| 1. |
-
5 Stora – försök att minska övergödningen
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Fem pilotprojektUnder 2010 satsade Naturvårdsverket bland annat på fem större pilotprojekt som ansökt om finansiering från Havsmiljöanslaget. Den gemensamma nämnar en för projekten är att man kommer att genomföra omfattande åtgärder i jordbruksdominerade pilotområden för att ta reda på hur belastningen från jordbruk kan minska ytterligare. Man kommer att mäta och utvärdera nyttan av de genomförda åtgärderna och utveckla metoder och arbetssätt för genomförande där jordbrukare och andra aktörer som påverkar vattenmiljöerna arbetar tillsammans. Resultaten från projekten bedöms kunna ge ett bättre underlag för vidare åtgärdsinsatser för att förbättra miljötillståndet i havet. De fyra första projekten arbetar i mindre avrinningsområden med stor andel jordbruksmark, medan det femte projektet, Slätbaken, innefattar ett större land- och vattenområde.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Abrahamsson, Ingemar
(författare)
-
Vattenkemiska tillstånd och trender i vattendrag på Gotland
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rapporten behandlar resultaten från de fysikalisk-kemiska provtagningar som har utförts vid 27 vattendragslokaler sedan 1988 inom den samordnade recipientkontrollen på Gotland. Dessutom redovisas resultat från två nationella trendstationer där provtagning och analys har utförts i regi av SLU. Utvärderingen omfattar främst en beskrivning av tillstånd och trender för parametrarna totalfosfor, totalkväve, alkalinitet, organiskt material, vattenfärg och grumlighet. De provtagna vattendragen var under åren 2007-2009 genomgående mycket näringsrika. Med avseende på fosforhalter uppvisade 24 av de 29 provpunkterna en måttlig, otillfredsställande eller dålig status. Vad gäller kväve registrerades mycket höga till extremt höga halter i 26 av de 29 provpunkterna. Vattenfärgen och grumligheten var måttlig till betydande och halterna av organiskt material var generellt måttligt hög till hög. De provtagna vattendragen hade samtliga mycket god buffertförmåga.
|
|
| 5. |
- af Geijerstam, Lena, et al.
(författare)
-
Tillsynsrapport 2009 - Tillsynen inom miljöbalkens område bedriven inom avdelningen för Miljö och Natur
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under året har arbete med att hitta former för utveckling av samordning mellan miljömålsarbete, tillsynsarbete och miljöövervakning prioriterats. Metodutvecklingsarbete har genomförts vilket inneburit utveckling av processer, arbetssätt, metoder och metodstöd för tillsynsarbetet. Arbetet har bland annat resulterat i metodbeskrivningar och att prioriteringsstrategier och prioriteringsgrunder har tydliggjorts i behovsutredningen i syfte att genom tillsynen bidra till att miljökvalitetsmålen kan nås och att uppkomsten av miljöskador kan motverkas. I metodutvecklingen ingår att skapa en systematisk kunskapsuppbyggnad om tillsynsobjekten och tillsynsområdena inom organisationen för att därigenom upprätthålla en god kvalité i tillsynen. Metodutvecklingsarbetet har påbörjats och behöver fortsätta under 2010. Dokumentationen av tillsynsinsatser och av bedömningar behöver öka och systematiseras och göras mer enhetlig i syfte att öka transparensen i handläggningen samt för att förbättra förutsättningarna för att följa upp verksamheten och effekterna av tillsynen. Potential att utveckla arbetet mot än mer likvärdig tillsyn finns, och kommer att fortsätta under 2010.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
-
Air pollution and children’s respiratory health : Luftföroreningar och barns luftvägshälsa
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Summary In children, air pollution may cause, contribute to or aggravate respiratory diseases, which are a major cause of their ill-health. Childhood exposure to traffic-related air pollution is therefore of great concern, and has been discussed as a key aetiological factor. This review summarises and evaluates the findings of recent epidemiological studies of how short- and long-term exposure to traffic-related air pollution affects respiratory health and allergic sensitisation in children. In adults, air pollution is also known to contribute to cancer and heart disease. The same may, in principle, be true of children too, but these effects have scarcely been studied; and given the rarity of these diseases in childhood, air pollution is probably a minor contributory factor, at most, in terms of public health. Moreover, there are no reports on possible effects, in the form of adult cancer and heart disease, of childhood exposure to air pollution. Since respiratory tract symptoms are particularly prevalent in young children, elevated risks due to exposure to traffic-related air pollution have major implications for public health. Effects of air pollution may be divided into short-term and long-term effects, depending on the time lag from exposure until they make themselves felt. Exposure to NO2, PM10 and to some extent PM2,5 has been associated with symptoms of the lower respiratory tract in asthmatic children and with their hospital admission for asthma, often on the same or the following day. The overall estimated associations with hospital admissions for asthma were 1.3 % and 2 % rises in such admissions for every 10 µg/m³ increase in NO2 and PM10 respectively. No threshold levels (i.e. ‘safe’ levels below which there is no risk) can be identified from the existing data. The areas with the best air quality in which a significant association with admissions was found had average levels of 53 µg/m³ NO2 and 52 µg/m³ PM10. The symptom studies were more heterogeneous and no overall estimate can be derived. However, the areas with the best air quality where significant effects on asthmatic children’s symptoms were found had average levels of 16 µg/m³ NO2and 57 µg/m³ PM10. Based on a few studies only, asthmatic children thus appear to be at substantially higher risk than non-asthmatic children of having lower respiratory tract symptoms caused by exposure to air pollution. Owing to the variety of methods and definitions in the studies reviewed, no combined analysis of the long-term effects of ambient air pollution on respiratory symptoms or disease was feasible. However, there is evidence that exposure early in life to traffic-related air pollution, including gases (CO, O3, NOx) and particles (PM2.5, PM10), contributes to the onset of respiratory airway diseases, such as asthma and rhinitis, during childhood. This applies especially to children living close to major roads. The lowest long-term levels found to be associated with long-term health effects are 17–20 μg/m3 of NO2 (in Dresden and Munich, Germany and Stockholm, Sweden). There is strong evidence that exposure to traffic-related air pollution in childhood adversely affects children’s age-dependent improvement in lung function, at least up to adolescence, an effect that probably — although this remains to be studied — persists into adulthood, thus exerting an impact on adult respiratory health as well. The diversity of the studies reviewed makes formal quantitative comparisons of the findings difficult, and rules out any generalisation on how far air pollution affects lung function in children. The cleanest environments where lung function has been shown to be related to air pollution were in Austria and Sweden, where mean levels of NO2/NOx were 18–23 μg/m3. One study of lung function in children up to late adolescence showed a 3 % rise per µg/m³ of NO2 or PM10 in the risk of having a clinically serious deficit in lung function after eight years’ exposure. Exposure to NO2 (or NOx) has been shown, in some studies, to be associated with sensitisation to common allergens in children. The pooled estimate gives a 7 % rise in the risk of sensitisation to outdoor allergens for children living in areas with 10 µg/m³ higher NO2 levels. In addition, the health effects of air pollution may be especially pronounced in individuals who are genetically susceptible, as well as in those exposed to other environmental factors. However, the association between air pollution and sensitisation needs to be studied further before it can serve as the basis for preventive action. Children are judged to be more susceptible than adults to the adverse effects of air pollution. Their developing airway and lung function distinguishes them from adults and, since reduced lung growth may be seen as a permanent impairment, children may indeed be seen as a susceptible group. Whether they are especially susceptible when it comes to other respiratory effects is less clear. In addition, children cannot choose or modify their environment to the same extent as adults. Urban air pollution is caused by a mix of numerous components. Some are correlated, thereby confounding explanations of health effects, if any, in specific studies. Moreover, differences in observed effects may reflect random variation. Error rates in exposure assessments vary from one component and location to another. Accordingly, little emphasis should be laid on the fact that air pollutants derived from the same source seem to be variously related to certain health effects in different studies. Considering the components of air pollution as representing a complex mix is often more meaningful. Selective measures to improve air quality by removing specific components may achieve considerably smaller health gains than the ‘single component’ risks observed in epidemiological studies might lead one to expect.
|
|
| 9. |
- Alenius, Beatrice
(författare)
-
Nätprovfiske i Jönköpings län 2010
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rapporten är en redovisning och bedömning av tjugofyra sjöar som nätprovfiskats av Länsstyrelsen i Jönköpings län under sommaren 2010. Syftet med provfisket var att göra en statusbedömning för vattenförvaltningen av samtliga sjöar, samt att utvärdera kalkningens effekt på fiskfaunan i kalkade sjöar.
|
|
| 10. |
- Alexandersson, Hans
(författare)
-
Bohuskustens häckfågelfauna 2001‒2009 Förekomst, reproduktion och habitat
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under nio år (2001 ‒2009) har Svensk Naturförvaltning AB, på uppdrag av länsstyrelsen, initierat och utfört inventeringar av fåglar i Västra Götalands läns marina skärgård. Arbetet har syftat till att övervaka trender i antal och utbredningsmönster för olika fågelarter, samt att identifiera eventuella effekter av predation och miljöstörning på deras populationer. Vidare har målsättningen varit att ta fram underlag för att kunna utvärdera olika förvaltningsåtgärder och naturvårdsprojekt. Inventeringarna har gett information om förändringar i antal och utbredning för fågelarter som vistas längs Bohuskusten under häckningssäsongen. Liknande information har samlats in även för andra arter som är karaktäristiska inslag i denna miljö och/eller kan påverka fågelfaunan, såsom knubbsäl, mink och makaonfjäril. Information har även samlats in angående kullstorlek och döda fåglar.I denna rapport redovisas resultaten av inventeringarna. Av samtliga 79 fågelarter som påträffades under inventeringarna var det sex (8%) som ökade påtagligt i antal. Den art som ökade mest var grågås, följd av vitkindad gås, silvertärna, storskarv, toppskarv och ängspiplärka. Ytterligare 22 arter (28%) uppvisade en positiv trend. Tolv arter (15%) uppvisade en påtaglig minskning.Sånglärkan minskade mest, följd av, i tur och ordning, kråka, stare, berguv, näktergal, drillsnäppa, havstrut, gulärla, knölsvan, korp, gråsiska och strandskata. För ytterligare 39 arter (49%) påvisades en negativ trend. En analys av populationsutvecklingen för de 56 arter som påträffades i större antal under inventeringarna ger en liknande bild. Totalt sett har alltså fler arter uppvisat en negativ (64%) än en positiv (36%) trend under inventeringsperioden. En jämförelse mellan de 56 arternas populationsutveckling längs Bohuskusten och i landet i övrigt under de senaste tio åren visar att fler arter har haft en sämre än en bättre utveckling längs Bohuskusten jämfört med i övriga landet under 2000-talet. Kanadagås och tornfalk visar en starkt negativ skillnad, och ytterligare åtta arter avviker klart till Bohuskustens nackdel, nämligen knölsvan, strandskata, fiskmås, tordmule, gök, ärtsångare, kaja och korp. För tre arter är utvecklingen längs Bohuskusten betydligt bättre jämfört med landet i övrigt; vitkindad gås, gråtrut och ängspiplärka.När det gäller förändringen i utbredning längs Bohuskusten finner man att en del arter som haft en negativ populationstrend trots allt har utvidgat sitt utbredningsområde. Däremot finns det ingen art som har ökat i antal samtidigt som dess utbredningsområde har minskat.Artdiversiteten längs Bohuskusten ökade under inventeringsperioden. Detta som en effekt av att de vanligaste arterna minskade i antal snarare än att antalet arter ökade. Områden med någon form av skydd verkar inte ha någon generell effekt på artrikedomen. Däremot kan områden skyddas för att bevara en speciell biotop som förekommer i begränsad omfattning och som är viktig för vissa arter, t.ex. tobisgrissla. Skyddsområden är även viktiga för knubbsälen.För 18 arter inventerades kullstorleken, vilken ökade för två arter, nämligen fisktärna och ängspiplärka. För tre arter minskade kullstorleken under inventeringsperioden; knölsvan, strandskata och skrattmås.Antalet döda fåglar som hittades under inventeringsperioden minskade. För en art var minskningen statistiskt säkerställd, nämligen gråtrutUnder hösten och vintern 2002/2003 gjordes för första gången i landet ett försök att skatta minkpopulationens storlek längs Bohuskusten genom en regelrätt inventering och information från avskjutning. Resultaten av denna undersökning har redovisats i tidigare rapporter (Wallin m.fl. 2002, 2003). I övrigt har minkpopulationen varit stabil eller svagt ökande under inventeringsperioden.Sommaren 2002 dog tusentals knubbsälar i en epizooti längs Västkusten. Följaktligen minskade antalet knubbsälar i skärgården med 33 % mellan 2002 och 2003. Därefter har populationen stabiliserats på en lägre nivå. Totalt sett kan endast en svag nedgång konstateras under inventeringsperioden.
|
|
