| 1. |
|
|
| 2. |
- Andersson, Göran, et al.
(author)
-
Värdecirkeln. Hur utvecklar IKEA och Volvo långsiktig konkurrenskraft.
- 2008
-
Conference paper (peer-reviewed)abstract
- Ökad global konkurrens ger ökad kundmakt, vilket sätter kundvärde i fokus. Kundvärde kan konkretiseras i egenskaper eller attribut för produkter. För att skapa produktattribut och kundvärde krävs aktiviteter. Om varje aktivitet utförs av det mest lämpade företaget erhålls ett effektivt värdeskapande. Gränserna mellan företag öppnas mer och mer och det är inte självklart vilket företag som skall utföra vilken aktivitet. Det har blivit allt vanligare att företag utvecklar täta relationer med kunder och leverantörer. Konkurrensen mellan företag kan vara mindre betydelsefull än konkurrensen mellan olika värdesystem. Hur hanterar företag denna nya verklighet? Hur klarar etablerade modeller som värdekedja, värdesystem och värdestjärna att beskriva och förklara uthålligt värdeskapande i denna situation? Går det att utveckla en modell för värdeskapande som bättre avbildar denna nya verklighet? Vi har genomfört fallstudier vid två stora, framgångsrika företag, Ikea och Volvo Art. Studien visar att värdekedja, värdesystem och värdestjärna har svagheter och föreslår en ny modell som vi ger namnet värdecirkel. Värdecirkeln illustrerar att nyckeln till konkurrenskraft är förmågan att identifiera kundvärde, översätta detta till produktattribut, konfigurera värdeskapande aktiviteter som genererar det identifierade kundvärdet. Värdecirkeln visar att ett ledande företag kan skaffa sig kontakt både med värdeskapandets startpunkt och slutpunkt och därigenom få ett kontinuerligt lärande. Detta ger uthållig konkurrenskraft.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Larsson, Rolf
(author)
-
Ejder i Blekinge 1984-2004 - 21 års inventeringar av ejderpopulationen på Utklippan
- 2005
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Ejdern tillhör toppkonsumenterna i den marina näringsväven och kan sägas vara en indikator för näringstillståndet och miljögifter i havet. Arten började etablera sig i Blekinge i Bräkne Hoby skärgård under 1940-talet. En ca 25-faldig ökning har skett där sedan 1945, från 27 par till knappt 700 par. Under 1960-talet började den även att häcka i östra och västra Blekinge. Den första ejderhäckningen på ögruppen Utklippan i Karlskronas skärgård inträffade 1968 och vid den första inventeringen på Utklippan (1975) noterades 6 par. Antalet har sedan dess ökat kraftigt och sedan 1997 har man årligen funnit strax över 200 häckande ådor (ejderhonor) vid inventeringstillfällena i maj. Troliga orsaker till den kraftiga tillväxten av ejderstammen är bl a förbudet mot vårjakt på ejder som genomfördes 1953 men som i Blekinge inte respekterades förrän långt senare (Larsson 1993), inrättandet av fågelskyddsområden samt den tilltagande näringstillförseln till Östersjön (Svensson, Svensson & Tjernberg 1999). Även avfolkningen av Utklippan i och med automatiseringen av fyren har troligtvis haft betydelse för ejderstammen genom minskande störning och upphörd vårjakt (Larsson 1993). Karlskrona Ornitologiska Klubb inledde årliga inventeringar av ejder på Utklippan 1984. Sedan 1996 är inventeringen del av den regionala miljöövervakningen, som finansieras via Naturvårdsverket och som administreras av Länsstyrelsen i Blekinge. Syftet med inventeringen är att inom Utklippans naturreservat inventera samtliga ruvande ådor under vecka 19 eller 20 samt fastställa häckningsframgång (antal ägg och eventuellt antal ungar per häckning) och de ådor som man lyckas fånga ringmärks. Inventeringsresultatet visar att antalet häckande ejdrar ökade stadigt fram till 1994 då en markant topp med 243 par registrerades. Därefter har antalet par varierat mellan 172 (1996) till 233 (1998) och under de senaste åren har en svag tillbakagång iakttagits. När det gäller antal ungar och ägg per kull så har sammantaget 7 723 ägg i 1 734 kullar räknats mellan åren 1995-2004, vilket ger ett genomsnitt på 4,45 ägg per kull. Räkninga rna på Utklippan ger inte någon vägledning till hur stor del av ejderungarna som blir flygga men personal på fågelstationen har noterat att antalet ungar kring öarna under sommarmånaderna är lågt. I samband med inventeringarna under perioden 1984-2004 har 516 häckande ejdrar ringmärkts och 914 kontroller av tidigare märkta ådor har gjorts
|
|
| 5. |
- Larsson, Rolf, et al.
(author)
-
Sulfidjord : geoteknisk klassificering och odränerad skjuvhållfasthet
- 2007
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- I denna rapport redovisas resultaten av ett forskningsprojekt av skjuvhållfastheten i finkornig sulfidjord längs Norrlandskusten. Undersökningens syfte har varit att på basis av egna resultat och vad som i övrigt är rapporterat i litteraturen beskriva den odränerade skjuvhållfastheten i sulfidjord och att ge rekommendationer för hur den lämpligen bestäms. Eftersom rekommendationerna i många delar skiljer sig från de som ges för annan typ av finkornig jord har det också varit viktigt att klargöra vad som här menas med sulfidjord och hur denna bör klassificeras. Med sulfidjord avses i detta sammanhang sulfidjord i Norrlands kustland, dvs. vad som förr kallades svartmocka. För att räknas in i denna kategori bör jorden ha en organisk halt av minst 1%. I undersökningen har ingått sulfidjordar med lerhalter upp till 40% och organiska halter upp till ca 10%. För eventuellt förekommande sulfidjordar med högre lerhalter och/eller organiska halter bör de utvärderingsregler som gäller för lera och organisk jord användas parallellt. Sulfidfärgad jord inom samma område med organiska halter lägre än 1% bör ur rent geoteknisk synvinkel inte klassificeras som sulfidjord utan behandlas som övrig jord med motsvarande kornfördelning. De aktuella sulfidjordarna har således en sammansättning som enligt geotekniska benämningsregler i huvudsak skulle klassificera dem som organisk silt eller organisk siltig lera och i fall med organiska halter högre än 6% som siltig eller lerig gyttja. Resultaten i denna undersökning visar också att hållfasthetsegenskaperna i sulfidjord normaliserade mot jordens organiska halt och spänningshistoria i stort följer samma mönster som för övrig organisk mineraljord och mineralisk organisk jord. Vad som geotekniskt främst skiljer sulfidjorden från de flesta andra finkorniga svenska jordarna är att den gradvisa övergång med först minskande korsstorlek och sedan ökande organisk halt från silt, siltig lera, lera, organisk lera till organisk jord och som avspeglas i jordens flytgräns, inte gäller för siltig organisk jord som sulfidjord. Detta medför att de empiriska utvärderingar av olika parametrar och försöksresultat som bygger på den nämnda kopplingen till flytgränsen oftast inte kan användas i sulfidjord. Enligt resultaten i denna undersökning bör hållfasthetsvärden för sulfidjord bestämda med fallkonförsök i laboratoriet och vingförsök i fält korrigeras med en faktor av 0,65. Spridningen i resultaten var relativt stor och korrektionsfaktorns variationskoefficient var ca 16-17%. Den odränerade skjuvhållfastheten respektive förkonsolideringstrycket bör ur CPT-sondering i sulfidjord utvärderas med konfaktorerna 20 respektive 4,75. Spridningen i resultaten från CPT-sonderingarna var liten och variationskoefficienterna för konfaktorerna, (faktorerna 20 respektive 4,75), var 10 respektive 8%. I de fall den odränerade skjuvhållfastheten är avgörande och osäkerhet om erforderlig säkerhet mot brott finns, bör komplettering göras med i första hand direkta skjuvförsök. Bedömning av förkonsolideringstrycket ur resultaten av CPT-sonderingar används främst som ett hjälpmedel för att kvalitativt bedöma förkonsolideringstryckets variation mot djupet och att med hjälp därav sammanbinda de enskilda värdena från ödometerförsök. I rapporten ges ett empiriskt samband för uppskattning av den initiella skjuvmodulen. Närmare rekommendationer för hur den odränerade skjuvhållfastheten bör bestämmas ges i kapitlet "Slutsatser och rekommendationer", som bör användas tillsammans med SGI Information Nr 3 (revision 2007) "Utvärdering av odränerad skjuvhållfasthet i kohesionsjord". Kapitlet "Slutsatser och rekommendationer" omfattar också övriga försök som bör utföras för en korrekt klassificering av jorden och för att föreslagna empiriska korrelationer skall kunna utnyttjas.
|
|
| 6. |
- Sarwar, Farhan, et al.
(author)
-
Vittnens kommunikation med andra: Effekter på minnesbehållning och metakognitiv realism
- 2008
-
In: Policing in Scandinavia: Proceedings From the Conference on Policing Research in Växjö, August 2007. Växjö University Studies in Policing; 005-2008.. - 1654-6776. ; :005-2008, s. 235-254
-
Conference paper (peer-reviewed)abstract
- Witnesses to a crime repeat and discuss the event several times during the legal process. The repetitions and discussions may influence the quality of recall as well as the confidence a witness feels in the remembered information. To probe this matter, participants in the current study viewed a short film and then either repeatedly, over a period of three weeks, 1) discussed the event in the lab 2) discussed the event with a family member 3) repeated the event to a silent listener or 4) did nothing. Participants then free-recalled the events in the video, and answered a set of forced choice focused questions. Finally all answers were confidence-judged. For free recall, the repetition condition showed superior accuracy, confidence and calibration compared to all other groups. Discussions tended to result in higher quantity of information than all other groups, whereas accuracy, confidence and calibration remained similar to those in the control group. The groups did not differ on over/under confidence nor did they differ on slope. No group differences were found for the focused questions.
|
|
| 7. |
- Villani, Mattias, et al.
(author)
-
The multivariate split normal distribution and asymmetric principal components analysis
- 2006
-
In: Communications in Statistics: Theory and Methods.
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- The multivariate split normal distribution extends the usual multivariate normal distribution by a set of parameters which allows for skewness in the form of contraction/dilation along a subset of the principal axes. This paper derives some properties for this distribution, including its moment generating function, multivariate skewness and kurtosis. Maximum likelihood estimation is discussed and a complete Bayesian analysis of the multivariate split normal model is developed.Keywords: Bayesian inference, Elicitation, Estimation, Maximum likelihood, Multivariate analysis, Skewness.
|
|
