| 45771. |
- Magnusson, Kerstin
(författare)
-
Mikroplast och andra antropogena partiklar i vatten, sediment och musslor från Hanöbukten
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Mikroplast brukar definieras som plastpartiklar <5 mm. Någon generell konsensus om en nedre gräns för partikelstorlek i begreppet ”mikroplast” finns dock inte. I Naturvårdsverkets rapport Swedish sources and pathways for microplastics to the marine environment. A review of existing data (Magnusson et al., 2016) definieras ”plast” inte bara som syntetiska plastpolymerer utan även icke-syntetiska polymerer som gummi inkluderas. I denna studie har vi analyserat både partiklar av syntetiska plastpolymerer och av gummipartiklar, men valt att presentera dem var för sig, som två olika grupper. Vi rapporterar dessutom förekomst av förbränningspartiklar och icke-syntetiska fibrer (framför allt bomullsfibrer) eftersom dessa antropogena partiklar är relativt vanliga i vattenmiljön. Termen mikroplastpartiklar refererar i texten till alla plastpartiklar oberoende av form och dessa delas även upp i kategorierna plastfibrer, plastfragment, plastflagor och plastfilm. Förekomst av mikroplast och andra antropogena partiklar, gummi, förbränningspartiklar och icke-syntetiska textilfibrer, undersöktes i vatten, sediment och musslor från två lokaler i Hanöbukten, en utanför Åhus och den andra utanför Stenshuvud. Gummipartiklarna förmodas komma från fordonsdäck. Partiklar från alla fyra grupper återfanns i vatten och sediment från bägge lokaler. I musslor återfanns endast en plastpartikel i ett poolat prov om 31 individer från Stenshuvud. I djurprovet från Åhus, bestående av 35 individer, fanns inga plastpartiklar. Antalet prover var för få för att kunna dra några säkra slutsatser om skillnader i förekomst av antropogena partiklar mellan de två lokalerna, men i de analyserade proverna kunde inga egentliga skillnader detekteras.
|
|
| 45772. |
- Magnusson, Kerstin, et al.
(författare)
-
Mikroskopiska skräppartiklar i vatten från avloppsreningsverk
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Förekomst av mikroskopiska skräppartiklar undersöktes i inkommande och utgående vatten från tre svenska avloppsreningsverk, Henriksdals reningsverk i Stockholm med 750 000 personenheter (pe), Ryaverket i Göteborg, (740 000 pe) och Långeviksverket i Lysekil (12 000 pe). Provtagningar gjordes vid tre tillfällen vid varje avloppsreningsverk och partiklarna fångades upp på filter med två olika maskstorlekar, 300 ?m och 20 ?m. Prover togs också efter passage genom membranbioreaktor (MBR) i pilotanläggningen Hammarby Sjöstadsverket. Filtren analyseras under stereolupp vilket gav tillräckligt god upplösning för att kunna skilja mellan naturliga och antropogena partiklar. Med ytterligare hjälp av smälttester var det möjligt att i de flesta fall dela upp partiklarna i två huvudgrupper: syntetiska (plast) och icke-syntetiska men ändå antropogena (d.v.s. mänskligt tillverkade) partiklar. Den senare gruppen utgjordes nästan uteslutande av textilfibrer av naturmaterial som till exempel bomull. Ett antal av de vanligast förekommande partikeltyperna analyserades även med FTIR-spektroskopi, vilket gav information om exakt vilka material de bestod av. Cellulosafibrer, t.ex. från toalettpapper, betraktades i den här studien inte som mikroskräp. De viktigaste resultaten från studien var följande: ? Antalet uppmätta mikroskräppartiklar uppgick till mellan tiotusen och flera hundra tusen per kubikmeter inkommande vatten. Med de vattenflöden som rådde vid provtagningstillfällena var tillflödet av partiklar i storleksordningen 108 mikroplastpartiklar och 1010 icke-syntetiska antropogena fibrer per timme till de två stora verken Henriksdal och Ryaverket, och 106 mikroplastpartiklar och 107 icke-syntetiska antropogena fibrer till det mindre Långeviksverket. ? Merparten av mikroskräppartiklar i inkommande vatten, 70-100 procent, avskildes i avloppsreningsverken, men utgående vatten innehöll trots detta substantiella halter. ? Större partiklar, >300 ?m kvarhölls i avloppsreningsverken i större utsträckning än de partiklar som var <300 ?m. Detta gällde både mikroplast och icke-syntetiska antropogena fibrer. ? Icke-syntetiska antropogena fibrer hölls kvar i avloppsreningsverken i större utsträckning än mikroplastpartiklar. ? Mängden mikroskräppartiklar >300 ?m i utgående vatten var kraftigt reducerad efter passage genom Ryaverkets skivfilter med en porstorlek på 15 ?m jämfört med de övriga två reningsverken. Däremot såg man ingen skillnad mellan verken för partiklar <300 ?m. ? Ingen reduktion av mängden mikroskräp kunde uppmätas efter Henriksdals sandfilter. MBR-anläggningen i Hammarby Sjöstadsverket reducerade mängden mikroskräppartiklar >20 ?m till en tiondel av vad man detekterade i utgående vatten från de övriga avloppsreningsverken. ? FTIR-analyser av mikroskräpet visade att vanliga förekommande material var bl.a. polypropen, polyeten, polyamid och akrylatplast. Partiklar i form av fibrer bestod av material som polyamid (nylon), polyetylentereftalat (PET), polypropen och bomull.
|
|
| 45773. |
- Magnusson, Kerstin
(författare)
-
Mikroskräp i avloppsvatten från tre norska avloppsreningsverk
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Microscopic litter particles in waste water from three waste water treatment plants (WWTPs), VEAS (700 000 population equivalents, pe), Tönsberg (185 000 pe) and Fuglevik (85 000 pe) were studied. Samples were taken by filtration of influent and effluent waste water, and also from the water right before the biological treatment at VEAS. The filters were analysed with stereomicroscopy, and the microlitter particles counted and categorized. To compare particles of different size classes, filters with two different mesh sizes were applied: 300 µm and 20 µm. It should be emphasized that particles that are collected on a 20 µm-filter will of course include also the size of particles that are collected on a particles ?300 µm filter. The analysed particles were divided into two main categories: microplastics and non-synthetic anthropogenic fibres (in the report referred to as non-synthetic fibres ). The latter category included e.g. cotton fibres from clothes. The study was based on a limited amount of data; only two samples were taken from influent and two from effluent water at each WWTP. So caution should be taken when interpreting the results. Still, valuable information on the importance of the WWTPs as gateways for microlitter to the environment has been obtained.
|
|
| 45774. |
- Magnusson, Kerstin
(författare)
-
Mikroskräp i inkommande och utgående renat avloppsvatten vid Arvidstorps reningsverk i Trollhättans kommun
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- För att minska utflödet av mikroskräp från våra reningsverk och avloppsvattennät är det viktigt att kartlägga och sätta den eventuella volymen bräddat avloppsvatten i relation till den reduktion av mikroskräp som kan uppnås genom att införa ytterligare reningssteg. Eftersom inkommande vatten innehåller stora mängder mikroskräp är det möjligt att den största/snabbaste reningseffekten kan uppnås genom att minska graden av bräddning och rena vattnet med befintliga processer. I studien har förekomsten av mikroskräp i avloppsvattenströmmen genom Arvidstorps reningsverk i Trollhättan studerats på flera platser i verket och även på två platser i avloppsnätet. Provtagning gjordes under en dag och avloppsvattnet filtrerades genom filter för att fånga upp vattnets innehåll av mikroskräp av olika storlekar. De matriser som provtogs var: avloppsvatten från nätet, avloppsvatten inkommande till verket före rensgaller, avloppsvatten före respektive efter skivfilter (10 μm), råslam, skivfilterslam samt otvättad sand. På en punkt på ledningsnätet provtogs även vattnet i en pumpbrunn för dagvatten och också brunnens sediment. Mikroskräpet delades huvudsakligen in i tre typer: 1) icke-syntetiska fibrer d.v.s. exempelvis bomull och lin, 2) syntetiska fibrer (plastfibrer) 3) syntetiska partiklar (plastpartiklar). Transparenta icke-syntetiska fibrer ingick ej i analysen då dessa är svåra att skilja från cellulosafibrer som förekommer i stor mängd i avloppsvattenproverna. Analys av sediment i dagvattenpumpbrunnen gjorde det nödvändigt att för dessa prover addera skräpkategorierna metall, glas och asfalt. Inkommande vatten innehåller stora mängder mikroskräp men reningsprocesserna inom verket reducerar mängden mikroskräp betydligt. Skivfiltren bidrar till att reducera mängden mikroskräp men den absoluta merparten av reduktionen har redan skett under tidigare reningssteg.
|
|
| 45775. |
|
|
| 45776. |
- Magnusson, Kerstin, et al.
(författare)
-
Polycyclic aromatic compounds (PACs) in oily wastewater from shipping with a focus on scrubber water
- 2024
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- To reduce emissions of hazardous combustion gases to air, ship owners can switch to cleaner fuels or install so called “scrubbers”, onboard the ship. In a scrubber, combustions gases are sprayed with water and the dirty wash water, the scrubber water, is discharged to the sea. The number of ships with scrubbers and the volumes of discharged scrubber water have increased dramatically the past decade. When allowing the use of scrubbers, the focus was on improving the air quality, while the impact on the marine environment was not considered. We have here analysed polycyclic aromatic compounds (PACs), the most toxic fraction of oil, in scrubber water from ships, and reviewed recent ecotoxicological scientific literature on PAC toxicity to marine organisms. Our conclusion is that in areas with intense shipping there is a serious risk for negative effects on marine organisms.
|
|
| 45777. |
- Magnusson, Katarina, et al.
(författare)
-
Primärvårdsanställdas arbete enligt Nationella riktlinjer för missbruks och beroendevård. : En utvärdering på hälsocentraler i Kalmar län.
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- En utvärdering av chefers, läkares och hälsokoordinatorers arbete enligt Nationella riktlinjer för missbruks och beroendevård, har genomförts under 2012 på hälsocentraler i Kalmar län. Utvärderingen har finansierats av Regionförbundet i Kalmar län och genomförts av Linneuniversitetet. Syfte har varit att öka kunskapen om verksamhetschefers, läkares och hälsokoordinatorers attityder och rutiner utifrån de rekommendationer för primärvården som finns beskrivet i Socialstyrelsens (2007) riktlinjer. Rekommendationerna gäller bl.a. att tidigt upptäcka personer med riskbruk och/eller missbruk av alkohol och droger.Datainsamlingen bestod av enkäter till hälsocentralers chefer samt kvalitativa intervjuer med de två största yrkesgrupperna på hälsocentralerna: läkare och hälsokoordinatorer, d.v.s sjuksköterskor med specialistutbildning inom fältet. Frågor utformades utifrån de riktlinjer som är rådgivande inom området: dels de Nationella riktlinjerna för missbruks och beroendevården (Socialstyrelsen, 2007), dels de regionala riktlinjerna (2010) för primärvården, hälsocentralerna i Kalmar län. Riktlinjerna fokuserar på kartläggning, rådgivning och behandling till patienter med risk- och missbruk av alkohol, beroendeframkallande läkemedel och narkotika.I Resultaten framkom bland annat:Verksamhetschefer på Kalmar läns hälsocentraler anser att de inte fått utbildning i de Nationella riktlinjerna i den utsträckning de skulle behöva.Verksamhetschefer ansåg att patienter med risk- och missbruks till högre grad är socialtjänstens ansvar, samtidigt är det delvis också primärvårdens ansvarsområde.Läkare och hälsokoordinatorerna anser att det är primärvårdens ansvar att upptäcka om patienterna har riskbruk och att i så fall, lotsa dessa patienter till rätt instans.Fåtalet chefer, läkare och hälsokoordinatorer kände till riktlinjernas rekommendationer för hälsocentralernas patienter. Trots detta hade flera hälsocentraler rutiner för kartläggning och behandling som byggde på riktlinjernas rekommendationer, bl.a. erbjöd vissa hälsocentraler personalen utbildning i MI, Motiverande intervju och använde screeninginstrument för kartläggning av patientens livsstil, där alkoholvanor ingår.Endast hälsokoordinatorer använde rutinmässigt screeninginstrument, d.v.s den yrkesgrupp som fått utbildning i detta.Läkarna ansåg att de saknade tid och att det skulle störa integriteten att ställa frågor till patienterna om alkohol om dessa inte specifikt sökt för det.Biologiska markörer och screening instrument användes på de flesta hälsocentraler. Fler än hälften av hälsocentralerna erbjöd MI-samtal och enstaka erbjöd återfallsprevention och KBTFörslag till förbättringsområde utifrån resultatet:Fortsatt utbildning om tidig upptäckt vid riskbruk enligt de Nationella riktlinjerna för chefer, läkare och hälsokoordinatorer.Mandat frågan för verksamhetschefer bör diskuteras eftersom förutsättningar för implementering är beroende av chefens mandat. Handledning, metodstöd innefattande träning i att ställa frågor till patienterna om deras alkoholkonsumtion kan genomföras på nätverksträffar.Metodstöd/träning i användandet av screeninginstrument, livsstils frågeformulär och enkäter som kan underlätta om frågor upplevs vara tabubelagda, t.ex patientens alkoholkonsumtion.En policy som tydliggör ansvar, t.ex. vem som ska göra vad, när det gäller alkoholfrågor.Öka samverkan och delegering mellan hälsokoordinatorer och läkare men även till ytterligare en yrkesgrupp som finns på vissa hälsocentraler, alkoholterapeuter. Utbildning/kompetensutveckling/internutbildning om sambanden mellan alkohol och somatiska konsekvenser.
|
|
| 45778. |
- Magnusson, Kerstin, et al.
(författare)
-
Screening of microplastic particles in and down-stream a wastewater treatment plant
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This project aims at evaluating the role of waste water treatment plants (WWTPs) as entrance routes for microplastic particles to the marine environment, and is completed within the scope of the Swedish EPA screening programme 2014. Sampling was done at Långeviksverket in Lysekil, a relatively small WWTP with a load of 14 000 population equivalents (pe), and with effluent water being discharged into the sea. Analyses were performed on microplastic particles collected on a filter with a 300μm mesh size, both in the actual WWTP (incoming and effluent water, and sewage sludge) and in the recipient water. Background levels of microplastics were obtained by analysing seawater from a location not directly affected by the effluents from Långeviksverket. All the sampling was done during the course of one day.It is not obvious to give an exact definition of the size of the collected particles, e.g. plastic fibres with a diameter smaller than 300μm might either be caught on the filter or slip through it. Still, in this report the collected material is referred to as microplastics ≥300 μm, even though it would have been more accurate to define it as the microplastics collected on a 300 μm filter.WWTP incoming water was found to have a mean concentration of 15 000 microplastic particles ≥300 μm per m3, which resulted in an inflow of 3 200 000 microplastic particles per hour. More than 99 % of the particles were retained in the WWTP sludge and the concentration in effluent water was 1 770 microplastic particles per hour. The retention rate was affected by the shape of the particles, and plastic fibres were retained to a higher degree than particles of other shapes.The microplastic concentration in the recipient of the effluent tube was elevated compared to an area presumed to not be directly affected by the effluent; 1.1 - 1.8 plastic particles m-3 were found in the effluent plume compared to 0.45 m-3 in the reference area. Higher particle concentrations were found close to the mouth of the tube compared to 200 m downstream. No other plastic particles but plastic fibres were found in the recipient.The study demonstrates that the supply of microplastics from WWTP effluents to the marine environment may be substantial, but their relative importance in relation to other sources/entrance routes is difficult to estimate due to the general lack of quantitative studies.
|
|
| 45779. |
- Magnusson, Kerstin
(författare)
-
Screening of microplastic particles in and down-stream a wastewater treatment plant
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Inom ramen för Naturvårdsverkets screeningprogram 2014 har i detta projekt avloppsreningsverkens betydelse som introduktionsväg för mikroplastpartiklar till havet utvärderats. Provtagning gjordes på Långeviksverket i Lysekil, ett relativt litet avloppsreningsverk med en belastning på 12 000 person ekvivalenter (pe), och med en avloppstub som mynnar i havet. Analyser av mikroplastpartiklar ?300 ?m utfördes dels i själva reningsverket (inkommande och utgående vatten samt i slam), dels i recipientvattnet. Bakgrundshalter av mikroplaster analyserades i havsvatten på en lokal som bedömdes vara opåverkad av Långeviksverkets utsläpp. Alla provtagningar gjordes under loppet av en och samma dag. Det är inte heller självklart att exakt definiera storleken på de uppsamlade partiklarna. t.ex. kan en plastfiber med en diameter mindre än 300 ?m antingen fastna på filtret eller åka igenom det. Trots detta har vi valt att kalla det uppsamlade materialet för mikroplastpartiklar ?300 ?m , även om det egentligen hade varit mer korrekt att definiera det som de mikroplastpartiklar som fångats med ett 300 ?m-filter . I inkommande vatten uppmättes en genomsnittlig koncentration på ~15 000 mikroplastpartiklar ?300 ?m per m3. vilket innebar inflöde av ~3 200 000 mikroplastpartiklar per timme. Över 99 procent av partiklarna avskiljdes till reningsverksslammet och mängden som lämnade verket med utgående vatten var ~1 770 mikroplastpartiklar per timme. Formen på de analyserade partiklarna påverkade i vilken utsträckning de avskiljdes i reningsverket och plastfibrer var en grupp som i högre grad än partiklar av andra former återfanns i slamfasen. Koncentrationen av mikroplastpartiklar i recipienten var förhöjd i plymen utanför avloppstubens mynning jämfört med ett referensområde som inte var direkt påverkat av utsläppsvattnet; 1.1 - 1.8 plastpartiklar m-3 i plymen jämfört med 0.45 m-3 i referensområdet. Högre partikelkoncentrationer uppmättes närmast tubens mynning jämfört med 200 m nedströms. I recipienten detekterades inga andra typer av plastpartiklar än plastfibrer. Undersökningen visar att volymen av mikroplastpartiklar som tillförs havet via utgående vatten från avloppsreningsverk kan vara substantiell. Eftersom det fortfarande har gjorts mycket få kvantitativa studier av källor/tillförselvägar till marint mikroskräp är det dock svårt att bedöma avloppsreningsverkens relativa betydelse. This report is only available in English.
|
|
| 45780. |
- Magnusson, Kerstin, et al.
(författare)
-
Scrubbers: Closing the loop; Activity 3. Task 2; Risk assessment of marine exhaust gas scrubber water.
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- In response to regulations on permitted levels of sulphur emissions from ships an increasing amount of ships are expected to become equipped with exhaust gas cleaning systems, so called scrubbers. The use of scrubbers makes it possible to continue to use high sulphur fuel oil on board. In the scrubbers, the exhaust gases are washed with a scrubber fluid aiming at reducing levels of sulphur dioxide. The fluid passes the exhaust gas once (“open loop scrubber”) or is recirculated (“closed loop scrubber”). This study investigates the potential impact of the discharges from open and closed loop scrubbers on marine ecosystems. Samples were taken of effluent water from ships with closed loop and open loop scrubbers. The water from closed loop systems is treated before discharge to the marine environment. The waters were tested for toxicity using experimental studies with field collected zooplankton and bottom-dwelling blue mussels. Zooplankton were found to be more sensitive than mussels. A subsequent risk assessment based on the toxicity results and data on discharged volumes together with a simple and static model on mixing in sea water showed that the issue needs further attention specially to protect sensitive and enclosed areas with heavy ship traffic.
|
|
