| 61. |
- Packalén, Sture, 1947-
(författare)
-
TYSKA MINNESGEMENSKAPER : Nazism, krig, förföljelse och folkmord i tyskspråkig litteratur efter 1945
- 2010. - 1
-
Bok (refereegranskat)abstract
- Tyska minnesgemenskaperNazism, krig, förföljelse och folkmord i tyskspråkig litteratur efter 1945 Sedan den tyska återföreningen 1989 har man i Tyskland allt oftare ställt sig frågor kring hur minnena av nazisttiden, kriget och Förintelsen lever vidare efter 1945. Är det verkligen så att den upplevda historien alltid är den sanna? Kan samtidens överlagring av minnet innebära förfalskning och förvanskning av historien? Hur hänger minnen ihop med minnen av minnen? Vems minnen är det som ska gälla? Hur har det kollektiva tyska minnet ändrat sig över tiden? Kan man överhuvudtaget tala om ett kollektivt minne? Vilken roll spelar berättelserna om det förflutna? Hur förändras de med tiden? Dessa och många andra frågor aktualiseras när man ser hur den tyska litteraturen efter 1945 utgjort ett ”reflexionsmedium” för tysk självförståelse kring de bestående minnesspår som Hitlertiden lämnat efter sig.Sture Packalén tecknar den tyska samhällsbakgrunden och följer den tyska diskussionen kring minnet av det nära förflutna. Med utgångspunkt från den tyskspråkiga litteraturen efter 1945 visar han vilken central roll litteraturen spelat under hela efterkrigstiden för att bevara minnet av Förintelsen, men också av de tyska lidandena. I mer än sextio år har den tyska litteraturen skildrat försöken till orientering och nyorientering kring synen på det förflutna. I denna minnesprocess har litteraturen tagit på sig rollen som ett ”nationens samvete” och varit något av en moralisk instans för ett ”bättre Tyskland”. De litterära texterna synliggör hur nationalsocialismen och Förintelsen varit och fortfarande är svårhanterliga ämnen i Tyskland. Dialogen kring det förflutna, det man minns av nazisttiden och de olika roller Förintelsen spelat och fortfarande spelar i dagens tyska samhälle är beroende av på vilket sätt och av vem allt detta blir ihågkommet. Det går därför inte att tala om en enhetlig ”tysk” minneskultur vare sig före eller efter 1989. Däremot kan man, som Sture Packalén visar, i litteraturen urskilja olika tyska minnesgemenskaper som var för sig fokuserar förföljelsen av judarna, Förintelsen, kriget och det nazistiska förflutna på ett karakteristiskt sätt.
|
|
| 62. |
- Packalén, Sture, 1947-
(författare)
-
Weiss i helfigur
- 1991
-
Ingår i: Dagens Nyheter. ; 24 mars
-
Recension (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 63. |
|
|
| 64. |
|
|
| 65. |
- Packalén, Sture, 1947-
(författare)
-
ZUM HÖLDERLINBILD IN DER BUNDESREPUBLIK UND DER DDR : Anhand ausgewählter Beispiele der produktiven Hölderlin-Rezeption
- 1986
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The dissertation examines from a non-German and politically independent position the view of Hölderlin in the literary productive reception in the Federal Republic and the GDR during the years 1949-1981, given the assumption of a Hölderlin renaissance at the end of the 1960s and during the 1970s. From a comprehensive reception-aesthetical perspective which regards reception as a dialogue between a classic and a contemporary author, the questions are asked, In which significant connections is Hölderlin topical? and How has interest for him been reflected in literary works about him? The reception of Hölderlin from the Goethe Period up to and including the present as well as the emergence and growth of a socialistic conception of Hölderlin are sketched in a historical retrospect. Against the background of the view in both German states of the classical German heritage and Hölderlin's position in it, the factors which in the 1970s led to a topicalization as well as a changed horizon of expectation vis-a-vis the poet are described. An interpretation of selected examples of the productive reception - Peter Härtling, Stephan Hermlin, Peter Weiss, Gerhard Wolf and several lyricists - shows how the picture of Hölderlin in literature develops and how this picture reflects the spirit of the times in today's divided Germany. In the Federal Republic during the 1950s the view of Hölderlin was traditionally laudatory. This was replaced during the the '60s by a questioning and social-critical reception. This tendency continued during the '70s when the poet was seen both as a revolutionary sympathizer and as a medium for self-understanding during a time of political resignation. In the GDR the sparse literary reception of Hölderlin during the ‘50s and the ‘60s was principally approving and apolitical. From 1970 onwards the reception followed two lines: the official, state authorized view according to which Hölderlin’s revolutionary visions have been realized in the GDR and an unofficial view which regard him as a confrère and as a polemic medium for system criticism. The interest for Hölderlin in both of the German states has two dimensions. On the one hand, there is an affirmative component which seeks to preserve the traditionally promulgated view of him; on the other hand, there is an emancipative component which seeks to crush it and assert a changed, social-critical and identificational conception of him. A synchronic analysis shows how during the ‘70s the conceptions of Hölderlin in the West and East (educated bourgeois, legitimistic, identificational-intermediary and formal-aesthetic) both coexist and succeed each other. Beyond the ideologically conditioned divergencies in the views of Hölderlin in the divided Germany, it is possible to discern a set of unifying areas of agreement. Besides the poet’s literary mastery, the common denominator in these points of accord is the personal appreciation of Hölderlin both as a hope-giving paragon of artistic self-understanding and as a symbol of failure in the embodiment of an outsider.
|
|
| 66. |
|
|
| 67. |
|
|
| 68. |
|
|
| 69. |
- Svanberg, Ingvar, et al.
(författare)
-
"Äventyraren Nicolaus Örns sändebrev till sina landsmän"
- 1984
-
Ingår i: RIG. - Lund : Föreningen för svensk kulturhistoria i samarbete med Nordiska museet och Folklivsarkivet i Lund. - 0035-5267. ; 67:1, s. 9-11
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)
|
|
