| 21. |
|
|
| 22. |
|
|
| 23. |
- Andersson, Gunnar, et al.
(författare)
-
Magnus Stenbocksskolan - karriärskola mitt i förändringen?
- 2001
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I tre fallrapporter från forskningsprojektet Framgångsrikt skolledarskap i olika skolkulturer presenteras resultat från omfattande empiriska undersökningar vid tre skolor. I rapporterna beskrivs och problematiseras skolornas respektive kultur: den aktuella gymnasieskolans kunskapskultur, där bildning kommit att bli ett kännetecken; den utvalda f-9-skolans karriärkultur, utsatt för ett kraftfullt förändringstryck från både elever och från den förvandling av såväl pedagogiska arbetsformer som av lärarnas arbete som nu pågår; slutligen f-6-skolan där en ursprunglig tvångskultur förvandlats till en skolkultur som betonar elevernas sociala och kulturella integration. Detta är emellertid endast bakgrunden till rapporternas egentliga fokus: undersökningen av tre välfungerande skolledares sätt att utöva skolledarskap i olika skolkulturer. Ur ett omfattande undersökningsmaterial växer tre skolledarskap fram. Här finner vi rektorn som är en kulturell insider men som förväntas utöva ett kulturförändrande ledarskap på en synnerligen traditionstyngd skola. Och visionären som har denna kulturförvandling bakom sig och som nu förväntas profilera en gymnasieskola med vikande söktal och som gör det genom att knyta an till skolans humanistiska bildningstradition. Slutligen den kommunikative skolledaren som skyr företeelsen lojalitet och som framgångsrikt lett förvandlingen av en problemtyngd skola till en folkskola mitt i den mångkulturella byn.
|
|
| 24. |
|
|
| 25. |
|
|
| 26. |
|
|
| 27. |
|
|
| 28. |
|
|
| 29. |
- Andersson, Malin, et al.
(författare)
-
How to measure renal artery stenosis - a retrospective comparison of morphological measurement approaches in relation to hemodynamic significance
- 2015
-
Ingår i: BMC Medical Imaging. - : BioMed Central. - 1471-2342 .- 1471-2342. ; 15
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Background: Although it is well known that renal artery stenosis may cause renovascular hypertension, it is unclear how the degree of stenosis should best be measured in morphological images. The aim of this study was to determine which morphological measures from Computed Tomography Angiography (CTA) and Magnetic Resonance Angiography (MRA) are best in predicting whether a renal artery stenosis is hemodynamically significant or not. Methods: Forty-seven patients with hypertension and a clinical suspicion of renovascular hypertension were examined with CTA, MRA, captopril-enhanced renography (CER) and captopril test (Ctest). CTA and MRA images of the renal arteries were analyzed by two readers using interactive vessel segmentation software. The measures included minimum diameter, minimum area, diameter reduction and area reduction. In addition, two radiologists visually judged the diameter reduction without automated segmentation. The results were then compared using limits of agreement and intra-class correlation, and correlated with the results from CER combined with Ctest (which were used as standard of reference) using receiver operating characteristics (ROC) analysis. Results: A total of 68 kidneys had all three investigations (CTA, MRA and CER + Ctest), where 11 kidneys (16.2 %) got a positive result on the CER + Ctest. The greatest area under ROC curve (AUROC) was found for the area reduction on MRA, with a value of 0.91 (95 % confidence interval 0.82-0.99), excluding accessory renal arteries. As comparison, the AUROC for the radiologists' visual assessments on CTA and MRA were 0.90 (0.82-0.98) and 0.91 (0.83-0.99) respectively. None of the differences were statistically significant. Conclusions: No significant differences were found between the morphological measures in their ability to predict hemodynamically significant stenosis, but a tendency of MRA having higher AUROC than CTA. There was no significant difference between measurements made by the radiologists and measurements made with fuzzy connectedness segmentation. Further studies are required to definitely identify the optimal measurement approach.
|
|
| 30. |
- Andreasson, Ida
(författare)
-
Regional plan för infrastuktur för elfordon och förnybara drivmedel : Kronobergs län Rapport 2019-12-18
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sverige har som mål att vara klimatneutralt senast år 2045. Transporterna står för en stor del av våra klimatpåverkande utsläpp nationellt och regionalt. Inom transportsektorn ska utsläppen minska med 70 procent till år 2030 jämfört med år 2010 – ett av de mest ambitiösa klimatmålen i världen. För att nå målet är samhället i behov en snabb övergång till förnybara drivmedel inom transportsektorn. Omställningen kräver engagemang, innovationer och handlingskraft från samhällets alla berörda aktörer. För att nå målet kommer det behövas flera förnybara drivmedel inom den nuvarande och framtida fordonsflottan. En väl fungerande publik infrastruktur för förnybara drivmedel med god geografisk täckning är därför en helt avgörande förutsättning för omställningen till en fossilfri fordonspark.Denna plan är en del av Länsstyrelsens regleringsbrevsuppdrag 3.19 för budgetåren 2018 och 2019. Uppdraget har genomförts i dialog med Länsstyrelserna, Energimyndigheten och Trafikverket, länets kommuner, Region Kronoberg, Energikontor sydost, Miljöfordon Sverige, Småländska bränslen, Eon samt Bee Charging. Samverkan kring framtagande av planen har skett med närliggande länsstyrelser i Blekinge, Kalmar och Jönköpings län.I utredningen ”Strategisk plan för transportsektorns omställning till fossilfrihet” har sex nationella myndigheter lagt fram ett antal förslag kring insatser som behövs för transportsektorns omställning. Enligt utredningen står omställning till fossilfrihet på tre ben – ett mer transporteffektivt samhälle, energieffektiva och fossilfria fordon samt högre andel förnybara drivmedel. Med transporteffektivt samhälle menas att transportarbetet med personbil, lastbil och flyg ska minska. Detta kan ske genom att transporter överflyttas till mer ener-gieffektiva trafikslag, kortas eller ersättas helt. Energieffektiva och fossilfria fordon fås genom att ställa krav på nya fordons koldioxidutsläpp. Högre andel förnybara drivmedel realiseras i en kombination av insatser inom produktion distribut-ion och användning.I utredningen lämnades förslag om upprättande av regionala planer till stöd för in-frastruktur för förnybara drivmedel (förslag och åtaganden 2.1.10).
|
|
