SwePub - sökning: LAR1:gu

Numrering	Referens	Omslagsbild	Hitta
61.	Armbrecht, John, et al. (författare) Covid-19 och hållbara evenemang : Påverkan, anpassning och framtid för evenemang inom idrott och friluftsliv 2021 Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract Evenemangsbranschen kopplad till Sveriges idrotts- och friluftsliv har påverkats kraftigt av pandemin. I det korta perspektivet har tusentals människors jobb och fritid påverkats då aktiviteter uteblivit och evenemang ställts in. De långsiktiga konsekvenserna kan leda till en förändrad syn på hur man i framtiden kommer att resa, delta i evenemang och använda arenor. Detta får i sin tur konsekvenser för miljön. Denna rapport beskriver och analyserar studier gjorda under 2020 för att bättre förstå vilka effekter inställda evenemang har gett upphov till, men också huruvida det finns något i pandemin som kan bidra till mer hållbara evenemang. Studierna utgår från frågorna hur arrangörer och konsumenter påverkas av pandemin, hur alternativa evenemangslösningar kan uppstå och hur erfarenheterna kan tillvaratas efter pandemin. Rapporten bygger dels på tidigare forskning, dels på en enkät som skickats ut av Riksidrottsförbundet till samtliga anslutna föreningar våren 2020 (n=3 513), och på en enkät som Visit Stockholm och Göteborg & Co skickade till svensk allmänhet hösten 2020 (n=3 159). En stor del av idrottsutövandet i Sverige sker i organiserad form i någon av landets idrottsföreningar. För föreningarna och utövandet är evenemang centrala, och upp emot 90 procent av alla intäkter som föreningarna förlorat under pandemins första våg kan kopplas till uteblivna evenemang. Det är givetvis en varierande grad av intäktsbortfall, men hårdast drabbade i ekonomiska termer är ishockeyn och fotbollen. De största intäktsbortfallen vid uteblivna evenemang kan kopplas till anmälningsavgifter, biljettintäkter, sponsormedel och försäljning. Men, det blir också tydligt att det finns påtagliga negativa effekter som inte i första hand rör ekonomi. Vanliga icke-ekonomiska effekter är medlemstapp, liksom att färre aktiviteter leder till ökad fysisk och psykisk ohälsa, försämrad integration samt att idrotten inte längre får samma möjlighet att sprida glädje och gemenskap. Föreningarna framhåller behoven av ekonomiskt stöd men efterfrågar också stödbehov kopplat till att tolka riktlinjer, driva enskilda frågor gentemot ii myndigheter och andra, förnya evenemangen och inte minst hjälp med marknadsföring i tider när evenemangen startar upp igen. Enkäten som under hösten riktades till den svenska allmänheten visar att många kände sig negativt påverkade av inställda evenemang och ansåg att deras livskvalitet påverkats negativt. Evenemang ligger nära livsstil för många besökare och i rapporten diskuteras begreppet serious leisure där evenemang konstateras påverka människors vardag före, under och efter själva evenemanget. De flesta respondenter anser att digitala evenemang inte helt kan ersätta de evenemang där man träffas fysiskt. Dock anger var femte respondent att digitala evenemang helt eller delvis kan vara ett fullgott alternativ för framtiden vilket är en stor framtida utmaning och möjlighet både kommersiellt och miljömässigt. Pandemin har ökat medvetenheten om trygghet och säkerhet. I rapporten konstateras att det finns en rad åtgärder som arrangörer kan vidta för att möta besökares oro och farhågor. Utöver handsprit, närvarande publikvärdar och annat efterfrågas också större avstånd till andra besökare. Detta kan innebära en utveckling med fler evenemang men med färre besökare. Studien synliggör miljömässiga effekter där det kortsiktigt blivit ett minskat eller uteblivet resande på grund av inställda evenemang. Relativt få arrangörer har jobbat med att anpassa sina evenemang till distansoberoende genom exempelvis streaming eller andra digitala tjänster. På längre sikt konstateras dock pandemin kunna leda till att hela eller delar av evenemang anpassas till ett digitalt format, vilket kan innebära minskat resande och minskad miljöbelastning. Det kan också leda till ett ändrat användande av den infrastruktur som kopplas till evenemang, exempelvis minskat eller ändrat beroende av arenor. Sammantaget kan det konstateras att miljöfrågorna får står tillbaka under en brinnande kris som en pandemi utgör. Fokus ligger på verksamheternas överlevnad, akuta åtgärder och uthållighet. Men såväl direkt som indirekt kan pandemin påverka svenskars evenemangsbeteende. Detta ändrade beteende kan i sin tur påverka miljön både direkt och indirekt. Mer kunskap på området är nödvändig på väg mot målet och mer hållbara evenemang.
62.	Arnrup, Roland, et al. (författare) Centrala universitetsvärden hotas av bolagiseringsidén 2013 Ingår i: Dagens Nyheter. - Stockholm : AB Dagens Nyheter. - 1101-2447. ; :22 Oktober, 2013 Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
63.	Arping, Åsa, 1968 (författare) Därför är det rätt att protestera mot Jomshof på universitetet 2019 Ingår i: Göteborgs-Posten. - 1103-9345. ; :2019-12-06 Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
64.	Arping, Åsa, 1968 (författare) Försvar för rätten att drabbas av en roman 2020 Ingår i: Svenska Dagbladet, Under strecket. - 1101-2412. ; :2020-10-14 Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
65.	Arping, Åsa, 1968 (författare) Jane Austens syster träder fram ur skuggan 2020 Ingår i: Svenska Dagbladet, Under strecket. - 1101-2412. ; :2020-08-20 Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
66.	Arping, Åsa, 1968 (författare) Lämna inte walk over till politiken 2022 Ingår i: Svenska Dagbladet. - 1101-2412 .- 2001-3868. ; :2022-12-12 Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
67.	Arping, Åsa, 1968 (författare) Misslyckad annektering av Fredrika Bremer 2022 Ingår i: Svenska Dagbladet Under strecket. - 1101-2412 .- 2001-3868. ; :2022-03-08 Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract Recension av Timbro förlags klassikerutgåva Myndighet: Fredrika Bremer i urval.
68.	Arping, Åsa, 1968 (författare) Replik: Sluta killgissa om humanioras kris 2019 Ingår i: Göteborgs-Posten 15 oktober. - 1103-9345. ; :2019 -10-15 Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
69.	Arping, Åsa, 1968 (författare) Vart kommer Perssons (L) kunskapssyn att leda oss? 2024 Ingår i: Göteborgs-Posten. ; :12 april Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
70.	Arrius, Göran, et al. (författare) Regeringen offrar tilliten i sin jakt på papperslösa 2023 Ingår i: Dagens Nyheter. Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)

Armbrecht, John, et al. (författare)
Covid-19 och hållbara evenemang : Påverkan, anpassning och framtid för evenemang inom idrott och friluftsliv
2021
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Evenemangsbranschen kopplad till Sveriges idrotts- och friluftsliv har påverkats kraftigt av pandemin. I det korta perspektivet har tusentals människors jobb och fritid påverkats då aktiviteter uteblivit och evenemang ställts in. De långsiktiga konsekvenserna kan leda till en förändrad syn på hur man i framtiden kommer att resa, delta i evenemang och använda arenor. Detta får i sin tur konsekvenser för miljön. Denna rapport beskriver och analyserar studier gjorda under 2020 för att bättre förstå vilka effekter inställda evenemang har gett upphov till, men också huruvida det finns något i pandemin som kan bidra till mer hållbara evenemang. Studierna utgår från frågorna hur arrangörer och konsumenter påverkas av pandemin, hur alternativa evenemangslösningar kan uppstå och hur erfarenheterna kan tillvaratas efter pandemin. Rapporten bygger dels på tidigare forskning, dels på en enkät som skickats ut av Riksidrottsförbundet till samtliga anslutna föreningar våren 2020 (n=3 513), och på en enkät som Visit Stockholm och Göteborg & Co skickade till svensk allmänhet hösten 2020 (n=3 159). En stor del av idrottsutövandet i Sverige sker i organiserad form i någon av landets idrottsföreningar. För föreningarna och utövandet är evenemang centrala, och upp emot 90 procent av alla intäkter som föreningarna förlorat under pandemins första våg kan kopplas till uteblivna evenemang. Det är givetvis en varierande grad av intäktsbortfall, men hårdast drabbade i ekonomiska termer är ishockeyn och fotbollen. De största intäktsbortfallen vid uteblivna evenemang kan kopplas till anmälningsavgifter, biljettintäkter, sponsormedel och försäljning. Men, det blir också tydligt att det finns påtagliga negativa effekter som inte i första hand rör ekonomi. Vanliga icke-ekonomiska effekter är medlemstapp, liksom att färre aktiviteter leder till ökad fysisk och psykisk ohälsa, försämrad integration samt att idrotten inte längre får samma möjlighet att sprida glädje och gemenskap. Föreningarna framhåller behoven av ekonomiskt stöd men efterfrågar också stödbehov kopplat till att tolka riktlinjer, driva enskilda frågor gentemot ii myndigheter och andra, förnya evenemangen och inte minst hjälp med marknadsföring i tider när evenemangen startar upp igen. Enkäten som under hösten riktades till den svenska allmänheten visar att många kände sig negativt påverkade av inställda evenemang och ansåg att deras livskvalitet påverkats negativt. Evenemang ligger nära livsstil för många besökare och i rapporten diskuteras begreppet serious leisure där evenemang konstateras påverka människors vardag före, under och efter själva evenemanget. De flesta respondenter anser att digitala evenemang inte helt kan ersätta de evenemang där man träffas fysiskt. Dock anger var femte respondent att digitala evenemang helt eller delvis kan vara ett fullgott alternativ för framtiden vilket är en stor framtida utmaning och möjlighet både kommersiellt och miljömässigt. Pandemin har ökat medvetenheten om trygghet och säkerhet. I rapporten konstateras att det finns en rad åtgärder som arrangörer kan vidta för att möta besökares oro och farhågor. Utöver handsprit, närvarande publikvärdar och annat efterfrågas också större avstånd till andra besökare. Detta kan innebära en utveckling med fler evenemang men med färre besökare. Studien synliggör miljömässiga effekter där det kortsiktigt blivit ett minskat eller uteblivet resande på grund av inställda evenemang. Relativt få arrangörer har jobbat med att anpassa sina evenemang till distansoberoende genom exempelvis streaming eller andra digitala tjänster. På längre sikt konstateras dock pandemin kunna leda till att hela eller delar av evenemang anpassas till ett digitalt format, vilket kan innebära minskat resande och minskad miljöbelastning. Det kan också leda till ett ändrat användande av den infrastruktur som kopplas till evenemang, exempelvis minskat eller ändrat beroende av arenor. Sammantaget kan det konstateras att miljöfrågorna får står tillbaka under en brinnande kris som en pandemi utgör. Fokus ligger på verksamheternas överlevnad, akuta åtgärder och uthållighet. Men såväl direkt som indirekt kan pandemin påverka svenskars evenemangsbeteende. Detta ändrade beteende kan i sin tur påverka miljön både direkt och indirekt. Mer kunskap på området är nödvändig på väg mot målet och mer hållbara evenemang.

Träfflista för sökning "LAR1:gu ;conttype:(popularscientific)"

Avgränsa träffmängd

År