| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
-
Apocalypse Now : fakta, ideologi och domedagsscenarier i klimatförändringarnas kölvatten
- 2007
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Föreningen för lärares (FLR´s Årsbok) 2007 handlar om debatterna om klimatförändringarna där många olika klimatforskare och miljövetare samsas med samhällsvetare, humanister och religionsvetare. Vad händer när naturkatastrofer av olika slag inträffar? Vi kan också lägga demokratiska och globala aspekter på klimatförändringarna och understryka den enskilda människans ansvar i sammanhanget. Mer filosofiska och teologiska aspekter kan också relateras till dessa frågor. Var går gränsen mellan en allt för ihärdig skrämselpropaganda, och ett mer nyanserat samtal om ett gemensamt ansvar för världens framtid? Dessa och andra frågor fokuseras i ett antal kortare artiklar i denna årsbok.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
-
Att arbeta med delaktighet inom habilitering
- 2015
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Delaktighet har kommit att bli ett samlingsbegrepp för hur samhället ska kunna möta alla människors röster och perspektiv. Inte minst inom habiliteringens olika verksamheter är det idag ett centralt begrepp. Denna antologi tar sin utgångspunkt i ett mångfacetterat habiliteringsperspektiv och presenterar nya synsätt på hur delaktighet kan förstås, hur det praktiskt används, men också hur det kan problematiseras utifrån ett flervetenskapligt och tvärprofessionellt perspektiv. Kapitlen har ett praktiknära perspektiv och presenterar forskning gjord i nära samarbete med verksamhetsområden inom habilitering. För både yrkesverksamma, studerande och forskare reser antologin ett antal centrala frågor: Vad menas med delaktighet och på vilket sätt kan jag skapa delaktighet för andra människor? Är jag beredd att dela mitt inflytande och ansvar? Men också frågor om vem det är som ska bestämma vad som är en tillräcklig delaktighet, när den inte är tillräcklig och för vem denna delaktighet är tänkt? Med andra ord, hur kan delaktighet bli på riktigt? Detta är frågor som inte alltid har ett självklart svar men som är viktiga att diskutera. Det är också frågor som synliggör den spännvidd det finns i begreppet delaktighet och som gör det både lockande och spännande att arbeta med. Att arbeta med delaktighet inom habilitering vänder sig till universitets- och högskolestudenter som fokuserar på habilitering och delaktighet i olika typer av utbildningar. Även yrkesverksamma inom exempelvis habilitering och rehabilitering liksom samhällsaktörer inom området får en värdefull introduktion till tvärprofessionella och flervetenskapliga perspektiv på delaktighet.
|
|
| 9. |
-
Att arbeta med samhällsfrågor i NO-undervisningen i mångfaldens skola : rapport från forskningscirkeln
- 2010
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- What’s the point of the school? Det frågar sig Guy Claxton (2008) redan i titeln till sin bok. Vilken är egentligen poängen med skolan? Är det att klara proven och få bra betyg och sedan kunna ”bli vad man vill”? Betygens drivkraft visar sig ofta vara stor när man frågar elever om vad som är viktigt för att få dem att arbeta i skolan. I den allmänna debatten framförs ofta vikten av djupa ämneskunskaper. Andra hävdar att poängen med skolan är en inskolning i det sociala spel som man förväntas klara av i samhället. Självklart är alla dessa kunskaper och kompetenser viktiga poänger med skolan. Vi menar dock att det är för mycket fokus på att barnen och ungdomarna ska vara framgångsrika elever och för lite fokus på att de ska vara kompetenta lärande individer – eller varför inte kalla det samhällsmedborgare. Med det menar vi att barnen och ungdomar behöver kompetenser för att klara av saker som de möter utanför skolan i framtiden. Det är kompetenser som handlar mer om att göra än kunna, om att lösa problem man ställs inför snarare än att återge det som läraren eller läroboken berättar. Det innebär t.ex. att kritiskt granska information, ta informerade beslut och uppvisa handlingskompetens – när det gäller att konsumera eller förändra sina vanor. (Jensen & Schnack, 2006). Framtidsforskare har lyft fram optimism, flexibilitet och handlingskompetens som viktiga egenskaper för att kunna hantera samhällsförändringar (Hicks & Holden, 2007, Arnaldi ,2008). Men hur gör man för att stödja eleverna i utvecklandet av dessa kompetenser? Ett sätt som har framförts av forskare är att arbeta med aktuella samhällsfrågor som har ett naturvetenskapligt innehåll . I den forskningscirkel, från vilken den här skriften är en produkt, har lärarlag på två skolor i Malmö prövat arbetssättet.
|
|
| 10. |
-
Att leva med bakterier : Möjligheter till ett levbart immunitärt liv
- 2021
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Att leva med bakterier: möjligheter till ett levbart immunitärt liv är en antologi som tvärvetenskapligt undersöker betydelsen av bakteriers växande antibiotikaresistens. Detta är en förändring som håller på att göra antibiotikan ineffektiv och därmed omskapa den mänskliga historien på lång sikt. Det uppskattas att tio miljoner människor år 2050 kommer att dö av infektioner som inte längre svarar på den i dag tillgängliga antibiotikan. Hur kan vi här och nu hitta alternativa vägar mot en mer levbar framtid – med eller utan verksam antibiotika? Antologin är ett resultat av det tvärvetenskapliga forskarsamarbete som under 2019-20 bedrevs vid Pufendorfinstitutet, Lunds universitetet under Temat Postantibiotiska framtider. I antologin utvecklar tio forskare sina tankar och idéer kring hur samhället idag och i morgon kan utformas för att hantera smittämnen som bakterier och virus i vår vardag. Smittämnen det i framtiden kanske inte finns något botemedel mot.
|
|
