SwePub
Tyck till om SwePub Sök här!
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "db:Swepub ;conttype:(scientificother);pers:(Karlsson Per Erik)"

Sökning: db:Swepub > Övrigt vetenskapligt/konstnärligt > Karlsson Per Erik

  • Resultat 1-10 av 306
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  •  
2.
  • Akselsson, Cecilia, et al. (författare)
  • Tillståndet i skogsmiljön i Västra Götalands län : Resultat från Krondroppsnätet t.o.m. september 2014
  • 2015
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • I denna rapport redovisas resultaten från mätningar inom Krondroppsnätet i VästraGötalands län från perioden oktober 2013 till september 2014. Resultaten relateras tilltidigare års mätningar. I Västra Götalands län görs mätningar av lufthalter (vid en plats), avnedfall på öppet fält (vid två platser) samt av nedfall via krondropp och markvattenkemi(vid fem platser).Svaveldioxid- och kvävedioxidhalterna i luften har minskat signifikant under både sommarochvinterhalvår sedan mätstarten vid Hensbacka. Under 2013/14 var svaveldioxidhalternadock högre jämfört med de sex föregående åren. Även svavelnedfallet i krondroppet harminskat signifikant vid alla länets mätplatser sedan mätstarten. Under 2013/14 varieradesvavelnedfallet (utan havssalt) i länet mellan 1 och 2,5 kg per hektar. Statusen i markvattnettyder på bestående försurningsproblem för skogsmarken, men visar också att det pågår enlångsam återhämtning, med stigande pH och ANC och minskande halter oorganisktaluminium, vid de mest försurningsdrabbade mätstationerna. Vid övriga mätstationer, sominte varit lika drabbade av försurningen, har ingen återhämtning skett, och ANC är runtnoll.Kvävenedfallet, som följs främst på öppet fält på grund av interncirkulation i kronorna iskogsytorna, visar på en signifikant minskning vid Hensbacka, en av de två mätstationersom har tillräckligt lång mätserie för att man ska kunna göra en tidsserieanalys. Under2013/14 var kvävenedfallet i nederbörden mellan 7 och 8 kg per hektar. Det totalakvävenedfallet till skog kan antas vara cirka 25 % högre i länet på grund av torrdepositionentill skogen, vilket gör att det beräknas till 9-10 kg per hektar under 2013/14. Den kritiskabelastningsgränsen med avseende på övergödning till skog har satts till 5 kg per hektar ochår. Gränsen överskrids därmed med bred marginal i hela länet och har även gjort så underlång tid. I Västra Götalands län har halterna av ammonium- och nitratkväve i markvattnetgenerellt varit relativt låga förutom vid ett fåtal tillfällen. Vid en nyligen avveckladmätstation har höga halter nitrat i markvattnet uppmätts efter ett angrepp avgranbarkborre, vilket tyder på en pågående upplagring av kväve i länets skogsmark som kanresultera i kväveläckage i samband med andra störningar.Resultat för nedfall av svavel och kväve samt markvattenkemi från Krondroppsnätet haranvänts till de fördjupade utvärderingarna avBara naturlig försurning och Ingenövergödningsom slutförts under 2015.Under 2014 utvärderades Skogsstyrelsens program för observationsytor (obsytor), dåprogrammet avslutades under 2013. Inom obsyte-programmet, som startade 1984, harmätningar i träd och mark gjorts på hundratals ytor i Sverige. Merparten avKrondroppsnätets ytor utgör en delmängd av obsytorna. En slutsats från utvärderingen varatt obsyte-programmets mätningar bör fortsätta på Krondroppsnätets ytor, då de tvåmätprogrammen ger unika möjligheter till studier av orsakssamband för hela kedjan frånnedfall till tillstånd i träd och mark.31 juli 2014 startade i Västmanland den största skogsbranden i modern tid i Sverige. Rökenspreds över ett stort område och vissa indikationer tyder på att NO2-halterna i luft endastpåverkades av branden i begränsad omfattning i närområdet.Mellan 31 augusti 2014 och 27 februari 2015 inträffade det största vulkanutbrottet på Islandsedan 1783, vilket påverkade luftföroreningssituationen i Sverige. Vulkanutbrottetproducerade svavelemissioner i nivå med hela Europas samlade svavelutsläpp.Mätningarna inom Krondroppsnätet visade att lufthalterna av SO2, framförallt i norraSverige, var kraftigt förhöjda under september 2014. Ytterligare utredning om påverkanfrån vulkanen i nedfallet i olika delar av Sverige kommer under 2015.
  •  
3.
  •  
4.
  • Andersson, Camilla, et al. (författare)
  • Achievements and experiences from science–policy interaction in the field of air pollution : Synthesising 20 years of research and outreach,thinking about future needs
  • 2021
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • For 20 years, the Swedish Environmental Protection Agency together with the MISTRA research foundation have funded five air pollution research programmes with focus on producing knowledge that supports policy and emission control in national and international arenas. The research has been multidisciplinary and has included research on emissions, atmospheric transport and transformation processes, human health effects, ecosystem effects, and emission control strategies. Research has also been conducted on the interaction between air pollution and climate change.Over these years, the link between the research programmes and the development of emission control strategies and policies in Sweden, the EU, and the UNECE Air Convention has been of high importance. This report presents how the research programmes have created societal benefits through support for the development of air pollution policies and emission control measures. The report also identifies future research needs to ensure continued progress towards even better air quality for future generations.
  •  
5.
  • Eriksson, Elin, et al. (författare)
  • Carbon footprint of cartons in Europe - Carbon Footprint methodology and biogenic carbon sequestration
  • 2010
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • A methodology for carbon sequestration in forests used for carton production has been developed and applied. The average Carbon Footprint of converted cartons sold in Europe has been calculated and summarised. A methodology for a EU27 scenario based assessment of end of life treatment has been developed and applied. The average Carbon Footprint represents the total Greenhouse Gas emissions from one average tonne of virgin based fibres and recycled fibres produced, converted and printed in Europe.
  •  
6.
  • Erlandsson, Martin, et al. (författare)
  • PCR guide for construction products and works - Specifications to and evaluation of EN 15804
  • 2013
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • The main question handled in the project ‘Robust LCA’ is how to use LCA for a robust comparison of construction products or any construction works. The project is divided into two parts where the first part deals with a general introduction to methodology problems related to LCA and what we here call ‘choice of system perspective’. The latter aspect deals with the question when to use to use attributional or consequential LCA. An LCA typology is developed in this part of the project, where different ISO 14044 methodologies are classified. The typology also deals with what question these different methodologies address. The second part of the project, given in this report, deals with commonly methodology aspects that are important to find consensus about. These methodical aspects selected and handled here are based on a workshop result. Already existing standards is used as a baseline to describe the current best common practice. The main LCA methodology used as basis for this work is EN 15804, a so call ‘core PCR’, (product category rules) for all constructions products. However, since the common goal within an LCA case study is to use a harmonized method in the entirely study, such PCR are valid for all products and services used in the life cycle of any construction works. For instance, this implies that the impact from different energy wares is to be handled with the same methodology as used for the construction products. This PCR guide includes specifications to EN 15804, as well as the potential development for aspects that are not handled in this standard today. The outlined suggestions and recommendations are the result of a series of workshops, with delegates from different parties within the Swedish building material, construction and real estate sector, including civil engineering work. The PCR guides have been subject to an open consultation that was closed on the 20th of October 2013, where all parties have had the possibility to put forward their opinions. The final recommendation in this report is based on a common understanding within the project group and takes into account the submitted written contributions to the open consultation (version dated 2013-09-18). The recommendation therefore describes the current consensus in the Swedish group participating in this project. Moreover, the PCR Guide was also sent to some EPD program operators (EPD Norway, International EPD system, Institut Bauen und Umwelt (Germany)) and the working group behind EN 16485. This was done to create an opportunity to bring forward dissenting opinion to the specifications given here. Please note that this report shall not be regarded as a PCR, but as an inspiration for future development of such work.
  •  
7.
  • Erlandsson, Martin, et al. (författare)
  • Underlagsdata för hållbarhetsbedömning i BioMapp
  • 2024
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Denna rapport utgör en samlad dokumentation av underlags data, med avseende på de olika industriprocesser som ingår i visualiseringsverktyget BioMapp. De skogsindustriella processerna som beskrivs i rapportens bilagor baseras på en allmänt accepterad inventeringsmetodik för att beskriva skogsbaserade produkters miljöpåverkan och andra hållbarhetsindikatorer i ett livscykelperspektiv. Det systemanalytiska verktyg som används i projektet är livscykelanalys (LCA) på så sätt som det tillämpas i miljövarudeklarationer för produkter (EPD).De inventeringsdata som redovisas har en ambition att vara representativa för den typ av processer och miljöbelastning som är relevanta för svenska förhållande. Det har dock inte varit möjligt inom ramen för projektet att göra kompletta branschsammanställningar.
  •  
8.
  • Hagberg, Linus, et al. (författare)
  • Svenska skogsindustrins emissioner och upptag av växthusgaser
  • 2008
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • I denna studie har upptag och emissioner av växthusgaser för aktiviteter förknippade med den svenska skogsindustrins beräknats för åren 2001-2003. Emissioner och upptag i svensk skog och emissioner vid skogsbruk, vid produktion av skogsprodukter och vid transporter inom Sverige har ingått i inventeringen. Studien kommer fram till att nettoresultatet för svenska skogsindustrin är ett årligt upptag på ca 1,6 milj ton CO2-ekvivalenter. Upptaget i skogsekosystemet beräknades till ca 5,2 milj ton CO2-ekvivalenter och emissionerna i det skogsindustriella produktionssystemet beräknades till 3,5 milj ton CO2-ekvivalenter.
  •  
9.
  • Hansen, Karin, et al. (författare)
  • Trender i kvävenedfall över Sverige 1955-2011
  • 2013
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Kvävenedfallet har stor betydning för försurning och övergödning. Uppdraget har finansierats av Naturvårdsverket, med syfte att förbättra underlaget för att följa upp miljökvalitetsmålet Bara naturlig försurning . En ny, unik databas har etablerats, med de flesta mätningar som har skett i Sverige av nederbördsmängder och -kemi på öppet fält från 1955 och fram till idag. Beräkningar av nedfallet av oorganiskt kväve (NO3- + NH4+) med nederbörden (våtdepositionen) vid de sammanlagt 362 mätplatserna visar att nedfallet är högre i hela Sverige idag än när mätningarna startade 1955. Data visar en stor variation i kvävenedfallet mellan mätplatser och år, vilket gör det svårt att detektera statistiskt signifikanta förändringar över tid. Nedfallet av kväve med nederbörden till Sverige ökade signifikant under 20-årsperioden 1970-1989 i sydvästra Sverige, men inte i sydöstra eller norra Sverige. Under 20-årsperioden 1990-2009 skedde ingen förändring av nedfallet i norra eller sydvästra Sverige, men i sydöstra Sverige minskade nedfallet av olika kväveformer med nederbörden signifikant. Parallellt har kvävenedfallet uppskattats med MATCH-modellen med två olika simuleringar. Den ena simuleringen (TRENDMATCH) har använt indata från observerad meteorologi tillsammans med emissioner bestämda inom EMEP-programmet medan den andra (KLIMATMATCH) använder meteorologi från en klimatmodell och emissioner sammanställt för RCP4.5. Den med TRENDMATCH modellerade depositionen visar nedåtgående trender för såväl NO3- som NH4+ från 1990 till 2009 i alla regioner. Resultaten från KLIMATMATCH visar inte lika tydliga trender för NH4+, beroende på att de historiska emissionerna i RCP4.5 databasen både visar upp- och nedåtgående trender för perioden. Trender i kvävenedfall beräknade med MATCH-modellen är till mycket stor del styrda av trender i de emissioner som används av spridningsmodellen. Det kan finnas flera orsaker till att vi inte ser tydliga trender i kvävenedfallet under de senaste decennierna. Trendanalyser kräver data med långa tidsserier, vilket av olika orsaker ofta saknas. Om kvävenedfallet har förändrats, men förändringen är liten, så är det svårt eller omöjligt att urskilja detta ur de stora slumpmässiga mellanårsvariationerna. Det är också möjligt att nedfallet inte har förändrats, trots minskande emissioner i Europa, på grund av ändrade atmosfärskemiska förhållanden (t ex klimat och minskande svavelemissioner), eller om utsläppen av kväve från källor som är av vikt för Sverige inte har minskat i samma utsträckning som emissionerna för Europa som helhet har. Det är också svårt att uppskatta kväveemissioner, vilket i rapporten illustreras av de två emissionsuppskattningar som har använts, där den ena rapporterar minskande emissioner av ammoniak och den andra ökande. För att uppnå precision och statistiskt kunna säkerställa förhållandevis små förändringar i kvävenedfallet, i storleksordningen 20 procent under en period av 20 år, behövs mätningar vid ett stort antal platser runt om i landet. Vi föreslår en genomgång av hur de framtida mätningarna av kvävenedfallet, som utgör basen för övervakningen, bör utformas. En viktig punkt är att existerande stationer med långa tidsserier bör bevaras, något som kräver långsiktig finansiering.
  •  
10.
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 1-10 av 306
Typ av publikation
rapport (301)
konferensbidrag (3)
bokkapitel (2)
Typ av innehåll
Författare/redaktör
Pihl-Karlsson, Gunil ... (255)
Hellsten, Sofie (204)
Akselsson, Cecilia (153)
Kronnäs, Veronika (49)
Malm, Gunnar (49)
visa fler...
Danielsson, Helena (33)
Pleijel, Håkan, 1958 (28)
Pleijel, Håkan (18)
Karlsson, Per Erik, ... (14)
Ferm, Martin (11)
Hansen, Karin (8)
Munthe, John (7)
Erlandsson, Martin (7)
Engardt, Magnuz (7)
Klingberg, Jenny, 19 ... (7)
Jutterström, Sara (5)
Moldan, Filip (5)
Nilsson, Åsa (5)
Mattsson, Eskil (4)
Hultberg, Hans (4)
Åström, Stefan (4)
Gustafsson, Tomas (4)
Sjöberg, Karin (4)
Simpson, David (4)
Belyazid, Salim (3)
Von Brömssen, Claudi ... (3)
Malmaeus, Mikael (3)
Andersson, Camilla (3)
Langner, Joakim (3)
Lindblad, Maria (3)
Bennet, Cecilia (3)
Kindbom, Karin (3)
Holmström, Hampus (3)
Grundström, Maria (3)
Sundberg, Jenny, 197 ... (3)
Sahlén Zetterberg, T ... (3)
Hansson, Hans-Christ ... (2)
Andersson, Mikael (2)
Stadmark, Johanna (2)
Jelse, Kristian (2)
Persson, Christer (2)
Grennfelt, Peringe (2)
Klingberg, Jenny (2)
Stripple, Håkan (2)
Persson, Karin (2)
Haeger Eugensson, Ma ... (2)
Zetterberg, Lars (2)
Grundström, Maria, 1 ... (2)
Granat, Lennart (2)
visa färre...
Lärosäte
IVL Svenska Miljöinstitutet (225)
Naturvårdsverket (81)
Göteborgs universitet (28)
Lunds universitet (8)
Språk
Svenska (292)
Engelska (14)
Forskningsämne (UKÄ/SCB)
Naturvetenskap (128)
Lantbruksvetenskap (4)

År

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy