| 51. |
|
|
| 52. |
|
|
| 53. |
- Ejermo, Olof, et al.
(författare)
-
University invention and the abolishment of the professor's privilege in Finland
- 2018
-
Ingår i: Research Policy. - : Elsevier BV. - 0048-7333. ; 47:4, s. 814-825
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In 2007 Finland changed ownership rights to inventions from its employees - "the professor's privilege" - to universities. We investigate how this change affected academic patenting using new data on inventors and patenting in Finland for the period 1995-2010. Matched sample panel data regressions using difference-in-differences show that patenting by individuals dropped by at least 29 percent after 2007. Unlike other countries studied, in Finland the reform was known before implementation. Adding the period after announcement to the reform period increases the drop in academic patenting to 46 percent. Our and others' results call into question whether the European reform of the professor's privilege were good innovation policy.
|
|
| 54. |
- Ejermo, Olof, et al.
(författare)
-
Utlandsfödda forskare mer produktiva än svenskfödda
- 2023
-
Ingår i: Dagens nyheter (DN debatt). - 1101-2447.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Diskussionen om Sveriges forskningspolitik pågår för fullt, med utspel, utredningar och målkonflikter. Men forskning påverkas av fler faktorer än bara det ekonomiska. Stora lärosäten ska inte nödvändigtvis prioriteras, och det krävs krafttag för att komma åt könsgapet i publikationstakt, skriver innovationsforskarna Olof Ejermo och Yotam Sofer.
|
|
| 55. |
- Ejermo, Olof, et al.
(författare)
-
Vetenskaplig produktion och högskolors övergång till universitet : bakgrund, utveckling och analys av publikationsdata
- 2023
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vetenskaplig produktion bestäms i ett samspel mellan resurser och individer och påverkas av den historiska framväxten av universitets- och högskoleväsendet. Statens roll är i många länder – så även i Sverige – central eftersom det är den som grundar lärosäten och definierar deras fri- och rättigheter men även finansierar forskning och utbildning. Det spelar också roll vilka individer, högskolor och universitet som finansieras. Denna rapport analyserar bestämningsfaktorer för vetenskaplig produktion i form av publikationer. I en första del görs en historisk genomgång av utvecklingen av det svenska akademiska systemet med fokus på hur finansiella och institutionella faktorer påverkar den vetenskapliga produktionen. Genomgången visar hur vetenskaplig produktivitet även påverkas av förutsättningar på individnivå där exempelvis relationen mellan forskning och undervisning är en viktig faktor. I rapportens andra del görs empiriska analyser baserade på publikationsdata för att kartlägga hur individuella egenskaper samvarierar med publikationstakten. Rapporten innehåller också en analys av hur omvandlingen av högskolor till universitet påverkar förutsättningarna att producera vetenskapliga verk.Över tid har det svenska systemet påverkats starkt av en ökad mängd undervisning. Antalet högskolor har vuxit samtidigt som allt fler studenter har strömmat till. För att möta dessa behov har tjänstestrukturen på universiteten gjorts ”plattare” och villkoren för forskning som del av tjänsten successivt försämrats för fast forskande personal (professorer och lektorer) medan den förbättrats för doktorander. Rapportens genomgång visar att villkoren för dagens forskare, och därmed forskningen, inte är transparenta och att de skiljer sig avsevärt mellan lärosäten. Det har också uppstått en osund konkurrens mellan möjligheter att bedriva god undervisning respektive forskning eftersom undervisningsbudgeten urgröpts i relativa termer.Universiteten har fått allt större betydelse i samhället över tid, bland annat som förmedlare och översättare av vetenskapliga resultat till innovation. Det akademiska systemet har blivit mer regionalt decentraliserat vilket gjort högre utbildning mer tillgänglig, även om den regionala variationen är fortsatt stor. Framför allt fortsätter lärosätenas forskningsverksamhet att vara koncentrerad till storstäderna. Hand i hand med denna utveckling har statens finansieringsstruktur styrts så att högskolorna i första hand tillhandahåller undervisning. Detta har skapat en tudelning i systemet där högskolorna tilldelas en lägre andel statlig basfinansiering och därmed får sämre möjligheter att bedriva forskning jämfört med universiteten. Nivån på basfinansiering följer i allmänhet historiska mönster vilket gör att universitetens dominans tenderar att bibehållas. För att bland annat tillgodose möjligheter till forskning också vid högskolorna har andelen externfinansiering stigit. Externfinansiering är medel som forskare söker i konkurrens men som liksom basfinansieringen finansieras av staten. Till följd av detta har konkurrensen om forskningsmedlen ökat, samtidigt som möjligheterna för individer med goda idéer och kraft att följa upp dem blivit större. Huvuddelen av externfinansieringen tenderar dock att gå till universiteten. Det mest effektiva sättet för högskolor att få mer forskningsresurser är att bli omvandlade till universitet eftersom det permanent kan öka mängden resurser för ett större antal forskare. Den första större omvandlingen av detta slag i modern tid skedde när högskolorna i Karlstad, Växjö och Örebro blev universitet 1999. Ur statens synvinkel fanns, åtminstone implicit, en förväntan om att forskningen skulle öka vid de nybildade universiteten och leda till mer nytta i form av vetenskapliga resultat. På individuell nivå kan ökad forskningsfinansiering tänkas öka den vetenskapliga produktionen på åtminstone fyra sätt: 1. Om relativt mer tid kan användas till forskning ökar möjligheterna att producera vetenskapliga arbeten. 2. Om fler individer rekryteras till institutionen ökar möjligheten att interagera med kollegor och att samförfatta. Det är av vikt eftersom forskningen i allt högre utsträckning kräver ökad arbetsdelning. Specialisering i team leder till att helheten blir större än summan av delarna. 3. Om mer fysiskt kapital tillförs kan forskning inom framför allt medicin, teknik och naturvetenskap öka, eftersom den kan kräva resurser i form av lokaler, maskiner och laboratorier.4. Forskning kräver också material, data och kringkostnader såsom lokalhyra, elektricitet, resekostnader, konferenser och nätverk.I rapportens andra del undersöks hur omvandlingen av högskolorna i Karlstad, Växjö och Örebro till universitet år 1999 påverkade den vetenskapliga produktionen, mätt som den mängd publikationer som produceras. Vi argumenterar för att förändringen 1999 kan tolkas som en naturligt experimentell situation som medförde ökad forskningsfinansiering och bättre förutsättningar för forskning. Expansionen 1999 ger oss möjlighet att studera ett kausalt samband mellan universitetsstatus och antal publikationer på individnivå. Analysen bygger på före-efter-jämförelser (difference-in-difference) av individernas publikationstakt baserat på unika data. Individer vid de tre dåvarande högskolorna matchas mot liknande individer vid högskolor som inte blev universitet. Metoden möjliggör att kontrollera för underliggande trender i publikationstakt samt jämförelser med individer som har liknande individuella egenskaper. Analysen visar att reformen gjorde att Karlstad, Växjö och Örebro erhöll mer basfinansiering, vilket medförde att publikationstakten, det vill säga antalet publikationer per person och år, ökade med över 80 procent bland publicerande individer i genomsnitt. Effekten var tydligast i naturvetenskap och teknik, och resursökningen i form av basfinansiering förklarar den största delen av effekten. Det syns inga tecken på att kvaliteten påverkats när antalet citeringar används som kvalitetsmått. Det är emellertid ett ganska trubbigt mått eftersom många publikationer inte citeras alls. Vi kan därför inte tydligt uttala oss om huruvida kvaliteten påverkas. Skillnaderna mellan olika gruppers forskningsproduktion är stor. Män som var forskare eller lärare ökade sin forskningsproduktion mest, men vi finner ingen positiv effekt (statistiskt insignifikant) för kvinnor som var forskare eller lärare. Det är oklart vad som skapar dessa könsskillnader. Resultaten ger en fingervisning om vad som händer när forskningsresurser ökar från låga nivåer men bör emellertid inte nödvändigtvis tolkas som att högskolor ska prioriteras vid resurstilldelningsbeslut. Individdatamaterialet används också för att ta fram ny deskriptiv statistik för perioden 1996–2009. Den visar att utlandsfödda publicerar mer än svenskfödda och att män publicerar mer än kvinnor. Dessa resultat bör beaktas vid beslut om bland annat forskares rätt till uppehållstillstånd. Det förefaller vara en billig åtgärd att vara generös vid regler om uppehållstillstånd, eftersom utbildning är dyrt och i många fall finansieras av staten. Dessutom är kompetensen bland dessa grupper ofta hög. Aggregerade mönster visar att män ökar publikationstakten fram till 40–50 års ålder för att sedan minska. Kvinnors publikationstakt är däremot lägre i 30-årsåldern och sedan svagt ökande efter medelåldern. Mönstren i kvinnors vetenskapliga produktion och produktivitet hänger troligen samman med familjebildning. Vi finner också att personer i högre positioner, särskilt professorer, publicerar mer än andra personalgrupper. Tillgången på denna typ av data, systematiskt insamlad, kan ge oss ytterligare insikter om åtgärder som behövs från policy för att öka vetenskaplig produktivitet. Initiativ bör tas så att Universitetskanslersämbetet ges i uppdrag att, i samarbete med Statistiska centralbyrån och forskare med kompetens att hantera namnmatchningsproblematik, utveckla ett system för denna typ av datainsamling.Sammanfattningsvis visar resultaten i rapporten att vetenskaplig produktion samvarierar med såväl institutionella förhållanden bestämda av statsmakterna som med historiska- och individuella förhållanden. De senare kan påverkas av statens insatser exempelvis genom omvandling av högskolor till universitet. 1999 års reform som gav universitetsstatus till lärosätena vid Örebro, Växjö och Karlstad påverkade tydligt benägenheten att publicera vetenskapliga artiklar. Ökad basfinansiering är dock inte enda vägen framåt. Rapporten visar att ett mer välfinansierat utbildningssystem kombinerat med en tydligare tjänstestruktur med mer forskning i tjänsten är ytterligare faktorer som skulle kunna öka utväxlingen på befintliga forskningsmedel eftersom undervisning och forskning är kommunicerande kärl. En rekommendation är därför att staten bör utreda hur ökade forskningsmedel i form av basfinansiering och externa medel samverkar med utbildningsfinansieringen och innehållet i akademiska tjänster.
|
|
| 56. |
- Ejermo, Olof, et al.
(författare)
-
What is the causal effect of R&D on patenting activity in a “professor’s privilege” country? Evidence from Sweden
- 2016
-
Ingår i: Small Business Economics. - : Springer Science and Business Media LLC. - 0921-898X .- 1573-0913. ; 47, s. 677-694
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- We investigate the responsiveness of academic patenting to research and development (R&D) at the subject level at Swedish universities in panel data regressions. The general responsiveness to R&D is found to be higher than corresponding estimates in US studies, especially when we adopt instrumental variable techniques that address endogeneity in the R&D-to-patent relationship studied. We also find that this responsiveness is not associated with a lower quality of patents measured in terms of citations. A higher responsiveness from R&D to patenting is found in the fields of chemical engineering, chemistry (science), electrical engineering, electronics, and photonics, information technology, medicine, and microbiology than in other patenting fields. Our main result, that academia in Sweden contributes well to inventive activity, supports the view that the professor’s privilege—that university researchers themselves have ownership to their inventions—may be a contributing factor.
|
|
| 57. |
- Fassio, Claudio, et al.
(författare)
-
The effects of immigration on economic growth – a literature study
- 2018
-
Ingår i: PM. ; :2018:07
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Immigration has positive effects on productivity and economic growth. However, highly educated immigrants tend to contribute more to these effects. The literature suggests that immigrants boost Sweden’s performance in international trade but that Sweden may lose out on some of the positive effects of immigration on innovation. In order for Sweden to remain attractive to foreign experts it might be necessary to reassess the Swedish tax relief for this group.
|
|
| 58. |
- Gråsjö, Urban, 1962-, et al.
(författare)
-
The Effects of R&D on Regional Invention and Innovation
- 2008
-
Ingår i: Uddevalla Symposium 2008: Spatial Dispersed Production and Network Governance. - Trollhättan : University West. ; , s. 263-282
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- This paper examines the effects of regional R&D on patenting for Sweden within an accessibility framework. We use two measures of patenting: number of patents granted per capita and a composite of quality-adjusted patents which we regard as an innovation indicator, respectively. Three conclusions emerge. First, we find that the specification where innovations per capita is used as a dependent variable performs much better than with granted patents per capita for capturing relationships with regional R&D. In fact, quantile regressions over the distribution of different patenting and innovation levels per capita show that R&D efforts within regions affect innovations per capita positively, except for the regions with the lowest levels of R&D. The effetcs on granted patents per capita are less robust and depend inconsistently on the level of R&D. Secondly, accessibility to inter-regional R&D do not affect innovation significantly in our results, which suggests that effects are locally bounded. This implies that studies of the R&D-innovation relationship are plagued by misspecification, since studies tend to show that R&D-effects diffuse to other regions. This is also the case in our study: the inter-regional effects are an important factor for granted patents. Third, the share of university R&D of all regional R&D has no effect on patenting, which suggests that the two types of R&D are substitutes. In view of these results the redommendation must be to use quality-adjusted patents for regional innovation studies rather than patent grants.
|
|
| 59. |
|
|
| 60. |
- Johansson, Börje, et al.
(författare)
-
Process Innovations in a Duopoly with Two regions
- 2004
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Most models of duopolies with a spatial dimension refer to the ’linear’ or ’circular’ city. Moreover, in duopoly models with innovations, the spatial dimension is usually dropped. We bridge this gap by constructing a model with two regions, each hosting production of a differentiated quality (high and low quality). In addition, consumers are heterogenous with different willingness to pay for quality. The analysis focuses on the incentives for process innovations, which affect the unit cost of production. The model captures two common trends in the urbanization process, and their effects on the incentive for process innovations. The first is regional enlargement or reduced transport costs. We find that such changes raise the proportion of process R&D in the region producing the low-quality good relative to process R&D from the high-quality region. Second, we examine the effect on optimal process R&D of moving consumers from the low-quality to the high-quality region. This lowers the optimal amount of process R&D undertaken in the low-quality region, while it is raised in the high-quality region.
|
|
