| 252451. |
- Lilja, Peter, et al.
(författare)
-
Commentary on Chapter 7 : Volunteer Work and Global Citizenship in Sweden
- 2019
-
Ingår i: Contextualizing Childhoods. - Cham : Palgrave Macmillan. - 9783319949253 - 9783319949260 ; , s. 191-196
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Allyson Larkin raises important questions concerning the promotion and consequences of ideals of global citizenship in the context of Canadian higher education. More specifically, she aims to problematize taken-for-granted assumptions about the discourses of global citizenship that correspond to the type of graduate Canadian universities are seeking to produce. In this comment, we aim to, very briefly, address similar questions in relation to the context of Sweden. Using the example of volunteer work, we will give a short historical background to Sweden’s international commitments in relation to developing countries as well as a brief sketch on how such commitments are organized within contemporary Swedish society. Finally, we will also comment on possible consequences for contemporary constructions of discourses of global citizenship and internationalization in relation to the field of Swedish higher education.
|
|
| 252452. |
- Lilja, Petra
(författare)
-
Cultivating caring coexistence : Designing post-anthropocentric futures
- 2019
-
Ingår i: Konstfack Research Week. - Stockholm : Konstfack. - 9789185549429 ; , s. 8-8
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This research project explores the connections and controversies between human-centeredness in design and ultimately human survival on Earth. Drawing from posthuman theory in combination with metadesign and speculative design tools, Petra Lilja will ideate ways that the designer can engage with and acknowledge other-than-human actors to equalize current hierarchies and promote more caring coexistence.The paradigm of human exceptionality has set in motion a machinery of global effects of which design, by adding to mass-production and consumption, can be argued to be a principal cog. As one response to environmental decay and increasing material scarcity on Earth, scientists and the space industry are investing in the potential of asteroid mining, planetary engineering and in-space manufacturing to meet the demands of our growing population. Designers are now challenged by these entangled environmental and technological changes to focus on complex socio-technical systems, not only on global but at multiplanetary scale.By juxtaposing the need to acknowledge mankind’s dependency on other species with the extreme conditions for humans on Mars, this project initially seeks to critically explore what a speculative Martian future can teach us regarding how to cultivate caring coexistence between species. What stories of circularity can humans as “consumers” learn from “producing” organisms in order to add to instead of just take from the ecological system? This research project will explore multispecies-inclusive narratives with the aim to find designerly strategies and processes for engaging and empowering scales of actors and knowledges otherwise unaddressed.
|
|
| 252453. |
- Lilja, Peter
(författare)
-
Globalisering, utbildningsreformer och nya förutsättningar för läraryrket
- 2010
-
Ingår i: Från storslagna visioner till professionell bedömning. - : Malmö högskola, Lärarutbildningen. ; , s. 206-220
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I detta kapitel diskuteras nutida förutsättningar för lärares yrkesutövande i relation till en ökande extern påverkan på svensk utbildningspolitik och vilka konsekvenser detta får för politikers vilja att skaffa sig ökad kontroll över lärares arbete i ett allt mer decentraliserat skolsystem. Dessutom ställs frågan om detta i förlängningen innebär att vad det betyder att vara lärare långsamt håller på att förändras i ett samhälle allt mer präglat av globalisering och marknadsanpassning? Utgångspunkt för diskussionen är det ökade intresse för utbildningspolitiska frågor som varit tydligt, inte minst i Sverige där frågor om skolans otillräcklighet vad gäller exempelvis förmågan att upprätthålla ordning och disciplin varit centrala liksom skolans oförmåga att få eleverna att uppnå de i läroplanerna fastställda utbildningsmålen. Denna utveckling är inte unik för Sverige utan går att finna i flera europeiska länder. I introduktionen till sin bok om den engelska skoldebatten konstaterar utbildningssociologen Stephen Ball; Education has become a major political issue, a major focus of media attention and the recipient of a constant stream of initiatives and interventions from government (Ball 2008, p. 1). Hur kan vi då förstå detta ökande intresse för de utbildningspolitiska frågorna? I takt med framväxten av en allt mer globaliserad världsekonomi och expanderande mellan- och överstatligt samarbete kring en allt större mängd frågor skapas nya förutsättningar för nationalstaternas möjligheter att bedriva politik på egna villkor, vilket får betydelse för hur nationella utbildningssystem styrs och organiseras. Från att ha varit en principiellt nationell angelägenhet har utbildning idag intagit en central roll på agendan hos ett flertal överstatliga organisationer, som exempelvis Organisationen för ekonomisk utveckling och samarbete (OECD) och den Europeiska unionen (EU), med konsekvensen att individuella staters inflytande över utformningen av utbildningspolitiken minskat. Samtidigt har utbildning kommit att knytas allt hårdare till den ekonomiska sfären och betraktas av många som en av de viktigaste produktionsfaktorerna i det globala kapitalistiska systemet. Precis som Ball understryker i citatet ovan, har detta resulterat i ett allt större intresse från politiskt håll att på olika sätt styra och kontrollera detta viktiga konkurrensmedel genom kontinuerliga reforminitiativ. Dessa har till stor del handlat om förändringar av utbildning, organisering och uppföljning av lärares arbete. Få yrkesgrupper har, som Ball (2008) understryker, under senare år utsatts för så många och skiftande reforminitiativ som lärarna, inte bara i Sverige utan också utomlands.
|
|
| 252454. |
- Lilja, Peter
(författare)
-
Lärarauktoritet i en post-traditionell värld
- 2016
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I denna artikel diagnostiserar vi den pågående svenska utbildningskrisen med hjälp av Hannah Arendts auktoritetsbegrepp. Vi argumenterar för att Arendt kan hjälpa oss att se att den svenska utbildningsdebatten vittnar om avsaknaden av ett trovärdigt auktoritetsbegrepp varför debatten fastnar mellan två olyckliga motpoler, en progressiv antiauktoritär bild av utbildning och en traditionell disciplinär bild av utbildning. Problemet med bägge dessa bilder hävdar vi vara att ingen av dem kan förankras i ett trovärdigt auktoritetsbegrepp (vilket Arendt visar att utbildning behöver). Den progressiva modellen misslyckas eftersom utbildning utan auktoritet är avhängig förhandling vilket i sig utesluter den hierarkiska ordning utbildning bygger på. Den traditionella modellen misslyckas eftersom den hänfaller åt disciplin och tvång vilket Arendt hävdar omintetgör en auktoritär relation. Vi visar också hur den svenska progressivismen på oväntade vis gift sig med en marknadslogik genom studentcentrerade projekt som entreprenöriellt lärande.
|
|
| 252455. |
- Lilja, Peter, et al.
(författare)
-
Lärarskap : en essä om vad det innebär att vara lärare
- 2021
-
Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige. - : Linnaeus University Press. - 1401-6788 .- 2001-3345. ; 26:4, s. 127-140
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Detta är en essä om hur vi bättre kan förstå vad det innebär att vara lärare. Den tar avstamp i en aktuell skoldebatt om vilka uppgifter som egentligen ingår i lärares arbete och vad det betyder att vara lärare. Diskussionen om vad det innebär att vara lärare utgår i regel från att undervisning är kärnan i lärares arbete, men undervisningsbegreppet i sig är sällan föremål för diskussion. I denna essä gör vi en filosofisk undersökning av undervisningsbegreppet utifrån ett antal kriterier som vi menar vara centrala för att förstå den pedagogiska relationens olika roller. Vi föreslår begreppet lärarskap som beteckning för lärares liv och arbete.
|
|
| 252456. |
|
|
| 252457. |
- Lilja, Peter
(författare)
-
Negotiating teacher professionalism : on the symbolic politics of Sweden's teacher unions
- 2014
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The aim of this thesis is to critically investigate and problematize the Swedish Teacher Unions’ use of the concept of professionalism within the political negotiation of how to ascribe meaning and contetnt to the idea of teacher professionalism within contemporary Swedish education debates. Departing from two recent educational reforms – the certification of teachers and the reformation of teacher education – and using theories from the sociology of professions coupled with an institutional approach to the study of organizations this study analyzes how the Teacher Unions construct professional projects in relation to each other as well as in relation to the reforms of the current Ministry of Education. Viewing professionalism as an institutional logic, it investigates the different strategies employed by the two Unions and considers their effects on the overall professional ambitions of Sweden’s Teacher Unions. By doing so it highlights the complexities facing occupational organizations – such as unions – as they engage in political struggles over how the meaning ascribed to concepts like professionalism is negotiated. In this sense, the Unions are to be considered institutional actors using the idea of professionalism in order to promote their own ideas of how the future development of the teaching profession may best serve the interests of their members. The study is based on analyses of public Union documents, as they are considered the best way to access the "public voice" of the two organizations. The primary material consists of referrals in which the Unions respond to the suggestions of governmentally appointed public commissions suggesting how certain political initiatives are to be realized. In addition to these formal statements, debate articles by (primarily) the Union chairs are also included in the analyses in order to provide a sense of how the Unions place their policies in relation to the overall education policy debates of Sweden. The textual analyses draw on the ideas of "policy sociology" as sociological concepts are used to interpret and understand the policies of the Unions. It is not an analysis for policy, in the sense that it is aimed at providing the Unions with strategies for how they are best to accomplish their policy objectives, but rather a critical analysis of the policies they employ and how these can be understood in the context where they arise. A central argument of the study is that the fact that Swedish teachers are organized in two different Unions complicates the formulation of a common professional project on behalf of Swedish teachers in general. This is because the two Unions, though united in their wish to turn teaching into a "proper" profession, are constructing their professional projects from opposing points of departure, resulting in a process of intraprofessional boundary work, originating from the historical tension between different teacher categories. As a result of the internal struggles between the two Teacher Unions the position of Swedish teachers in general becomes weak in relation to national educational policy makers. As the Unions are forced to compete for political influence in order to gain support for their own policies, their professional projects become dependent upon the political system in general. The overall conclusion to be drawn from the study is that the idea of teacher professionalization in the context of Swedish educational policy making is a decidedly political process, somewhat removed or de-coupled from the everyday practice of Swedish teachers. As a consequence, the Unions are, above all, using the concept of professionalism as a symbolic resource by which to create legitimacy for their efforts of increasing the social status of teaching in society.
|
|
| 252458. |
- Lilja, Peter
(författare)
-
Professionalism som policy - om globalisering, staten och läraryrkets professionalisering
- 2010
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Tilltagande globaliseringsprocesser har under de senaste decennierna kommit att innebära stora förändringar för det sätt på vilket nationella utbildningssystem organiseras. Överstatliga organisationers allt större intresse för och inflytande över utbildningspolitiska frågor har, som en del av en större process av social omvandling, resulterat i en marknadsanpassning av välfärdssektorer såsom exempelvis skola och utbildning också i länder som av tradition primärt hanterat dessa frågor inom ramen för statens verksamhet. Som ett resultat av detta har begrepp som konkurrens, målstyrning och ansvarskyldighet, ofta sammanfattade i begreppet ”new public management”, kommit att bli centrala för de professionella inom dessa sektorer. Därmed utmanas, på grund av dessa förändringar, inte bara relationen mellan staten och de professionella, utan också själva innebörden i begreppet professionalism på avgörande sätt. Med utgångspunkt i dessa samhällsförändringar är syftet med följande paper att försöka formulera forskningsfrågor kopplade till läraryrkets professionaliseringsprocess. Detta görs genom att professionaliseringen av läraryrket problematiseras med utgångspunkt i professionssociologiska teorier som förstår professionalism som ett sätt att uppnå yrkesmässig förändring i denna ”nya professionella verklighet”. Som en del av detta diskuteras relationen mellan staten och professioner och på vilket sätt överstatliga organisationers engagemang i utbildningspolitiska frågor numera påverkar relationen mellan staten och de svenska lärarna. Med utgångspunkt i autonomibegreppet diskuteras dessutom lärarnas fackföreningars och lärarutbildningarnas roll som aktörer i denna professionaliseringsprocess. Vem/vilka driver frågan om läraryrkets professionalisering och varför, och vad syftar denna process egentligen till i en allt mer globaliserad kunskapsekonomi?
|
|
| 252459. |
- Lilja, Peter
(författare)
-
Professionalism som statlig kontroll- och styrningsmekanism : utbildningsreformer och nya förutsättningar för läraryrket
- 2009
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I den offentliga debatten kring läraryrket hävdas behovet av att öka statusen för lärarna som yrkesgrupp i syfte att locka ”bättre” studenter till lärarutbildningarna och som ett sätt att motivera högre lärarlöner. Läraryrkets professionalisering har därför varit ett viktigt mål för lärarnas fackliga organisationer. Framförallt Lärarnas Riksförbund har, i linje med detta, drivit på frågan om införandet av lärarlegitimationer som ett sätt att professionalisera läraryrket, något som nu ser ut att bli verklighet. Samtidigt pågår, i den internationella lärarforskningen, en diskussion kring huruvida tilltagande globaliseringstendenser och förändringar av utbildningssystemens organisation innebär att läraryrket snarare deprofessionaliseras än professionaliseras. Då utbildning blir allt viktigare som markör för konkurrenskraft på den globala marknaden samtidigt som västvärldens utbildningssystem allt mer decentraliseras, behöver staten och dess företrädare nya möjligheter att styra verksamheten på distans. Inom professionssociologin framförs av olika forskare tankar kring att professionalism, i det senmoderna samhället, kommit att användas just som en indirekt styrningsmekanism, vars syfte är att styra genom att via människors önskan om att uppfattas som professionella i allt högre grad reglera vad som är att betrakta som ”rätt” yrkesutövning. Det är först i samband med att den svenska skolan decentraliseras som talet om lärarna som professionella blir vanligt. Följande paper diskuterar införandet av legitimationer för lärare som en del av statens strategier för att skaffa sig ökad kontroll över lärares arbete i en decentraliserad skola och huruvida denna strategi i sin förlängning kan innebära en omprofessionalisering av läraryrket; skapandet av nya lärarsubjekt, anpassade till den globala kunskapsekonomins krav på effektivitet och ansvarskyldighet.
|
|
| 252460. |
- Lilja, Peter
(författare)
-
Safeguarding a Common World : Arendt on the State and Education
- 2017
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- When approaching the question of the role of the state in education from the perspective of Arendtian thought, two problems present themselves. First, Arendt never formulated any comprehensive theory of the state of her own, even if she devoted a lot of attention to the shortcomings of the nation-state order that emerged in Europe between the two world wars. Second, some of the most distinctive ideas of her writings on education centers on the need for education to be conservative, non-political in character and kept apart from the world of politics. This may seem controversial in relation to contemporary debates on education. Recent attempts, however, to construct an Arendtian theory of the state provide some additional arguments for her insistence on the importance of keeping education non-political and sheltered from the world of politics.
|
|
