| 31. |
- Hellström, Björn, 1959-
(författare)
-
Akustiska stadsplanerare efterlyses
- 2010
-
Ingår i: Svenska dagbladet. - Stockholm : Svenska dagbladet. - 1101-2412. ; :2010-01-09
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 32. |
- Hellström, Björn, 1959-
(författare)
-
Kritiken missar målet
- 2010
-
Ingår i: Svenska dagbladet. - Stockholm : Svenska dagbladet. - 1101-2412. ; :2010-08-29
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 33. |
- Hellström, Björn, 1959-
(författare)
-
Slussen : ohörd tondöv
- 2010
-
Ingår i: Röster från Slussen. - Stockholm : A5 Press. - 9789163369643 ; , s. 92-102
-
Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 34. |
|
|
| 35. |
- Holm, Marika, 1975-
(författare)
-
Damernas hus
- 2010
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Allt har sin början i en konstnärlig kris. Det är fyra år sedan jag målade aktivt. Känslan att vara koncentrerad och ha fokus i mitt konstnärskap har varit bortblåst. Visst har jag gjort annat. Men längtan till måleriet har varit närvarande nästan dagligen. ”Konstnären frågar sig ständigt – Vem är jag om jag inte kan skapa?” (P Britten Austin, 1995 s.43) I denna forskning använder jag mig av en ny metod för att måla. Jag målar efter att jag skrivit korta texter med poetiskt klangbotten. Texten kommer först, måleriet sedan. Det blir mängder av tankekedjor, fantasier och små fragment av verkligheten som jag måste släppa fria, och därefter sortera upp. Känslan av måleriet som något levande, kroppsligt, närvarande, lek och fantasi är den första och starkaste upplevelsen jag får när jag går in i den skapande processen. Den blekrosa färgen med persikonyans ger sig också genast tillkänna. Färgen har fascinerat mig länge och påminner mig om hud (skiss1). Jag minns första gången jag målade abstrakt hud, och hur duken blev hud, ingen modell behövdes. Nu målar jag huden till en kropp, i form av ett hus. Huset är en förlängning av mitt kvinnoled, min mor, mormor och mormorsmor. Det är en metafor för den omfamnade kvinnofamnen, med det goda och onda bröstet (M. Klein). Det handlar om mig, berättelser jag hört, min fantasi och den kunskap om måleri jag har förvärvat genom åren.
|
|
| 36. |
- Hållander, Frida, 1981-
(författare)
-
Vernacular craft
- 2010
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Konsthantverket i vårt senkapitalistiska samhälle är en expanderad diskurs som inkluderar flera typer av DIY, görande, praktiker och material. Vernacular craft syftar till att vidga och fördjupa konsthantverksfältet, ringa in det och lösa upp det och på så sätt skapa nya referenspunkter att arbeta med, och detta genom konsthantverkets praktiker.Utifrån fönsterbräden, balkonglådor och trädgårdar återspeglas ett mikrokosmos; dessa hetrotoper representerar och har genklang och "är" på så sätt generella praktiker. Det handlar om maktförhållanden, plastblommor, det masstillverkade, världen, traderad kunskap, om det autentiska samt ett arkiv med tusentals bilder.
|
|
| 37. |
- Klarén, Ulf, 1944-, et al.
(författare)
-
Den relativa vitheten : kort om projektet "Så vitt vi vet"
- 2010
-
Ingår i: Fem konstnärliga utvecklingsprojekt. - Stockholm : Konstfack. - 9789185549108 ; , s. 59-73
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Projektet "Så vitt vi vet" utgör en del i ett fortgående arbete om färg och ljus i deras rumsliga samspel, där en tidigare del publicerats i rapporten "Den rymliga gråheten" (Konstfack 2008). Syftet har varit att ringa in det vitas betydelse för färguppfattningen och samtidigt bidra till att utöka och formulera en spatialt baserad färgkunskap. Vi knyter an till aktuell teori inom området och relaterar denna till egna teser och observationer. En utförllig rapportering finns i "Så vitt i vet - om färg, ljus och rum" (Konstfack, 2009). I färgsammanhang använder man alltför ofta fysikaliskt grundade begrepp för att beskriva och analysera visuella/perceptiva fenomen. Detta kan ge det felaktiga intrycket att fysikaliska mätvärden också är mått på vad vi ser. Relationen mellan det fysiskt mätbara och det vi ser är dock mycket komplicerat. Vårt seende bygger på en ständig anpassning - adaption - som strävar efter att bebehålla omvärldens färger så som vi känner igen dem. Det som vi uppfattar som vitt utgör ankaret i adaptionsprocessen och påverkar vilken ljushet och vilken kulörton vi uppfattar hos andra ytor.
|
|
| 38. |
- Kriisa, Ida, 1977-
(författare)
-
Att se och synas
- 2010
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Att vara (att existera) innebär att man är synlig. Synlig för en betraktare, synlig i relationer och synlig i maktstrukturer. I subjektiva studier av blicken kommer jag att spegla mig själv; utifrån mina erfarenheter som synlig respektive osynlig. Jag har utgått ifrån att Den seende är den som i relation till den synliga är den med makt. Ett genusperspektiv är ofrånkomligt även om min önskan är att det skall förhålla sig sekundärt i relation till makt och blick. Sett ur ett historiskt perspektiv är det ingen slump över vem som tar sig rätten att titta på vem. Oavsett hur jag lever ut mitt eget kön eller ej så definierar blicken som ser mig som en kvinna. Med ett avstamp i ett utanförskap (fångad i kvinnligheten) studerar jag blicken utifrån tre olika perspektiv. I spegeln, I staden och I dramat. Perspektiv som behöver förstås ur ett postmodernistiskt utgångsläge där begreppen kön och blick är interkonstitutionella fenomen som snarare artikulerar en brist än något givet. (Sheikh;2007:14, Laclau, 1996:144). I det första avsnittet; I spegeln undersöks det privata. Existensiella dubier blir utgångspunkt för en gestaltande undersökning om att se och synas. I spegeln finns även reflektioner om hur jag skapar mig själv inför mina egna ögon. Vilken position intar jag då? Och för vilka syften skapar jag mig? En iscensättning av en camp-identitet (Meyer; 2005). I avsnittet; I Staden undersöks egna erfarenheter av att se och synas i stadsrummet. Här ryms den manliga flanören och den kvinnliga erfarenheten av att vända bort blicken. I det tredje avsnittet; I Dramat åskådliggörs maktförhållanden i första hand mot subjektiva erfarenheter där jag (queer, camp, subjekt, kvinna) artikulerar mig själv i relation till andra i ett iscensatt skådespel. Hur positionerar jag mig? Jag intar en femme fatale karaktär och bygger kring henne dramer i vilka mitt kön, min kraft och konstnärlighet definieras. Hur definierar jag mig i mellanrummet mellan mig och de som ser mig. Mellan dig och mig! I varje kapitel tränger sig den konstnärliga processen in, tar plats i påståenden eller som frågor eller som bilder för mitt öga. Jag har ingen avsikt att stringent separera de olika perspektiven i de tre olika avsnitten och jag har heller ingen ambition av att vara allmängiltig. Studierna utgår helt från mina subjektiva erfarenheter och då jag definierar mig som queer kommer jag att sträva efter att poängtera och hävda mitt utanförskap från den kvinnliga sfären (gemenskapen) samtidigt som jag ikläder mig dräkten av en femme fatale. Texten är framställd fragmentariskt i spänningsfältet av blickar, makt och sexualitet.
|
|
| 39. |
- Kristoffersson, Sara, 1972-
(författare)
-
Craft for the Mass Market : Mission Impossible?
- 2010
-
Ingår i: Design and Craft. - Brussels : Contactforum Vlaamse Koninklijke Academie van België voor Wetenschappen en Kunsten. - 9789065690715 ; , s. 312-315
-
Konferensbidrag (refereegranskat)
|
|
| 40. |
- Kristoffersson, Sara, 1972-
(författare)
-
Designlandet Sverige fattigt på forskning
- 2010
-
Ingår i: Svenska dagbladet. - Stockholm : Svenska dagbladet. - 1101-2412. ; :2010-11-03
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Den svenska designvärlden har länge haft en misstänksamhet mot teori, och det finns ingen gemensam plattform för designhistorisk forskning. Internationellt tas dock ämnet på allt större allvar och på kort tid har flera viktiga böcker kommit ut.
|
|
