| 1. |
- Akselsson, Cecilia, et al.
(författare)
-
Kväveutlakning från skogsmark – hur mycket kan det bidra till bruttobelastningen?
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Jordbruket står för merparten av kväveutlakningen från diffusa källor till Östersjön och Västerhavet. Skogsmarkens bidrag består till största delen av naturlig utlakning av organiskt kväve. Det finns dock farhågor om att de senaste decenniernas höga kvävebelastning kan innebära att skogsmarken är nära kvävemättnad, och utlakningen av oorganiskt kväve kan öka. Tidsserier för nitratkväve i markvatten inom Krondroppsnätet visar att nitrathalterna i markvattnet under rotzonen, på 50 cm djup, ofta är förhöjda på åtskilliga av ytorna i södra Sverige. Denna studie syftar till att skapa en översiktlig bild över nitrathalter i skogsmark i olika delar av Sverige med hjälp av dessa tidsserier, att utifrån detta uppskatta bruttobelastningen från skogsmark (innan någon retention skett) i avrinningsområden i södra Östersjöns, norra Östersjöns och Västerhavets vattendistrikt, samt att jämföra resultatet med bruttobelastning från annan markanvändning. Tidsserier för pågående eller nyligen avslutade ytor inom Krondroppsnätet (88 st.) analyserades och delades in i sju klasser med avseende på nitrathaltnivåer. Både absoluta halter och frekvens av för¬höjningar användes som indelningskriterier. Baserat på denna indelning utformades sju scenarier för halter i markvattnet. Med hjälp av geografiska databaser för Östersjöns och Västerhavets avvattningsområden (avrinningsmängd och markanvändning i delavrinningsområden) från SMED (Svenska Miljöemissionsdata) skalades utlakningen upp till delavrinningsområden, och därefter till hela södra Östersjöns, norra Östersjöns och Västerhavets vattendistrikt. Analysen av markvattendata visade att de ytor där högst nitratkvävehalter uppmätts ligger i södra Sverige, framför allt i landets sydvästra delar. Dessa områden har hög kvävebelastning och har generellt ståndortsindex på 30 eller högre. Utöver sambandet mellan geografiskt läge och ståndortsindex (som samvarierar), kan man inte se några tydliga samband med andra parametrar. För att klargöra eventuella samband krävs en mer noggrann analys, med kompletterande mätningar och observationer. Markvattendata visade att halterna oftare var förhöjda på våren än på sommaren och hösten, vilket kan förklaras med att nitrifieringen har kommit igång igen efter vintern medan upptaget i träden fortfarande är litet under en period på våren. Uppskalningen visade vidare att utlakning från skogsmark har potential att påtagligt öka brutto-belastningen i södra Östersjöns, norra Östersjöns och Västerhavets vattendistrikt. En ökning av nitratkvävehalten till 1 mg/l i markvatten i de tre vattendistrikten innebär en ökning av brutto-belastningen av kväve från diffusa källor med 38 %. Det är dock viktigt att tänka på att detta gäller bruttobelastningen, och att det finns en retentionskapacitet i avrinningsområdena (upptag i vegetation och denitrifikation) som kan variera mycket beroende på geologiska förhållanden, klimatförhållanden, läge i terrängen, egenskaper i den bäcknära zonen m.m. Ökad kunskap om retentionsprocesserna i olika typer av avrinningsområden och vid olika klimatförhållanden är viktig för att kunna gå vidare och också bedöma nettobelastningen på havet från skogsmark.
|
|
| 2. |
- Antonsson, Ann-Beth, et al.
(författare)
-
Integrerade och levande ledningssystem - Inspirerande goda exempel
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Målet med detta projekt var att beskriva goda och inspirerande exempel på hur företag hade integrerat sina ledningssystem för arbetsmiljö med andra ledningssystem exempelvis för kvalitet och miljö. Fem företag som integrerat sina ledningssystem har besökts. Dessa företag har genom att integrera sina ledningssystem men framför allt genom att integrera sina ledningssystem med verksamheten byggt upp ett levande sätt att styra och ständigt utveckla företagets verksamhet, något som vi uppfattar som mindre vanligt.Nyckelfaktorer för att företagen lyckats är att de målmedvetet infört ledningssystemen för att de skulle användas och bidra till verksamhetsnytta samt anpassat arbetet med ledningssystemen till verksamheten och de anställda. Företagens personal var påtagligt delaktiga i arbetet med ledningssystemen, som användes aktivt i det dagliga arbetet. Processer kartlades och kartläggningarna användes för att förbättra och styra verksamheten och för att analysera risker. Rapporteringsrutiner och riskbedömningar fungerade och ledde bland annat till ständiga förbättringar av arbetsmiljön men också av verksamheten. Företagen hade uppenbarligen stor nytta av sina ledningssystem. I rapporten kallas detta för levande ledningssystem.
|
|
| 3. |
- Antonsson, nn-Beth, et al.
(författare)
-
Upphandling av asbestsanering - en strategi för att säkerställa säker asbestsanering
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Trots förbudet mot att använda asbest, finns asbest kvar i många byggnader som byggdes före 1970 och till och med i en del fastigheter som byggdes i början av 1980-talet. I samband med ROT-arbeten (rivning, ombyggnad och tillbyggnad) kan man komma i kontakt med asbest. Det finns ett regelverk för hur sådant arbete ska utföras och hur asbest ska saneras (AFS 2006:01), men det förekommer också oseriösa asbestsaneringar som utförs av företag som inte betalar skatter och avgifter, som utsätter asbestsanerarna för allvarliga hälsorisker och som sanerar på ett sådant sätt att asbest frigörs och sprids till andra som arbetar, vistas eller bor i fastigheten.I samråd med berörda arbetsmarknadsparter, Riv- och Saneringsentreprenörerna, Byggnadsarbetarförbundet, Sveriges Byggindustrier samt Mikael Södergren, VD för Industri- och Skadesanering (Iskad) har IVL Svenska Miljöinstitutet utvecklat ett underlag för upphandling av asbestsanering. Upphandlingsunderlaget har även diskuterats med Arbetsmiljöverket.I denna rapport presenteras inledningsvis det underlag för upphandling som utvecklats. Därefter ges en bakgrund till projektet. De principer och överväganden som varit särskilt viktiga i arbetet med upphandlingsunderlaget samt utvecklingen av upphandlingsunderlaget beskrivs.
|
|
| 4. |
- Axelsson, Ulrik, et al.
(författare)
-
Miljönytta med energieffektivisering - en studie av miljöaspektens roll i EPC-projekt
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Energy Performance Contracting (EPC) är en energitjänst som förenklat innebär att investeringar i energibesparande åtgärder finansieras med hjälp av garanterade energibesparingar. En studie har gjorts av fyra EPC-projekt genomförda av offentliga organisationer i Sverige. Syftet har varit att undersöka i vilken mån miljönytta utgör en beslutsparameter i EPC-processen, samt att utveckla en metod och beräkningsverktyg som möjliggör för EPC-leverantörer att använda en och samma metod för att visa på miljönyttan av energieffektivisering. Vår huvudsakliga slutsats från denna studie är att miljöfrågan spelar en central roll i EPC-projekt men att den långt ifrån kan anses vara en väl fungerande beslutsparameter. En erfarenhet från studien är att ska miljöfrågan få en central roll i genomförandet av EPC-projektet måste den finnas med redan inför beslutet om att genomföra ett EPC-projekt. Detta gäller inte minst om leverantören förväntas optimera utifrån miljönytta, eller i alla fall vissa fördefinierade miljömål. Arbetet har resulterat i en EPC-miljökalkylator som hjälper leverantörer av EPC-tjänster att följa upp och synliggöra miljönyttan av energieffektivisering. Metoden för miljöbedömning spelar här en central roll eftersom den ger beställare möjlighet att, vid upphandling av EPC-projekt, krävs att miljöuppföljningen ska ske på ett specifikt sätt.
|
|
| 5. |
- Baresel, Christian, et al.
(författare)
-
Hammarby Sjöstadsverk. Uppstart av Försöks- och Demonstrationsanläggningen för Framtidens Kommunala VA-Teknik
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sjöstadsverket är en unik resurs för att utveckla VA-forskning i Sverige och internationellt. Stockholm Vatten överlåter (1/1 2008) hela försöksanläggningen för fortsatt experimentell verksamhet inom VA-området till en FoU grupp ledd av IVL och KTH. Det primära målet är först att säkerställa kontinuiteten i driften och kostnader för detta ska täckas genom projektstöd från olika intressenter. Tanken är att all verksamhet skall finansierats genom olika projekt.Forskningsinriktningen kommer att beslutas av en FoU styrelse där finansiärerna sitter med. Tre huvudmål för drift av anläggningen har definierats: A. Utveckling och optimering av befintliga metoder och processkonfigurationer för resurseffektiv avloppsvattenrening. B. Utveckling av nya innovativa metoder och processkonfigurationer för förbättrad behandling av vattenfas samt sidoströmmar. C. Testning samt utvärdering av utrustningar för vattenreningsteknik, specifika komponenter och system med fokus på världsmarknaden. Relevanta projektförslag för svensk VA-teknik kan delas upp i åtta huvudområden: 1. Krav på ingående vatten, 2. Optimering av befintliga aeroba och anaeroba processer, 3. Kompletterande rening, 4. Processtyrning samt mätteknik, 5. Behandling av sidoströmmar, 6. Klimateffektiv behandlingsteknik, 7. Biogasproduktion, 8. Nya innovativa tekniker och processer. Från dessa huvudområden prioriterar Svenskt Vatten i samråd med ITT Flygt, NV och övriga FoU-styrelseledamöter vilka konkreta projekt som ska startas upp.
|
|
| 6. |
- Belhaj, Mohammed, et al.
(författare)
-
Mål och styrmedel för produktion av energigrödor från jordbruket
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Inom svensk el- och värmeproduktion används stora mängder biobränslen från skog. Bioenergin från skogen (och även från avfall) har fått en allt större betydelse till följd av stigande oljepriser och miljöavgifter på konkurrerande bränslen (CO2-skatt, energiskatt, utsläppsrätter). Dessa ekonomiska styrmedel har inte haft samma effekt på utbudet av biobränslen från jordbruket. Inte heller kompletterande ekonomiska styrmedel som engångsstöd (etableringsbidrag) eller kontinuerliga stöd (årligt bidrag) har räckt för att få fart på odlarnas intresse för energigrödor. I denna studie tas fram förslag på styrmedel som på ett kostnadseffektivt sätt uppfyller ett mål om ökat utbud av biobränslen från jordbruksmark. Syftet med projektet är att utifrån nuvarande energi- och jordbrukspolitiska mål och befintliga styrmedel belysa förutsättningarna för energiproduktion från jordbruket. Syftet är också att ur ett samhällsekonomiskt perspektiv beskriva vilken typ av styrmedel som bör användas för att på ett kostnadseffektivt sätt nå de klimatpolitiska målen om reduktion av växthusgasutsläpp och vilka konsekvenser sådana styrmedel får för jordbruket som bioenergiproducent. Därtill är syftet att analysera vilka styrmedel som är kostnadseffektiva för att ett sektorsmål för bioenergiproduktion från jordbruket skall uppnås. Projektet är begränsat till att belysa nya energigrödor, främst salix, rörflen och hampa och behandlar endast översiktligt odling av stråsäd (havre) eller tillvaratagande av halm för förbränning.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Bergman, Göran, et al.
(författare)
-
Förbränning av impregnerat virke. Testförbränning i en biobränslepanna, Orrefors
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det är möjligt att elda impregnerat trä innehållande koppar i en biobränslebaserad panna om denna har erforderlig rökgasrening. För den aktuella anläggningen behöver man komplettera rökgasreningen med ytterligare ett steg (någon typ av stoftrening t.ex. elektrofilter, textilt spärr- eller slangfilter). Vid förbränning av mer än 50 ton avfall per år krävs att man söker tillstånd. Mindre mängder kräver endast en anmälan. Vid en förbränning med träflis med en inblandning av upp till 20 % kopparimpregnerat virke (50 % splint och 50 % kärna) klarar bottenaskan alla minimi- och maximihalter enligt Skogsstyrelsens rekommendationer för spridning av aska i skogsbruket som vitaliseringsmedel. De utförda laktesterna av askorna visar att krom lakas ut från bottenaskan i för stora mängder för prov 4 och 5 för att man enligt deponeringsförordningen ska kunna deponera askan tillsammans med icke farligt avfall (de övriga askorna klarade samtliga riktvärden). En faroanalys har genomförts där konceptet toxicitetindex (TI) har tillämpats.
|
|
| 9. |
- Bloom, Erica, et al.
(författare)
-
Mögel, organiska syror och kulturarv. Kyrkans inne- och utemiljö
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- En kombination av ett klimat i förändring med ökande regnmängder och medeltemperaturer i kombination med energieffektivisering av kyrkobyggnader befaras medföra en ökad risk för uppkomst av mögelväxt och därmed biologisk nedbrytning av kyrkor och kulturföremål. Mögelproblem har på senare år uppmärksammats alltmer då kyrkomålningar, orglar och textilier allt oftare angripits. I detta projekt studerades fyra kyrkobyggnaders dels makro- och mikroklimat inomhus i förhållande till byggnadsfysikaliska egenskaper och kopplingen mellan inom- och utomhusklimatets eventuella samverkan. Mätningar genomfördes utom- och inomhus av temperatur och luftfuktighet samt vind utomhus. Vidare kartlades mögelskador i kyrkobyggnaderna och förekomsten av organiska syror dokumenterades. Projektresultaten visar att mögelsvamp finns närvarande i alla kyrkor utom i den relativt nyrenoverade Skarstad kyrka. Det s.k. 'Kyrkomöglet' fanns närvarande, framförallt i mikroklimaten, och återfanns i levande form trots låg relativ fuktighet inomhus. Höga halter av organiska syror återfanns i nischer, både på mögelskadade och mögelfria ytor. Dessa höga halter beror sannolikt huvudsakligen på materialets beskaffenhet och utgör främst ett problem i små utrymmen, ej i det stora kyrkorummet. Förutom kyrkans byggnadstekniska förutsättningar är sannolikt orsaken till att det i vissa kyrkor förekommer mögel och i andra inte, en kombination av luftfuktigheten och lufttemperaturen i kyrkans näromgivning, vindutsatthet, solinstrålningen samt eventuellt om det förekommer stora dygnsvariationer inom dessa parametrar. Detta projekt har visat att det är relevant att använda modellerade klimatdata för analysen av kopplingen mellan inomhus- och utomhusklimatet. Ytterligare en fördel är att det även går att visa vad som kan hända i ett framtida klimat av global uppvärmning då även detta går att simulera med samma modell. Resultaten visar sammanfattningsvis på en framkomlig väg att med modellerat lokalklimat kunna göra bättre riskbedömningar av inneklimat och mögeltillväxt
|
|
| 10. |
- Bloom, Erica, et al.
(författare)
-
Sanering av mögelskador
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- När byggnadsmaterial har blivit angripet av mögel används ibland olika saneringsmedel eller metoder för att bli kvitt möglet och ibland torkas bara materialet ut utan åtgärd. Det finns studier som pekar på att sanering med framförallt kemiska medel inte hejdar eller eliminerar mögeltillväxt och på att frigörandet av partiklar från det mögelskadade materialet ökar vid intorkning. IVL Svenska Miljöinstitutet och Lunds universitet har samarbetat i detta projekt där effektiviteten av olika saneringsmedel/-metoder på mögelangripet byggnadsmaterial undersökts. Gipsskivor samt furusplint steriliserades och förorenades sedan artificiellt med kända mögelisolat av arterna Stachybotrys chartarum respektive Aspergillus versicolor. Materialen inkuberades i fuktkammare varefter c:a tio olika metoder/medel applicerades enligt tillverkarnas instruktioner. Mikrobiologiska och kemiska analyser utfördes av materialen före, direkt efter, efter sex veckor i rumstemperatur utanför fuktkammaren och åter efter ytterligare sex veckor i fuktkammaren. Målet med studien var att utröna huruvida de undersökta saneringsmedlen/-metoderna kunde eliminera mögeltillväxt samt destruera de mögelgifter som bildats i mögelskadan. Ingen av de saneringsmetoder som testats kunde eliminera livskraftig mögelväxt på de olika byggnadsmaterialen. I ett fall -med Alg & MögelBORT Proffs- oskadliggjordes den mögelart som materialet ursprungligen infekterats med, men återkolonisering med nya mögelarter förhindrades ej under gynnsamma förhållanden. Av samtliga saneringsmetoder var det också bara Alg & MögelBORT Proffs som minskade halten av alla de studerade toxinerna i gipsskiva. I furusplint minskade dock mängden toxiner efter flera behandlingar, i.e. med Penetrox-S, de båda bopreparaten, Klorin, Alg & MögelBORT Proffs samt efter torkning. Inget saneringsmedel eliminerade dock toxinerna helt från det skadade byggnadsmaterialet. Främst understryker projektresultaten vikten av att arbeta preventivt med fuktsäkerhet genom hela byggprocessen och förvaltningen för att förhindra uppkomst av mögelskador på byggnadsmaterial. När mögelskador konstaterats bör verksamhetsutövaren åtgärda orsaken till fuktskadan och även byta ut det skadade materialet
|
|
