| 31. |
|
|
| 32. |
- Alkan Olsson, Johanna, et al.
(författare)
-
Mapping the governance complex of land use policies for compensation
- 2019
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Ecological compensation is the latest member of a growing family of concepts aimed at reducing degradation of environmental quality. This and other concepts of the family – like ecosystem services, green infrastructure, and nature-based solutions – have been subject to a range of different interpretations and subsequent implementation practices. The result is a complex governance system with unclear boundaries and implications for the management efforts of environmental quality. In this paper, we seek to map and disentangle this complexity – with a particular focus on ecological compensation and related concepts (such as biodiversity offsetting and no net loss), which all have gained momentum in recent years and which share the notion that intrusion in nature should be compensated in one way or the other. In a first step, we seek to map similarities, differences and overlaps, between the concepts, by using a set of analytical categories including: the origin of the concept (scientific or policy context), the aim of its application, the type of decision-making process it generates, its relation to urban or rural contexts, and the extent to which it has been subjected to regulation. In a second step, and as a result of this mapping, we will advance knowledge about how governments, municipalities and business actors in different ways work with environmental quality, ecosystem services and biodiversity. First, we draw conclusions about the degree to which the concepts under scrutiny are mutually reinforcing or competing. Second, our analysis enables conclusions about why some concepts are preferred in certain institutional contexts and what institutional preconditions are needed for their use. Third, we discuss possible implications of this governance complexity for questions of effectiveness and legitimacy.
|
|
| 33. |
- Alkan Olsson, Johanna, et al.
(författare)
-
Plan for Using and Dissemination of Knowledge, D0.3.1, SEAMLESS integrated project
- 2007
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The SEAMLESS project has high ambitions both concerning its scientific goals and its aim to create an impact assessment tool that can be useful in future policy making in the agrienvironmental area. Interaction between researchers and the society therefore is a crucial component of the project. In the last phase of the SEAMLESS project the dissemination of knowledge produced in the project becomes particularly important. The general objective of this Deliverable is to present the aim, topic, form, timing and responsible persons of different dissemination activities, aiming at assembling information from the policy community and at enhancing the use and dissemination of knowledge produced by the SEAMLESS project. The report covers the following main themes: • Interaction with the policy community where we separate between interactions with the User forum, targeted meetings with specialists, National Ministries and regional authorities, European Organisations as well as other users, such as Farmers organisations. • Interactions with the scientific community where we outline the SEAMLESS contributions to conferences, SEAMLESS related publications and the final Symposium that the project will organise at the end of the project. • Cooperation with other projects and how it can be strengthened during the last phase of the project. • Communication tools implemented by the project such as the SEAMLESS portal and website, the Newsletters as well as other means of communication.
|
|
| 34. |
- Alkan Olsson, Johanna
(författare)
-
Politiker måste våga minska privatbilismen : Forskare: Fler grönytor behövs mot extremväder
- 2022
-
Ingår i: Aftonbladet Debatt. - 1103-9000.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- För att att minska städernas koldioxidutsläpp relaterat till val av byggmaterial, byggprocess samt energianvändningen i våra boenden skulle fler hus behöva byggas i trä, renovering i högre grad väljas i stället för rivning, husen skulle behöva göras mer energieffektiva och vi skulle behöva bo fler på mindre yta, menar Johanna Alkan Olsson, docent i miljövetenskap vid Lunds universitet och specialiserad på frågor kring hållbara städer.Del 11 i debattserien #viktigasteklimatrösterna där forskare skriver om hur klimatpolitiken skulle se ut om forskningen fick bestämma – och partipolitiskt obundna unga skriver om hur de upplever klimatkrisen och klimatpolitiken.
|
|
| 35. |
- Alkan Olsson, Johanna, et al.
(författare)
-
Possibilities and problems with the use of models as a communication tool in water resource management
- 2007
-
Ingår i: Water Resources Management. - : Springer Science and Business Media LLC. - 0920-4741 .- 1573-1650. ; 21:97, s. 97-110
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Politicians and policy-makers, as well as modellers, often nurses an expectation that model derived results is an objective source of information that can be used to support decisions. However, several prerequisites have to be dealt with in order to ensure that models can be used as legitimate and efficient tools in water resource management. Based on empirical material from recent studies on the use of models in stakeholder dialogues, mainly focusing on catchment nutrient transport, two central problems are identified: (a) Models are laden with choices and thus depend on assumptions and priorities of modellers. (b) There are several factors that influence ability and willingness of stakeholders (as information recovers) to criticize or accept results of the modelling exercise. Recognized factors likely to influence stakeholders' acceptance of model derived results include issues at stake, stakeholders' ability to criticize model derived information, and their trust in the institutions that have developed or applied the used models. Identified prerequisites for successful use of models in integrated water resource management include: consideration of user relevance, awareness of and preparedness to handle constraints linked to communication of model-based results, transparency of used models and data and of involved uncertainties, mutual respect between experts and stakeholders and between involved stakeholder groups, a robust institutional network, and sufficient time for dialogues. Development and use of strategies for participatory modelling, based on a continuous dialogue between experts and stakeholders is recommended as a way to facilitate that the prerequisites for a successful use of models in water resource management are fulfilled.
|
|
| 36. |
- Alkan Olsson, Johanna, et al.
(författare)
-
Riskkommunikation om långvarig exponering för hälsoskadliga kemiska ämnen : Utmaningar vid riskkommunikation och förslag på råd för en bättre kommunikation
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Personers riskuppfattning påverkas av flera faktorer, som närheten till tidigare händelser, egna erfarenheter (utbildning och social kontext) och vad som kommuniceras. Detta innebär att både budskapsgivaren och mottagaren har stor betydelse för hur en kommunikationssituation utvecklas.Syftet med detta delprojekt, som är en del av projektet ”Nätverk vid upptäckt av befolkningsexponering för farliga kemiska ämnen” som MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) finansierar, har varit att undersöka och samla befintlig erfarenhet av att kommunicera risker. Detta görs för att öka förståelsen samt ta fram råd kring hur kommunikationen som berör dessa ämnen kan förbättras och stärkas. Speciellt fokus har lagts på kommunikation gällande långvarig exponering för hälsoskadliga kemiska ämnen som finns i vår omgivning under längre tid, vilket kräver en långvarig strategi för riskkommunikationen.För att öka förståelsen och ta fram råd har tre mindre studier genomförts: ”Oro, riskuppfattning och kommunikation vid förorenade glasbruksområden”, ”Riskkommunikation vid arbets- och miljömedicinska enheter” och ”Kommunal riskkommunikation om PFAS”. Från de tre studierna kan några olika slutsatser dras. Det finns goda strukturer för riskkommunikation i Sverige och många inblandade aktörer vet hur och vad de behöver göra för att kommunicera risker på ett bra sätt. Olika kemiska föroreningar kräver olika kommunikationsåtgärder. I studien i Glasriket ville många ha mer information (medborgarperspektiv) medan efterfrågan på mer information har tystnat i kommuner där per- och polyfluorerade ämnen (PFAS) upptäckts i dricksvatten. Kommuner efterfrågar mer interaktion och stöd från övriga myndigheter.Med dessa studier som grund skapades ett utkast till en checklista för god riskkommunikation som ”testades” på en workshop som genomfördes 13 mars 2018 i Kalmar med personer från kommuner, länsstyrelser och arbets- och miljömedicinska kliniker. Anteckningarna från mötet användes för att utveckla listan till en lista med råd.Utöver kommentarer på rapporten och listan med råd lyfte flera av deltagarna också fram frågor kring hur en liknande dialog kan föras vidare. Även mer konkreta förslag lyftes fram: Skapa nätverk och mötesplatser för mer kommunikation mellan ansvariga bortom ”stuprörsmentaliteten”. Skapa ett officiellt och tydligt nätverk med experter dit man kan vända sig med specifika frågor. Skapa en databas på nationell nivå för ärenden. Skapa nätverk som är sanktionerade av arbetsgivaren. Utnyttja befintliga nätverk bättre. Genomföra övningar över administrativa gränser; genom övningar blir vi bättre och lär oss hur vi ska agera.I diskussionerna under workshopen flera deltagare att “i vardagen är man själv” och att en svårighet är ekonomiska resurser och att man ofta fokuserar på det akuta. Flera av deltagarna menade att nationella myndigheter har ett ansvar att tydligare stötta ”vardagsarbetet” med att kommunicera risker med hälsoskadliga kemiska ämnen. Detta skulle ha potential att spara resurser i ett längre perspektiv.Tanken är att de åtta råden som togs fram skall kunna användas och lyftas fram när grupper av aktörer skall bygga strukturer och nätverk för riskkommunikation som berör långvarig exponering för hälsoskadliga kemiska ämnen. Vi har delat upp listan på råd i sådana som handlar om förberedelser (innan det händer) och sådana som kan tillämpas vid kommunikationstillfället (när det händer). Även om listan inte riktar sig till en specifik aktör ser vi att den framförallt kan vara användbar för kommuner. Andra myndigheter kan använda listan för att reflektera över hur de kan planera och organisera både form och innehåll av sin riskkommunikation för att på bästa sätt stötta den lokala nivån.
|
|
| 37. |
- Alkan Olsson, Johanna
(författare)
-
Setting limits in nature and the politics of chemical compounds
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The Critical Load concept, emerged in the late 1980s as a response toan expressed need from especially policy makers to create more exactand scientifically based policy tools for the abatement of transboundary air pollution in Europe (Gehring, 1994; Wettestad, 2000). The concept has mainly been used in international negotiationson emission reductions related to the second-generation protocols, tothe Convention on Long-Range Transboundary Air Pollution (CLRTAP), i.e. the 1994 Oslo protocol and the 1999 Gothenburg protocol. To create a policy based on scientific findings of effects in nature was, by policy makers in the CLRT AP regime, seen as an improvement in relation to the uniform emission reductions, used in earlier protocols. Equal percentage cuts were viewed as arbitrary, economically ineffective and unfair. Arbitrary, as there was no solid scientific base to support the cuts. Ineffective, as the cost for reduction was different in different parts of Europe. Unfair as uniform emission reductions had failed to take into account that ecosystem sensibility varies. The introduction of Critical Load in the CLRTAP can hence be described as a change from a focus on equity of reduction, based on equal commitments for different countries to a focus on equity of environmental effects and economical commitments. The solution to these problems was the Critical Load concept which estimates ofnature's limits to different types of pollutants were aimed to serve asthe base for cost-efficiency calculations, creating the desired policy. The shift from equal percentage cuts to emission cuts based on effects led to an increased importance of scientific estimations (Biickstrand, 2001; Cresser, 2000). (...)
|
|
| 38. |
|
|
| 39. |
- Alkan Olsson, Johanna
(författare)
-
The Critical Load concept : A milestone or milestone for future environmental policymaking?
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This article provides an analysis of the critique directed towards the Critical Load concept expressed in policy texts produced by the Swedish Environmental Protection Agency. The aim is to trace and discuss the character of this critique. A further aim is to discuss whether it is possible that this critique may gain a foothold in today's environmental policy, and what the result of such a development could be for the future use of the Critical Load as a basis of environmental policy-making. It is shown that the Critical Load concept faces a decreasing legitimacy as a policy tool, giving it an uncertain, but nevertheless possibly viable future. However,depending on how the possibilities of estimating limits in nature areinterpreted and used in practice, the concept may become either amilestone or a millstone.
|
|
| 40. |
- Alkan Olsson, Johanna, et al.
(författare)
-
The Critical Load graph : A rhetorical trope
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- It is often said that pictures and graphical visualisations have a greatpower to unify and simplify ideas: "a picture says a thousand words" as thesaying goes. The ability of graphs to explore and summarise large sets ofnumbers is also well known (Tufte, 1983: introduction). Although scientistsfrequently have recourse to graphical illustrations when explaining complexproblems, the role of pictures and graphs in forwarding scientific findingshas received relatively little attention in studies of science compared to the attention given to texts. Ronald Giere and Michael Ruse have suggested thatthis lack of interest may be explained by the strong influence of logical empiricism in scientific culture (Giere, 1996; Ruse, 1996). Logical empiricism emerged in the eighteenth century in the transition between an oral-visualculture and a text-based culture, nurturing a suspicion towards pictures andarguing that human thinking relies on words. In this textual culture pictures are reduced to persuasive aids, if considered at all, being thought of as pedagogical tools or simple 'illustrations' used to facilitate the presentation and sharing of scientific findings (Stafford, 1994). Another reason why visual displays in science have been underestimated and neglected compared to scientific texts, may simply be, as suggested by David Lynch, that methods for analysing verbal materials are more advanced than thosefor analysing pictures (Lynch, 1990:151). (...)
|
|
