| 11. |
-
Mediehistoriska vändningar
- 2014
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sedan sekelskiftet 2000 har det talats om en medial vändning inom framför allt humanvetenskaperna. För till exempel litteraturvetenskapens del har det handlat om en fokusförflyttning från estetiken till historiska medieanalyser av sådant som läs- och skrivpraktiker, och motsvarande intresseförskjutningar kan avläsas inom andra discipliner. I en svensk kontext har det rentav hävdats att medie- och kommunikationsvetenskapen håller på att förgås i en ”revirstrid som är så brutal att den knappt märks”. För inom vilka discipliner sysslar man numera inte med mediefrågor? Och vilket är då medievetenskapens specifika bidrag? Å andra sidan kanske medie- och kommunikationsvetenskapen själv genomgår ett slags medial vändning och rör sig bort från vad som dominerat ämnet: innehållsanalyser av journalistik utifrån ett ganska snävt demokrati- och politikperspektiv, vilka egentligen inte varit särskilt upptagna med specifika medieringsfrågor. En sådan rörelse, även internationellt, kan möjligen skönjas i de senaste årens diskussioner kring begreppet medialisering.Den kulturhistoriska medieforskningen har under de två senaste decennierna vuxit fram i kölvattnet av den kulturella vändningen inom de historiska vetenskaperna. Fältet kännetecknas av en nyorientering såväl empiriskt som teoretiskt, så till exempel utgångspunkten i ett bredare mediebegrepp och en fokus på mediernas inbördes relationer och på materiellt handfast mediering (snarare än friare svävande representationer). Mediehistoria kan inte längre vara en samling monomediala historier som beskriver olika mediers utveckling på ett linjärt sätt, utan ett fält som i hög grad betonar inter- och multimedialitet. Relationen mellan gamla och nya medier behöver problematiseras och vår egen tids digitaliseringsprocess historiseras.
|
|
| 12. |
- Danielsson, Erna, 1954-, et al.
(författare)
-
Sociologiska perspektiv på coronakrisen : Fyra sociologer om samhällets reaktion på covid-19
- 2020
-
Ingår i: Sociologisk forskning. - Annelöv : Sveriges sociologförbund. - 0038-0342 .- 2002-066X. ; 57:1, s. 67-76
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sociologisk Forskning bad fyra sociologer i Sverige att svara på några korta frågor om coronapandemin och vårt samhälles hantering av den.Deras tidigare forskning har på olika sätt berört olika frågor såsom socialmedicin och medicinsk kunskapsproduktion, sociala nätverks betydelse för smittspridning, samhällets hantering av kriser och risker, genusaspekter av samhällskriser samt dynamiken mellan expertis, politiker och medborgare i beslutsfattande och debatter kring frågor där expertkunskap är centralt. Utifrån svaren på frågorna redigerade tidskriftens redaktörer en sammanhängande text, som de fyra forskarna sedan kunde ändra och göra tillägg i. Resultatet är en gemensam text som påminner om ett samtal. Den slutliga texten färdigställdes den 8 april 2020 .De fyra medverkande forskarna är Erna Danielsson, docent i sociologi vid Mittuni-versitetet och föreståndare för Risk and Crisis Research Centre (RCR), som forskar om samhällets krishantering vid såväl vardagskriser som större händelser och specifikt genus och krishantering; Fredrik Liljeros, professor i sociologi vid Stockholms universitet, som genomförde sitt postdoktorprojekt på dåvarande Smittskyddsinstitutet tillsammans med nuvarande statsepidemiologen Anders Tegnell och i dag bedriver forskning om hur människors kontaktnätverk påverkar spridningsdynamik; Shai Mulinari, docent i sociologi vid Lunds universitet, som bedriver forskning om medicinsk kunskapsproduktion, läkemedelsindustrin, epidemiologi och folkhälsa; samt Linda Soneryd, professor i sociologi vid Göteborgs universitet, som forskat om miljörelaterade risker och kriser samt om hur demokrati och deltagande förstås i anslutning till expertfrågor.
|
|
| 13. |
- Akner Koler, Cheryl, et al.
(författare)
-
Nanoformgivning genom haptiska, estetiska laborationer
- 2012
-
Ingår i: Dokumentation och presentation av konstnärlig forskning. - Stockholm : Vetenskapsrådet. - 9789173072052 ; , s. 113-125
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Nano design through haptic and aestethic laboratory experiments.
|
|
| 14. |
- Andersson, Elin, et al.
(författare)
-
Nationell kartläggning av farmakologiska rutiner och information i samband med tonsilloperation
- 2013
-
Ingår i: Ventilen. - Stockholm : Riksföreningen foer Anestesi och Intensivvård. - 0348-6257. ; 4:48, s. 16-17
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Studien är en del i ett större nationellt projekt med syfte att kartlägga smärtbehandling vid tonsillkirurgi i samband med utformning av nationella farmakologiska riktlinjer. De vanligaste postoperativa komplikationerna vid tonsillkirurgi är postoperativt illamående och kräkningar (PONV), smärta, blödning och dehydrering. Tonsillkirurgin utförs idag antingen som dagkirurgiskt ingrepp eller som slutenvårdsingrepp med en vårdtid på ca ett dygn. Därmed sker den postoperativa vården i hemmet. Ett flertal studier har beskrivit patienternas upplevelse av höggradig smärta efter tonsillkirurgi. Obehandlad smärta leder till svårigheter att svälja och därmed otillräckligt dryckes- och matintag, vilket leder till dehydrering, ökad blödningsbenägenhet, sämre läkningsförmåga samt negativa postoperativa beteendeförändringar hos barnet.Syftet var att i en nationell studie kartlägga farmakologiska rutiner och informationen i samband med tonsilloperation hos barn och ungdomar.
|
|
| 15. |
|
|
| 16. |
|
|
| 17. |
|
|
| 18. |
- Ericsson, Elisabeth, 1959-, et al.
(författare)
-
Farmakologisk behandling av smärta och illamående i samband med tonsillotomi och tonsillektomi på barn och ungdomar
- 2013
-
Ingår i: Nationellt kvalitetsregister Öron-, Näs- och Halssjukvård. - Hisings Backa : Nationellt kvalitetsregister för öron-, näs- och halssjukvård. ; , s. 64-71
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Premedicinering kan göras enligt sjukhusets vanliga rutiner. En möjlig kombination som oral premedicinering (= start av multimodal smärtbehandling) är paracetamol (40 mg/kg), klonidin (2–3 mikrog/kg) och betametason (0,2 mg/kg, max 8 mg) enligt kroppsvikt eller 4 mg vid vikt under 50 kg, 8 mg vid vikt över 50 kg som ges cirka 90 minuter innan anestesistart.Alternativt ges ovanstående läkemedel i samband med inledningen av anestesin men med doseringsförslag som anges under smärtbehandling per operativt nedan.Smärtbehandling peroperativtParacetamol bör ges intravenöst (20 mg/kg) och intravenöst betametason (0,2 mg(kg) om inte det ingått i premedicineringen. Vid slutet av operationen ges en dos av COX hämmare (diklofenak 1 mg/kg rektalt eller intravenöst, alternativt ibuprofen 5–7 mg/kg rektalt). Om klonidin inte givits som premedicinering kan en intravenös dos ges vid inledningen av anestesin, 1 mikrog/kg intravenöst. Med klonidin kan övriga underhållsanestetika ofta reduceras med cirka 25%. För att minska den tidiga smärtan kan också kompresser indränkta med bupivacain 5 mg/ml läggas på sårområdet i cirka 5 minuter.Initial postoperativ smärta behandlas med intravenösa opioider, paracetamol och klonidin titrerat till för individen acceptabel smärtnivå. Smärtskattning ska göras med ålderadekvat instrument.Illamående, profylax och behandlingI samband med anestesiinledningen ges betametason samt vid indikation ondansetron 0,1 mg/kg för att förbygga postoperativt illamående. Behandling kan ske med ondansetron 0,1 mg/kg, prometazin 0,1 mg/kg (licenspreparat) eller droperidol 30 mikrog/kg. En kombination av antiemetika ger bättre effekt. En fördel är att inducera anestesin med propofol om intravenös infart finns.Smärtbehandling i hemmetParacetamol 24 mg/kg x 4 i tre dygn och därefter minska till 18 mg/kg x 4 (paracetamolmixturen är 24 mg/ml vilket innebär att den initiala behandlingen blir 1 ml/kg x 4 om mixturen används). Kombinera paracetamol med COXhämmare ibuprofen 5–7mg/kg x 4 eller diklofenak 1–1,5 mg/kg x 3. Vid blödningsrisk kan selektiv COX-2 hämmare användas, celecoxib 2 mg/kg x 2, som alternativ till ibuprofen och diklofenak. COX hämmare och paracetamol utgör basen i analgetikabehandlingen och ska ges regelbundet.För ytterligare smärtbehandling kan t. ex klonidin ges i dosen 1–2 mikrog/kg x 3 per os. Opioider kan behövas i vissa fall men insättning bör göras efter kontakt med ÖNH kliniken. Ur praktisk synvinkel rekommenderas att doser av klonidin- eller opioidmixtur (oxikodon eller morfin) dras upp i sprutor med engångsdoser när analgetika skickas med vid utskrivningen. Antalet doser som skickas hem med patienten bestäms av behovet och lokala rutiner. När smärtan avklingar kan man börja sätta ut analgetika: först opioider, därefter klonidin, paracetamol och sist COX hämmare. (Enstaka doser av COX hämmare ger en bättre analgetisk effekt än enstaka doser av paracetamol).Smärtbehandling kan behövas upp till 2–3 veckor efter tonsillektomi, och drygt en vecka efter tonsillotomi. Vid tonsillotomi räcker det oftast med paracetamol kombinerat med COX-hämmare. Som förslag i nationella riktlinjer föreslås en behandlingslängd med COX-hämmare i kombination med paracetamol i 3–5 dygn vid tonsillotomi och 5–8 dygn vid tonsillektomi.
|
|
| 19. |
- Eriksson, Maria, 1969-, et al.
(författare)
-
Utvärdering av Mentorer i våldsprevention : Slutrapport
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rapporten presenterar resultaten från en utvärdering av det våldsförebyggande programmet Mentorer i våldsprevention (MVP). Programmet Mentors in Violence Prevention kommer från USA och är ett utbildningsprogram som syftar till att förebygga killars och mäns våld. Organisationen Män för Jämställdhet har översatt programmet från engelska, anpassat det till svenska förhållanden och under perioden 2015-2017 spridit MVP i ett antal skolor i Sverige inom ramen för projektet ”En kommun fri från våld”. Det är den version av MVP som Män för Jämställdhet utvecklat och sprider som den här utvärderingen berör. Utvärderingen har genomförts på uppdrag av Skolverket.
|
|
| 20. |
-
Frivillig barnlöshet : Barnfrihet i en nordisk kontext
- 2010. - 1
-
Ingår i: Frivillig barnlöshet. - Stockholm : Dialogos Förlag. - 9789175042299 ; , s. 389-399
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Varför avstår vissa från att skaffa barn, hur reagerar omgivningen på detta och hur vanligt är det? Forskarna har vidare studerat skillnaderna mellan mäns och kvinnors barnfrihet och beskriver också hur media skildrar frågan.De nordiska länderna har en politisk ambition att underlätta kombinationen yrkesarbete och föräldraskap. Det finns en strävan att skapa ett "barnvänligt" samhälle. Trots detta väljer omkring 5% av männen och kvinnorna i Sverige att inte skaffa barn.Flera av de intervjuade barnfria beskriver ett socialt tryck. Att aktivt välja att inte skaffa barn är ett livsval som ifrågasätts. Främst kvinnorna upplever kritik och blir anklagade för att vara kalla, egoistiska och "konstiga". Det är problematiskt för många att hantera omgivningens reaktioner. I vårt samhälle finns fortfarande en stark kärnfamiljsnorm som gör att de frivilligt barnlösa kan uppleva sig som ifrågasatta och osynliggjorda i samhället, säger forskarna.
|
|
