| 11. |
- Pramling, Ingrid, 1946
(författare)
-
Barnomsorg för de yngsta. En forskningsöversikt
- 1993
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I denna bok redogör Ingrid Pramling för nya insikter och rön om barns utveckling och lärande, barns lek, pedagogens roll och utvärdering av daghemsvistelse. Hon tar upp innehåll och metoder i förskolepedagogiken och kompletterar med exempel, kommentarer och praktiska konsekvenser för arbete med små barn. Intresset och insatserna för de yngsta barnen i barnomsorgen har under de senaste åren kommit i skymundan eftersom uppmärksamheten i hög grad riktats mot de äldre förskolebarnen och barnen i skolbarnsomsorgen. Med denna skrift vill Socialstyrelsen föra in småbarnspedagogiken i diskussionen och den allmänna pedagogiska debatten. Det finns idag en omfattande forskning, både svensk och utländsk, med hög relevans för arbete med små barn i grupp. BARNOMSORG FÖR DE YNGSTA vänder sig till alla dem som på olika sätt är engagerade i verksamheter för de yngsta barnen i barnomsorgen - förvaltningspersonal, föreståndare, personal i daghem och öppen förskola. Boken bör också vara av intresse för lärare och studerande i grundutbildningarna.
|
|
| 12. |
|
|
| 13. |
|
|
| 14. |
- Pramling, Ingrid, 1946
(författare)
-
Die Qualität der Kinderbetreuung aus schwedischer Sicht.
- 1997
-
Ingår i: Im W.E. Fthenakis & M.R. Textor (Eds.), Qualität von Kinderbetreuung. Konzepte, Forschungsergebnisse, internationaler Verleich. - München : Beltz.
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 15. |
- Pramling, Ingrid, 1946, et al.
(författare)
-
Fenomenografi i praktiken
- 1994
-
Ingår i: Bidrag till NFPF:s kongress 10-13 mars, Vasa.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 16. |
|
|
| 17. |
- Pramling, Ingrid, 1946
(författare)
-
Kunnandets grunder. Prövning av en fenomenografisk ansats till att utveckla barns förståelse för sin omvärld
- 1994
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The assumption this approach is based on is that humans act in relation to their way of understanding the world around them (Marton, 1988). How children conceptualise, experience, discern, see, understand the world around them is the ground from which their skills and knowledge originate. This implies that early childhood education should primarily focus on the different ways children are capable of being aware of the various phenomena in the world around them. Above all, we should find out the critical and usually taken for granted, aspects of our ways of experiencing the world around us on which our capabilities for dealing with the world rest. Learning from this perspective is learning to experience the world in particular ways. Phenomenography is seen as the empirical study of the qualitatively different ways in which people experience and understand various aspects of the world around them (Marton, 1981). The approach to early childhood education adopted in the present approach focuses on how children experience and become aware of phenomena in, and aspects of, the world around them. Hence, I call it a phenomenographically oriented approach to early childhood education.
|
|
| 18. |
- Pramling, Ingrid, 1946
(författare)
-
Learning to Learn. A study of Swedish preschool children
- 1990
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The present study is based on previous research into children's conceptions of learning, which were traced and described in terms of qualitatively different forms of thinking about what they learnt and how learning came about. Another earlier study was devoted to discovering ways of influencing the children's conceptions of their own learning, and positive results were obtained. The purpose of the present study has been to find out if children can learn better (in a qualitatively different way) after being involved in a programme with a specific didactic approach than children involved in more common preschool preschool programs do. The assumptions are that learning is a question of taking the children's perspective and of focusing on developing their conceptions of the various phenomena that are brought up for discussion throughout the preschool year. The specific didactic approach is based on using everyday situations, created by the children or the teacher, and reflecting on them in ways expected to develop the children's conceptions. The children's reflections were encouraged on three levels of generality: about the content, about the structure of the content (many types of "content" or themes have a common basic structure, which has to be conceptualised in order to understand the phenomena), and about their own learning. The didactic approach may be described in terms of a vertical variation in the level of thinking. It is a vertical alternation between the specific and the more general and vice versa. Metacognition is focused on at each of the three levels, that is, how they think about the content, the structure and their learning of the content. This "descriptive-experimental" study comprised four groups of preschool children (in total 76 children between 5 and 6 years of age), with their teachers. Two of the groups, A and B, were experimental, that is, they worked in accordance with the purpose of the study and two, C and D, served as control groups. The method of the study is based on qualitative analysis of clinical interviews (similar to the Piagetian ones), where the purpose is to find similarities and differences in children's understanding of the phenomena discussed. The children's conceptions of learning that were identified from interviews at the beginning of the year were the basic starting point. At the end of the year all groups participated in three learning experiments, involving a story or a lesson and followed by interviews, to see what development, measured in relation to qualitative changes in children's thinking and understanding, had taken place. The results show that the children in the experimental group not only developed their conceptions of learning to a large extent, but also understood the meaning of the messages conveyed in the learning experiments in a better way. The differences are outstanding between the experimental and control groups. In other words, children involved in the specific didactic approach adopted here developed the skill to learn.
|
|
| 19. |
- Pramling, Ingrid, 1946, et al.
(författare)
-
Lära av sagan
- 1993
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vad förstår barn av sagor? Hur väl förmår barn uppfatta budskapet i en saga? Vad krävs för att barn ska lära av sagans budskap? Denna bok handlar om hur sagor och berättelser kan användas som pedagogiska hjälpmedel i förskola och skola. Ett genomgående tema är att barnets förståelse av sagans innehåll inte är skilt från skapande och fantiserande, utan att sagan kan användas för att lära barn förstå omvärlden. Med utgångspunkt i en undersökning av barns förmåga att återberätta och förstå sagan Och trädet var lyckligt.... redogör författarna för vad som krävs för att barn ska förstå budskapet i en saga, hur sagor ter sig ur barns perspektiv och hur kunskap om barns uppfattning om sagans budskap kan utnyttjas i den pedagogiska verksamheten. Boken är avsedd för grundutbildning och fortbildning av alla som arbetar med barn i åldrarna runt skolstarten - förskollärare, fritidspedagoger och lärare.
|
|
| 20. |
|
|
