
-
Makt och internationella relationer
- 2001
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Makt och internationella relationer är ett bidrag till maktteorin inom ämnet globala studier; internationella relationer, internationell politisk ekonomi och freds- och utvecklingsforskning. Med utgångspunkt i bokens ledmotiv – att söka förbättra mänskliga livsvillkor i det globala systemet – presenteras några angelägna bidrag till senare tiders maktdebatt, som stimulerar till ett kontinuerligt nytänkande kring problematiken makt, motmakt och frihet. Istället för att utgå från en entydig bestämning som söker besvara frågor som ”Vad är maktens ursprung?”, ”Vem har makten?”, ”Vilka är maktens centrala funktioner, mekanismer eller strukturer?”, pläderas i denna bok för ett flexibelt sätt att närma sig makt. Maktbegreppets innebörd måste vara lyhört för nya kontexter, utmaningar, perspektiv och aktörer, utan att för den skull ge upp en normativ strävan och en kritisk problematiserande grundinställning.
|
|
1402. |
|
|
1403. |
|
|
1404. |
|
|
1405. |
|
|
1406. |
|
|
1407. |
|
|
1408. |
|
|
1409. |
-
MANIFESTE/S
- 2013
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Le numéro MANIFESTE/S d’Études littéraires (44.3) s’intéresse à la dynamique du « collectif » et du « singulier » qui a marqué le genre manifestaire dès son origine. Si cette tension reste implicite dans la forme d’adresse plurielle des manifestes d’avant-garde de la première moitié du XXe siècle, elle relève d’une problématique cruciale pour comprendre les enjeux des manifestes contemporains. Ce questionnement se trouve au cœur des contributions du numéro MANIFESTE/S qui aborde les évolutions les plus récentes du manifeste en s’appuyant notamment sur des textes produits depuis les années 1960. Les cas d’étude, issus de domaines de la création (arts plastiques, littérature, danse, art numérique) et d’espaces géographiques (majoritairement européens) divers, offrent un panorama documenté des formes contemporaines de ce genre littéraire et artistique. Les articles s’organisent autour de trois axes qui sont autant d’hypothèses concernant les évolutions du manifeste: la tendance à la disparition du nom du groupe au profit du nom propre de l’artiste, l’émergence d’un imaginaire “mythographique” du manifeste et, finalement, la fonction du manifeste comme facteur d’institutionnalisation des champs artistiques nouveaux. La nature transdisciplinaire et l’ancrage contemporain de ces contributions brossent des parcours de recherche innovants et sont susceptibles d’intéresser un public très large, des spécialistes du secteur littéraire et artistique aux passionnés de création contemporaine.
|
|
1410. |
|
|