| 1. |
|
|
| 2. |
- Ek, Caroline, et al.
(author)
-
Screening for pharmaceuticals, phthalates and polycyclic aromatic hydrocarbons (PAHs) in bivalves sampled along the Swedish coast
- 2019
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Within the Swedish National Monitoring Programme for Contaminants in marine biota, a selection of the wide array of contaminants that can be found in the environment is analysed. Analysing the samples for all possible contaminants would hardly be feasible, however, screening for different substance groups is a way to investigate if and where new substances arise and may pose a threat to wildlife and humans. In this report, data from a spatial screening study is presented, which aimed to densify the ongoing Swedish National Monitoring Programme for Contaminants in marine biota with regard to pharmaceuticals, phthalates and polycyclic aromatic hydrocarbons (PAHs). The study includes 16 sampling sites along the Swedish coast, from where two different species of bivalves, Limecola balthica and Mytilus edulis, were collected. All applied sampling material in this screening study originates from the Swedish Environmental Specimen Bank of the Swedish Museum of Natural History. The screening included a total of 100 pharmaceuticals, out of which 17 were detected and quantified in at least one sampling site. Risperidone was the pharmaceutical detected at most sites (10 of 13). The only detected phthalate was di(2-ethylhexyl) phthalate (DEHP), which was found in the samples from 3 of 13 sampling sites. Among the PAHs, Benzo(a)pyrene was the substance quantified at most sites (14 out of 16). No geographical patterns could be identified for the detected contaminants, besides for the PAHs. However, this pattern could also be due to a difference in species rather than due to location. PAHs could be detected in the Bothnian Sea and the Sea of Åland, where to date no mussel sampling sites exist within the Swedish National Monitoring Programme for Contaminants in marine biota. The Baltic clam might be a good additional monitoring species besides the Blue mussel, due to their difference in feeding strategy and the potential higher PAH uptake from contaminated sediments rather than the water phase.
|
|
| 3. |
- L. Soerensen, Anne, et al.
(author)
-
The Swedish National Monitoring Programmefor Contaminants in marine biota (until 2019year’s data) : – Temporal trends and spatial variations
- 2020
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- The report summarises the monitoring activities within the National Swedish Contaminant Programme inmarine biota.Few trends are found for the biological variables of the biota included in the programme (age, weight,length, and fulton´s condition factor). This is expected, as samples are selectively selected to avoidtrends. However, all variables for Holmöarna in the Bothnian Bay and the fish age at the West Coastsites (Kullen, Fladen and Väderöarna) stands out for herring, cod and perch as having upward trendsover the last 10 years. Since many of the contaminants presented in this report bioaccumulate, this islikely to affect the trends presented below.For the aggregated herring data (on sub-basin scale) on chlorinated pesticides, PCBs, dioxins andfurans, brominated flame retardants and perfluorinated substances (PFAS) a general downward trendfor the last 10 years (2010-2019) is seen for all sub-basins (Southern and Northern Baltic Proper andBothnian Sea and Bay) except the West Coast. On the West Coast, changes are small and often nonsignificant. The contaminant concentrations are in general lowest on the West Coast but theconcentration difference between the West Coast and the other sub-basins has shrunken over the last10 years as the concentrations in the other sub-basins are decreasing towards West Coast levels. Theperfluorinated compound FOSA is an exception to this picture, with 2-4 times higher concentrations onthe West Coast compared to the Baltic Sea. For the metals, no common patterns are seen for theaggregated herring data across the metals or for each specific metal between sub-basins.
|
|
| 4. |
- Olsson, Jens, et al.
(author)
-
Miljöövervakning i Hanöbukten – finns det ett samband mellan tillståndet för fisken, dess hälsa och belastningen av miljöfarliga ämnen? : Delrapport 2016
- 2016
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Överlag fanns det inte några övergripande skillnader i de beståndsparametrar som undersökts jämfört med tidigare undersökningar i området. Det fanns heller inga tecken på avvikande fångster utanför Helgeås mynning och endast tecken på syrebrist vid en lokal under den undersökta perioden. Det observerades en något förhöjd sjukdomsfrekvens hos fiskar i Hanöbukten. De bakomliggande orsakerna till den förhöjda sjukdomsfrekvensen i området är inte klarlagd, men pekar på en yttre påverkan på individ-, men inte på bestånds- eller samhällsnivå hos fisken.Resultaten från undersökningarna av fiskars hälsotillstånd visar på flera mycket tydliga fysiologiska skillnader hos fiskarna mellan Hanöbukten och referensområdet Kvädöfjärden. Tolkningen kompliceras av det faktum att de två jämförda populationerna av skrubbskädda anses ha olika lekstrategier vilket kan ha påverkat främst fysiologiska mätvariabler som ska spegla fortplantningfunktionen. Det är dock viktigt att betona att det är mycket unikt att två populationer av samma fiskart som fångats vid samma tidpunkt på året uppvisar så stora skillnader i fysiologiska hälsovariabler mellan två områden. Det kan därför inte uteslutas att de observerade skillnaderna för flera hälsovariabler är en indikation på att fiskarna i Hanöbukten är exponerade för något eller några toxiska ämnen. Resultaten från miljögiftsundersökningen visar att det inte är några förhöjda halter av metaller, PCB:er, bromerade flamskyddsmedel och dioxiner i skrubbskäddor från Hanöbukten jämfört med Kvädöfjärden. DDT, kvoten DDT/DDE och PFOS var däremot något högre i Hanöbukten. Resultat från övervakning av sill i Hanöbukten visar också att PFOS och några andra perfluorerade ämnen är förhöjda jämfört med de flesta andra övervakningslokaler i Östersjön. Sammantaget ger inte fiskundersökningarna under 2015 några belägg för effekter på beståndsnivå. Däremot observerades effekter på fisk i Hanöbukten på individnivå, såsom svagt förhöjd sjukdomsfrekvens hos torsk och skrubbskädda samt tecken på hälsoeffekter hos skrubbskädda. Överlag fanns inga förhöjda halter av miljögifter, men det observerades en förhöjd halt av DDT och PFOS och en högre DDT/DDE kvot hos skrubbskädda i området. Fortsatta fiskundersökningar under hösten 2016 syftar till att säkerställa att observerade skillnader/effekter är bestående, samt att försöka belysa vilken betydelse de olika populationernas fortplantningsstrategi respektive rådande miljögiftsbelastning i området har för de observerade hälsoeffekterna hos skrubbskädda i Hanöbukten.
|
|
| 5. |
- Soerensen, Anne L., et al.
(author)
-
Converting environmental quality standardsfor evaluation of fish contaminant monitoringdata – tissue conversion factors for mercury,cadmium, lead and selected PFASs
- 2022
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- The aim of the report is to produce improved estimates of tissue conversion factors (k) to use withinenvironmental monitoring. The contaminant distribution across a range of marine and freshwater fishspecies from Northern Europe freshwater and the Baltic Sea was investigated. New tissue conversionfactors were established and converted threshold limits (C-EQS or C-QS) for tissues of relevance formonitoring (liver and muscle) presented. We further explored inter-species variability in contaminantdistribution, which can result in the need to create species-specific conversion factors.In this study, we use conversion factors that assumes a proportional relation between two tissueconcentrations. We recommend that this method is always used when the aim is to convert betweentissue concentrations for monitoring purposes. This will allow for better transparency and allow for easycomparison between studies, something that is made difficult at the moment due to the use of differentalternative methods for conversion.Based on the analysis we recommend four new threshold value estimates that can be used withinenvironmental monitoring of fish. For mercury (Hg) we only looked at the kmuscle/whole fish and did notconsider liver measurements. We recommend the use of a C-EQSmuscle of 24 ng g-1 ww across all fishspecies. For cadmium (Cd) and lead (Pb) we calculated C-QSliver estimates based on conversion fromboth the QSmuscle-human health and QSwhole fish-sec pois. For Cd, we found significant differences between the twospecies investigated (herring and perch) as well as ten times higher C-QSliver based on the QSmuscle-humanhealth than the QSwhole fish-sec pois. From a precautionary principle we recommend to use the herring specific kand the QS for secondary poising set for whole fish concentration to set the C-QSliver, which lead to a CQSliverfor Cd of 2.6 μg g-1 ww. For lead (Pb), the liver:muscle dataset was considered less robust thanthe liver:whole fish dataset. Also, for Pb significant differences were found between k’s in herring andperch. We recommend using a C-QSliver of 0.3 μg g-1 ww for Pb based on perch data. For PFOS we onlylooked at the kliver/muscle and did not consider whole fish measurements. We recommend the use of a CEQSliverof 153 ng g-1 ww across all fish species despite some differences in k between the six speciesincluded in the estimate. For all contaminants, more data on additional fish species and data on thesame species but better distributed between marine and freshwater environments (for species living inboth like perch) is needed to elucidate the need for species specific and environment specific thresholds.In addition, more observations with concentrations close to the thresholds are needed for Cd and Pb tobring down the uncertainty on the QSliver estimates, which are currently, based on extrapolation of valuesmore than a factor ten below the thresholds.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Soerensen, Anne L., et al.
(author)
-
Per- and polyfluoroalkyl substances (PFAS) within the Swedish Monitoring Programme for Contaminants in Marine Biota
- 2023
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- The aim of the report is three-fold. Firstly, to evaluate to what extent phase-out of certain per- and polyfluoroalkyl substances (PFAS) first initiated in the early 2000s are reflected in the biota concentration within the Baltic Sea. Secondly, to investigate the spatial differences of PFAS across the Baltic Sea, which has not previously been evaluated, and couple these results to PFAS observations in other matrices to better understand the flow of PFAS through the Baltic Sea ecosystem. Lastly, to investigate the implication of a proposed PFAS EQS dossier on the evaluation of Good Environmental Status in the Baltic Sea.We use data on PFAS from the Swedish Monitoring Program for Contaminants in Marine Biota covering 40 years for the longest time series (four Time Trend Stations) and 26 stations at present day. The program covers stations from the Bothnian Bay in the north to Skagerrak at the Swedish west coast (referred to as the Greater Baltic Sea) and PFAS is analyzed in four fish species and three bird species. The target compounds are perfluoroalkyl sulfonic acid (PFSA; C4-C8), perfluoroalkyl carboxylic acid (PFCA; C6-C15) and FOSA. In the data evaluation, observations from other monitoring programmes and research campaigns are included (river, marine surface water, sediment, and top predators) to set the observations from the Swedish Monitoring Program for Contaminants in Marine Biota into context. After an initial exponential increase in PFAS concentrations, we found that PFAS displayed a rapid response to phase-out and regulations in the early 2000s. As a result, PFAS concentrations stabilized (rather than displaying an immediate decrease). This is linked to the few removal pathways of the long lived PFAS homologues in the Baltic Sea water column. However, within the last decade PFAS has started to show significant declines at many stations, the exception being a few PFAS homologues (PFOA (C8) and PFNA (C9)). Two distinct water masses are present in the Greater Baltic Sea, North Sea water and Baltic Sea water, the latter with origin in the Baltic Sea drainage basin. Differences in the PFAS loads of these water masses likely drives geographical differences seen in the PFAS concentrations and homologue distribution between fish in Kattegat and the Baltic Sea. Different water mass lifetimes in the Baltic Sea basins further affect the concentration and response time with regards to changes in external sources for individual homologues.A proposed PFAS EQS dossier presents an EQS (with the PFAS sum expressed as PFOA-equivalents) a factor 100 lower than the current PFOS EQS. We find that PFOS, PFNA and PFUnDA contribute more than 80% to the sumPFAS-equivalent. PFNA is the only homologue that is currently increasing in some parts of the Baltic Sea and special attention should be on this homologue in the future. Despite the slow recovery with regards to PFAS concentrations over the past decade the biota PFAS concentrations are still 5-230 times higher than the threshold proposed in the PFAS EQS dossier. Screening studies has further identified a range of PFAS in the Greater Baltic Sea not currently part of the Swedish Monitoring Program for Contaminants in Marine Biota. As an example the cyclic PFECHS has been found at various trophic levels in the food web at concentrations indicating biomagnification potential. These findings indicate that PFAS is still affecting the Greater Baltic Sea environment negatively and the development in concentrations of individual homologues should be followed closely over the coming decade both for those PFAS included in the current program but also the emergence of novel PFAS through screening program.
|
|
| 8. |
- Olsson, Jens, et al.
(author)
-
Miljön i Hanöbukten 2015-2017 : finns det ett samband mellan tillståndet för fisken, dess hälsa och belastningen av miljöfarliga ämnen?
- 2018
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Under slutet av 2000-talet inkom flertalet rapporter från allmänheten och fiskare i de västra delarna av Hanöbukten om låga förekomster av fisk, förekomst av sårskadad fisk och illaluktande vatten i området. Den här rapporten sammanfattar resultaten och slutsatserna från undersökningar i Västra Hanöbukten utförda under 2015-2017 med syfte att undersöka eventuella samband mellan miljöfarliga ämnen och fiskhälsa, samt orsakerna till uppkomsten av sårskadad fisk i området. Därtill presenteras resultaten från provfisken utförda i syfte att kartlägga bestånden av kustfisk i området. Följande fyra frågeställningar besvaras:Vilka eventuella samband mellan miljöfarliga ämnen och fiskhälsa har framkommit?Vilka orsaker till uppkomst av sårskadad fisk har dokumenterats?Vilka resultat har kartläggningen av kustfiskbestånd, miljöfarliga ämnen respektive fiskhälsa lett till?Vilka slutsatser kan dras gällande vilka arter och storleksklasser som påverkas mest av miljöfarliga ämnen? Resultaten från analyserna av miljöfarliga ämnen i skrubbskädda och torsk visar inte på några generellt förhöjda halter av miljöfarliga ämnen i Västra Hanöbukten under 2015-2016 i jämförelse med referensstationerna Kvädöfjärden och Torhamn (Östra Hanöbukten, skrubbskädda) och sydöstra Gotland (torsk). För några miljögifter såsom DDE och PFOS var halterna hos skrubbskädda något högre i Västra Hanöbukten än i Kvädöfjärden, men halterna ligger under gränsvärden för båda dessa ämnen och inom den naturliga variation som är förväntad med hänsyn till inom- och mellanårsvariation i referensstationer. För torsk visade resultaten att sårskador som antas vara orsakade av nejonöga från Hanöbukten hade högre halter av PCB:er, DDT och dess metaboliter, bromerade flamskyddsmedel och PFAS (poly- och perfluorerade ämnen) jämfört med fiskar utan sårskador i området. Om de högre halterna av miljögifter i sårskadad fisk är ett resultat av lägre kondition och fettvikt hos fisken till följd av sårskadorna eller om gifterna i sig påverkar fisken negativt är idag oklart. För torsk med okända sårskador från Hanöbukten kunde ingen koppling göras mellan uppkomst av sårskador och de analyserade miljögifterna. Undersökningarna av skrubbskäddans hälsa i Västra Hanöbukten visade på tydliga fysiologiska skillnader mellan skrubbskädda som fångats i området jämfört med referenslokalen Kvädöfjärden under 2015. Dessa skillnader kan tyda på påverkan av miljögifter. Men de undersökningar som genomfördes under 2016 och 2017 kunde emellertid inte belägga dessa tydliga skillnader när fisk från Västra Hanöbukten jämfördes med den från referensområdet Torhamn i östra Blekinge. Histopatologiska undersökningar på fisk insamlade 2017 visade även att fiskarna i Västra Hanöbukten är relativt friska. Orsaken till de möjligen episodiskt förekommande förändringarna av fiskens hälsotillstånd i Västra Hanöbukten under 2015 är inte känd, men kan vara ett resultat av variation mellan områden i olika omgivningsfaktorer som födotillgång och/eller vattentemperatur. Det kan dock inte uteslutas att de förändringarna i skrubbskädda som observerats kan vara orsakade av ett eller flera miljöfarliga ämnen som inte ingått i undersökningarna som presenteras i denna rapport. Resultaten från provfiskena visar att fisksamhällets struktur och funktion i de västra delarna av Hanöbukten under 2015-2017 inte avviker i jämförelse med tidigare undersökningar i området och andra kustområden i södra Östersjön. Torsk och skrubbskädda är vanliga arter i fisksamhället i Västra Hanöbukten. Även om fångsterna av arterna generellt var låga i provfiskena under 2015-2017, avviker de inte tydligt från tidigare undersökningar i området och i andra kustområden i södra Östersjön utan speglar sannolikt förändringar under senare år i beståndssituationen för arterna i Östersjön. Emellertid var också konditionen hos torsk och skrubbskädda låg i de västra delarna av Hanöbukten under 2015-2017, och det finns en antydan till lägre kondition hos båda arterna jämfört med andra kustområden i södra Östersjön som möjligen kan tyda på låg födotillgång i området. Frekvensen av fisk (framförallt torsk och skrubbskädda) med yttre fysiska avvikelser såsom bett, sårskador och deformationer verkar vara något förhöjd i Västra Hanöbukten jämfört med andra områden längs den svenska kusten. De typiska frätskador som allmänheten rapporterat i området kunde inte påvisas i provfiskena, och hudsår delvis sannolikt orsakade av andra djur som säl och nejonöga dominerade de yttre fysiska avvikelserna som noterades. Vad som orsakar övriga avvikelser är idag inte klarlagt, men skulle möjligen kunna kopplas till att fiskens låga kondition gör den mer känslig för yttre påverkan. Med grund i de utförda undersökningar och erhållna resultat under 2015-2017 har inte några tydliga samband mellan miljöfarliga ämnen, fiskens hälsotillstånd och bestånd dokumenterats i Västra Hanöbukten. Det är därför inte heller möjligt att uttala sig om vilka storleksklasser av fisk som är känsligast för miljöfarliga ämnen. Förutom angrepp av andra djur som säl och nejonöga, har inte orsaken till de okända skador som observerats på fisken kunnat fastställas. Med utgångspunkt i de resultat som idag finns tillgängliga, kan det dock inte uteslutas att den avvikande hälsan hos skrubbskäddan i Västra Hanöbukten under 2015 och vissa av de yttre fysiska avvikelserna som noterades hos fisken under provfiskena kan ha orsakats av miljöfarliga ämnen. Undersökningarna i Västra Hanöbukten under 2015-2017 har bidragit till en ökad kunskap om tillståndet för fisken i området gällande miljögiftsbelastning, hälsa, samhälle och bestånd, och huruvida det nuvarande tillståndet avviker från andra delar av Östersjön. Systemet i de västra delarna av Hanöbukten är relativt unikt i Sverige, med en öppen kust mot södra Östersjön, och informationen som presenteras i denna rapport bör utgöra en grund för en långsiktig miljöövervakning av fisken i området. En långsiktig miljöövervakning i Västra Hanöbukten medger även en framtida bedömning av miljötillståndet i området, och möjliggör samtidigt upptäckt och dokumentation av episodiska fenomen som påverkar fisksamhällets struktur och funktion, samt fiskens individuella hälsa och belastning av miljöfarliga ämnen.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Bignert, Anders, et al.
(author)
-
Comments Concerning the National Swedish Contaminant Monitoring Programme in Marine Biota, 2015
- 2015
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- The environmental toxicants examined in this report can be classified into five groups – heavy metals, chlorinated compounds, brominated flame retardants, polyaromatic hydrocarbons and perfluorinated compounds. Each of these contaminants have been examined from various sites for up to six different fish species, in blue mussels, and in guillemot eggs, for varying lengths of time. The following summary examines overall trends, spatial and temporal, for the five groups.Condition and Fat ContentCondition and fat content in different species tended to follow the same pattern at the same sites, with a few exceptions. Most of the fish species generally displayed a decreasing trend in both condition and fat content at most sites examined. Exceptions to this were increases in condition factor seen in cod liver at Fladen, perch muscle at Kvädöfjärden, and for herring at Ängskärsklubb in spring. Also, an increase in fat content was seen during the most recent ten years for herring at Ängskärsklubb in spring. There were also some sites where no log linear trends were seen.Heavy MetalsDue to a change in methods for metal analysis (not mercury) in 2004, values between 2003 and 2007 should be interpreted with care. From 2009 metals are analyzed at ACES, Stockholm University.Generally, higher mercury concentrations are found in the Bothnian Bay, but also from one station in the Northern parts of Baltic Proper, compared to other parts of the Swedish coastline. The time series show varying concentrations over the study period. The longer time series in guillemot egg and spring-caught herring from the southern Bothnian Sea and southern Baltic Proper show significant decreases of mercury. On the other hand, increasing concentrations are seen in e.g., cod muscle, but the concentrations are fairly low compared to measured concentrations in perch from fresh water and coastal sites. In most cases, the mercury concentrations are above the EQSbiota of 20 ng/g wet weight.Lead is generally decreasing over the study period (in time series of sufficient length), supposedly due to the elimination of lead in gasoline. The highest concentrations are seen in the southern part of the Baltic Sea. Elevated lead concentrations between 2003 and 2007 (e.g. Harufjärden) should be viewed with caution (see above regarding change in analysis methods). Lead concentrations are below the suggested target level at all stations.Cadmium concentrations show varying non-linear trends over the monitored period. It is worth noting that despite several measures taken to reduce discharges of cadmium, generally the most recent concentrations are similar to concentrations measured 30 yearsago in the longer time series. Cadmium concentrations in herring and perch are all below the suggested target level of 160 μg/kg wet weight.The reported nickel concentrations show no consistent decreasing trends. Some series begin with two elevated values that exert a strong leverage effect on the regression line and may give a false impression of decreasing trends. Chromium generally shows decreasing concentrations, possibly explained by a shift in analytical method. The essential trace metals, copper and zinc, show no consistent trends during the monitored period.Generally higher concentrations of arsenic and silver are found along the west coast compared to other parts of the Sweadish coast line. However for silver a few stations in the Bothnian Sea and Bothnian Bay show comparable concentrations to the west coast stations.Chlorinated CompoundsGenerally, a decreasing concentrations were observed for all compounds (DDT’s, PCB’s, HCH’s, HCB) in all species examined, with a few exceptions, such as no change in TCDD-equivalents being seen in herring muscle (except at Änskärsklubb where very high concentrations at the beginning of the sampling period were seen and also at the west coast station Fladen). The longer time-series in guillemot also show a marked decrease in TCDD-equivalents from the start in the late 1960s until about 1985 from where no change occurred for many years, however, during the most recent ten years a decrease in the concentration is seen. Concentrations of DDE and CB-118 are for some species and sites still above their respective target levels.The chlorinated compounds generally show higher concentrations in the Bothnian Sea and/or Baltic Proper when compared to the Bothnian Bay and the Swedish west coast.Brominated Flame RetardantsElevated levels of HBCDD are seen in sites from the Baltic Proper, while the investigated PBDEs show higher concentrations in the Bothnian Bay. In addition, lower concentrations of all investigated PBDEs and HBCDD are seen on the Swedish west coast compared to the east coast. Temporally, significant increases in BDE-47, -99 and -100 have been seen in guillemot eggs since the late 1960s until the early 1990s, where concentrations then began to show decreases. Also, the concentration of HBCDD in guillemot eggs shows a decrease during the most recent ten years. For fish and blue mussels, BDE-47, -99, and -153 decreased at some sites and showed no trend at other sites. The concentration of HBCDD in fish and blue mussels showed inconsistent trends. The concentration of HBCDD is below the EQSbiota of 167 μg/kg wet weight for all fish species from all areas, while the concentration of BDE-47 alone is above the EQSbiota for sumPBDE of 0.0085 ng/g wet weight.PAHsOnly blue mussels have been examined for spatial differences in PAH concentrations. Concentration of ΣPAH was found to be higher from Kvädöfjärden in the Baltic Proper compared to stations at the West coast, but individual PAHs showed varying spatial patterns. Over time, acenaphthalene was rarely found above the detection limit. Significant decreasing trends were observed for ΣPAH, chrysene, fluoranthene and pyrene at Fjällbacka; for naphthalene at Kvädöfjärden; and for pyrene at Fladen.All time series where concentrations of various PAHs were compared with the target value based on OSPAR Ecological Assessment Criteria, or EC Environmental Quality Standards were below the target value.PFASsPFHxS and PFOS show a similar spatial pattern, but PFOS concentrations were approximately 25 times higher than PFHxS levels. The distribution of PFOS is quite homogenous along the Swedish coast but with somewhat higher concentrations in the Baltic Proper. PFOS concentrations in guillemot eggs are about 100-200 times higher than in herring liver. An overall increasing concentration of PFOS in guillemot eggs has been observed throughout the whole time period, however, during the most recent ten years, a change of direction is detected. The longer herring time series from Harufjärden, Landsort, and Utlängan show increasing concentrations for PFOS and most carboxylates. For FOSA, on the other hand, decreasing concentrations are seen during the most recent ten years.Organotin compoundsThe majority of the analysed tinorganic compounds showed concentrations below LOQ. However TBT and DPhT showed concentrations above LOQ at all stations with highest reported concentrations in fish from Örefjärden in the northern part of Bothnian Sea.
|
|
