| 21. |
- Pramling Samuelsson, Ingrid, 1946, et al.
(författare)
-
Att förstå det lilla barnet - med videons hjälp
- 1999
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Varje erfarenhet barnet får påverkar dess värld och läggs till grund för hur det uppfattar och möter nästa erfarenhet. Hur ser då barnets värld och perspektiv ut? Förstår vi vad barnet försöker uttrycka? Och förstår barnet oss vuxna? Med videons hjälp kan man lyfta ut bitar av verkligheten och finna saker som annars kanske inte skulle uppmärksammas alls i den strida ström av händelser som blandar sig med och avlöser varandra i samspelet mellan barn, mellan barn och pedagog eller mellan organisation och verksamhet. Exemplen är många. Och kanske är vi vuxna ännu mera inblandade än vi är medvetna om. Av videoobservationer lär man sig mer såväl om sina barn som om sig själv. Att gång på gång studera vardagen oredigerad och reflektera över det man ser kan ge nya infallsvinklar. Alla uppfattar saker i ljuset av sina tidigare erfarenheter. När man i arbetslaget tillsammans analyserar och tolkar det inspelade, kan verkliga insikter skapas om hur saker kan te sig för barnet och vad barnets avsikt, vilja eller mål med en handling är.
|
|
| 22. |
- Pramling Samuelsson, Ingrid, 1946, et al.
(författare)
-
Att lära som sexåring : Skolverkets monografiserie
- 1997
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vilka är statens intentioner med samverkan/integrering av förskola och skola och hur har dessa förändrats de senaste decennierna? Vad kan vi lära oss av alla de försöks- och utvecklingsarbeten som bedrivits runt om i kommunerna? Vad är bra för barn i åldrarna runt skolstarten? Hur kan man med stöd i forskning om barns lärande och utveckling, i relation till de mål och riktlinjer som finns, ge ett perspektiv på vad som kan betraktas som en god verksamhet för barn i åldrarna runt skolstarten? Att lära som sexåring vänder sig till pedagoger, rektorer och övriga befattningshavare inom skola och barnomsorg, tjänstemän och politiker, utbildare, föräldrar m.fl. som är intresserade av utveckling av verksamhet för barn i åldrarna kring skolstart.
|
|
| 23. |
- Pramling Samuelsson, Ingrid, 1946
(författare)
-
Det kompetenta barnet
- 1999
-
Ingår i: SIH - Statens institut for handikappfrågor i skolan - Gästkrönika. ; maj
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vi har i Sverige nyligen fått två nya läroplaner. Läroplaner som tydligt markerar att såväl förskolan som skolan skall vara målstyrd, även om det finns en nyansskillnad i det att förskolan endast har mål att sträva mot medan skolan har uppnåendemål. Likväl handlar det om en riktning, mot vad barns utveckling och lärande skall riktas. Ingen av läroplanerna ger några metodanvisningar för lärarnas arbete. Däremot finns det som bakgrundstext både till skolans och förskolans läroplaner visioner och teoretiska antaganden om kunskap och lärande. Moderna teorier som bygger på att "kunskap är en intern relation mellan människan och hennes värld". Detta betyder att allt kunskapande hos barn är relaterat både till tidigare erfarenheter och till hur barnet erfar det som han eller hon skall lära sig, dvs. hur barnets meningsskapande har formats och utvecklats. Förutom möjligheten att skilja barnet från de erfarenheter eller den miljö det vistas i så lyfts begreppet "det kompetenta barnet" fram i nyare teorier, även om begreppet i sig inte är helt nytt. Detta begrepp har säkert många bottnar. En tydlig anledning till att man allt mer använder begreppet är att spädbarnsforskningen gång på gång visar på hur barn har kompetenser och förmågor på mycket tidigare åldersnivåer än man tidigare trott. När man hör begreppet "Det kompetenta barnet" ser man kanske framför sig ett "rikt" barn, ett barn som har möjligheter, kan knyta kontakter och kommunicera, kan utforska omvärlden och skapa mening och förståelse. Men hur barnet blir i stånd att "kunna" detta är ingalunda enbart en förmåga hos det enskilda barnet, utan en fråga om barnets relation till omvärlden. I begreppet "det kompetenta barnet" ligger snarare en möjlighet för alla barn, att erövra kompetens utifrån sina förutsättningar. Kompetens som både kan vara ett innehåll och en form, dvs. kunskap och färdighet. Hur innehållet och formen utvecklas beror på sammanhanget. Det är här pedagogen kommer in i bilden. Att bemöta barn (känslomässigt och tankemässigt), uppmuntra och utmana kräver pedagoger som ser barn. Att se och upptäcka barnet värld är det första steget mot att försöka tolka och förstå barnet, dess intentioner och avsikter. Det är här den vuxnes kompetens visar sig - man skulle kanske kunna uttrycka det så, att barnets kompetens är beroende av pedagogens kompetens. Pedagogen måste se alla barns möjligheter för kunna att ge dem förutsättningar att utvecklas.
|
|
| 24. |
|
|
| 25. |
- Pramling Samuelsson, Ingrid, 1946, et al.
(författare)
-
Grundläggande färdigheter - och färdigheters grundläggande
- 1997
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Att utveckla barns förståelse, att lära dem lita till sina egna idéer och aktivt delta i kunskapsprocessen är viktiga mål för verksamheten i skola och förskola. Denna bok skildrar en fenomenografiskt inspirerad didaktik, ett arbetssätt som bygger på en tillit till barns vilja och intresse för att lära sig. Pedagogens uppgift blir att hitta ett innehåll som barnet kan relatera sina erfarenheter till. Det handlar om att inte hindra det aktiva barnet, utan följa, stödja, utmana och dela erfarenheter &endash att både leda och låta sig ledas i barns erfarenhetsvärld. Inledningsvis ges en teoretisk bakgrund där författarna redogör för centrala begrepp och viktiga principer för barns lärande och utveckling. Därefter följer fem kapitel som behandlar olika innehållsaspekter som är lämpliga att arbeta med i åldrarna runt skolstarten, t.ex. natur och samhälle, läsning och skrivning samt matematik. Författarna beskriver barns förståelse av de olika områdena och ger konkreta exempel på hur pedagoger arbetat med barn kring vissa aspekter av dessa teman. Boken avslutas med en diskussionsdel där det aktiva barnet lyfts fram. Boken är avsedd för grundutbildning och fortbildning av lärare, fritidspedagoger och förskollärare.
|
|
