| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
-
Den öppna skogen : kön, genus och jämställdhet i skogsbrukssektorn
- 2015
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Detta är en forskningsantologi om att hitta nya vägar till en mer öppen och jämställd skogssektor. Det är i diskussionen om vem som får plats, efterfrågas och behövs, samt motiven och villkoren för detta, som förståelsen och processen kan starta. Genom att visa på jämställdhetsbegreppets formbarhet, utmaningar och möjligheter sätter bokens olika texter det praktiska jämställdhetsarbetet i ett nytt ljus och uppmuntrar till nyfikenhet på genusvetenskaplig forskning, dess processer, metoder, resultat och tillämpningar.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
-
En fulständig swensk hus-hålds-bok af Reinerus Reineri Broocman. En handbok i gårds- och hushållsskiötsel i vid mening från 1700-talets första hälft samt Broocmans värld och hushållsbok belyst i åtta artiklar av nutida forskare. Vol. 1 : En handbok i gårds- och hushållsskötsel i vid mening från 1700-talets första hälft samt Broocmans värld och hushållsbok belyst i åtta artiklar av nutida forskare. Vol. 1
- 2016
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Broocmans hushållsbok i två volymer är det mest omfat-tande av de svenska exemplen på denna litteraturform. I detta bokverk skildrar Reinerus Reineri Broocman (1677–1738) allt vad man bör veta som ägare till en större gård – hur man praktiskt skulle bedriva jordbruk, trädgårdsodling, boskapsskötsel, skogsbruk, fiske, jakt, gruvdrift och mycket, mycket annat. Detta är en kommenterad nyutgivning av hans två hushållsläror som utkom 1736 respektive 1739. De utgör inte bara det mest omfattande svenska exemplet på denna typ av böcker, utan markerade även slutet på eran. Den första volymen innehåller ett nytryck av Broocmans En ful-ständig swensk hus-hålds-bok om swenska land-hushållningen i gemen och synnerhet … , utgiven 1736. Den andra volymen utgörs av en nyutgivning av Then swenska hus-håls-bokens andre del …, utgiven postumt första gången 1739. Boken innehål-ler även ett antal nyskrivna artiklar om Broocman och hans förlagsverksamhet, liksom även om hushållsböcker som typiska fenomen av sin tid. Dessutom finns fördjupningar i ämnen som nyttjandet av gårdens naturresurser, humanmedicin, veterinärmedicin och kokkonst. Reinerus Reineri Broocman föddes i en prästfamilj i den då svenska provinsen Livland, men tvingas under krigsåren att fly över östersjön. I Sverige kom han att bli kyrkoherde i Norrköping och som sådan såg han som sin uppgift att kunna delge sin församling uppbygglig litteratur från det tyska språkområdet. Men då förlagen i Stockholm inte var tillräckligt raska med utgivningen, beslöt han sig för att starta ett eget boktryckeri med förlagsverksamhet. Han förvärvade även ett större jordbruk, startade ett brännvinsbränneri och öppnade en krog – något som med dagens ögon kan synas märkligt för en präst. Men med tanke på hans bakgrund var det nog ett naturligt drag att sprida riskerna. Han hade tidigare sett lyckan vända i ett ögonblick och sin gamla hembygds byar brännas i kriget, och även i Norrköping fick han bevittna hur hans kyrka och församling brändes av ryska trupper 1719. Av Broocmans hushållsläror får man alltså lära sig att den är säker som har en diversifierad utkomst, är sparsam och nogsamt ser om sitt hus! Det diversifierade naturbruket han pläderade för var en försäkring för framtiden – något som inte heller har förlorat sin aktualitet idag.
|
|
| 7. |
-
En fulständig swensk hus-hålds-bok af Reinerus Reineri Broocman. En handbok i gårds- och hushållsskiötsel i vid mening från 1700-talets första hälft samt Broocmans värld och hushållsbok belyst i åtta artiklar av nutida forskare. Vol. 2 : En handbok i gårds- och hushållsskötsel i vid mening från 1700-talets första hälft samt Broocmans värld och hushållsbok belyst i åtta artiklar av nutida forskare. Volym 2
- 2016
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Broocmans hushållsbok i två volymer är det mest omfat-tande av de svenska exemplen på denna litteraturform. I detta bokverk skildrar Reinerus Reineri Broocman (1677–1738) allt vad man bör veta som ägare till en större gård – hur man praktiskt skulle bedriva jordbruk, trädgårdsodling, boskapsskötsel, skogsbruk, fiske, jakt, gruvdrift och mycket, mycket annat. Detta är en kommenterad nyutgivning av hans två hushållsläror som utkom 1736 respektive 1739. De utgör inte bara det mest omfattande svenska exemplet på denna typ av böcker, utan markerade även slutet på eran. Den första volymen innehåller ett nytryck av Broocmans En ful-ständig swensk hus-hålds-bok om swenska land-hushållningen i gemen och synnerhet … , utgiven 1736. Den andra volymen utgörs av en nyutgivning av Then swenska hus-håls-bokens andre del … , utgiven postumt första gången 1739. Boken innehåller även ett antal nyskrivna artiklar om Broocman och hans förlagsverksamhet, liksom även om hushållsböcker som typiska fenomen av sin tid. Dessutom finns fördjupningar i ämnen som nyttjandet av gårdens naturresurser, humanmedicin, veterinärmedicin och kokkonst. Reinerus Reineri Broocman föddes i en prästfamilj i den då svenska provinsen Livland, men tvingas under krigsåren att fly över östersjön. I Sverige kom han att bli kyrkoherde i Norrköping och som sådan såg han som sin uppgift att kunna delge sin församling uppbygglig litteratur från det tyska språkområdet. Men då förlagen i Stockholm inte var tillräckligt raska med utgivningen, beslöt han sig för att starta ett eget boktryckeri med förlagsverksamhet. Han förvärvade även ett större jordbruk, startade ett brännvinsbränneri och öppnade en krog – något som med dagens ögon kan synas märkligt för en präst. Men med tanke på hans bakgrund var det nog ett naturligt drag att sprida riskerna. Han hade tidigare sett lyckan vända i ett ögonblick och sin gamla hembygds byar brännas i kriget, och även i Norrköping fick han bevittna hur hans kyrka och församling brändes av ryska trupper 1719. Av Broocmans hushållsläror får man alltså lära sig att den är säker som har en diversifierad utkomst, är sparsam och nogsamt ser om sitt hus! Det diversifierade naturbruket han pläderade för var en försäkring för framtiden – något som inte heller har förlorat sin aktualitet idag.
|
|
| 8. |
-
Environmental communication and community : constructive and destructive dynamics of social transformation
- 2016
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- As society has become increasingly aware of environmental issues, the challenge of structuring public participation opportunities that strengthen democracy, while promoting more sustainable communities has become crucial for many natural resource agencies, industries, interest groups and publics. The processes of negotiating between the often disparate values held by these diverse groups, and formulating and implementing policies that enable people to fulfil goals associated with these values, can strengthen communities as well as tear them apart. This book provides a critical examination of the role communication plays in social transition, through both construction and destruction of community. The authors examine the processes and practices put in play when people who may or may not have previously seen themselves as interconnected, communicate with each other, often in situations where they are competing for the same resources. Drawing upon a diverse selection of case-studies on the American, Asian and European continents, the chapters chart a range of approaches to environmental communication, including symbolic construction, modes of organising and agonistic politics of communication. This volume will be of great interest to researchers, teachers, and practitioners of environmental communication, environmental conflict, community development and natural resource management.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
-
Landsbygdernas och de mindre orternas civilsamhällen
- 2022
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport introducerar det forskningsfält som uppstår när landsbygdsforskning och civilsamhällesforskning möts. Texterna i rapporten presenterades vid en konferens som genomfördes 2021 av en grupp forskare som är verksamma inom civilsamhällesforskning och landsbygdsforskning. Som framgår av konferensens titel, ”Landsbygdernas och de mindre orternas civilsamhällen”, skulle den ge möjlighet för dessa två forskningsområden att mötas och fördjupa varandra. Rapporten är tänkt som en ingång till aktuell forskning på detta tema och vi tror den kan vara intressant läsning för både aktiva inom civilsamhällets organisationer och verksamma inom myndigheter, regioner och kommuner som relaterar till landsbygdernas civilsamhälle i sitt arbete.Rapporten inleds med ett kapitel som kortfattat och översiktligt beskriver hur civilsamhällesforskning och landsbygdsforskning växt fram och diskuterar behovet av forskning som sätter fokus på landsbygdernas och de mindre orternas civilsamhällen. De inkluderade kapitlen presenterar forskning där landsbygdernas civilsamhällen studerats med olika metoder och ur flera olika perspektiv.I den första delen av rapporten presenteras forskning som beskriver skillnader och likheter i civilsamhällesengagemang mellan städer och landsbygd i Sverige, behandlar hur tillgång till service också kan påverka tillit till institutioner och diskuterar betydelsen av känslor i relation till civilsamhällesengagemang och samhällsutveckling. Vidare presenteras en övergripande bild av kunskapsläget om social innovation som svar på landsbygdens samhällsutmaningar, med särskilt fokus på civilsamhällets roll och samverkan med andra samhällsaktörer.Utifrån en studie av civilsamhällesprojekt finansierade med offentliga medel diskuteras också hur de ekonomiska bidragsresurserna omvandlas till immateriella resurser till nytta för lokaldesamhället. Rapporten innehåller också kapitel som diskuterar civilsamhällets alternativa bildningsvägar som utgår från platsers egna premisser, sociala rörelser för hållbarhet på den svensk-samiska landsbygden samt ett kapitel som diskuterar hur medborgarskapet omformas när boende i landsbygder och mindre orter i större utsträckning behöver förlita sig på civilsamhällets lösningar för att få tillgång till vardaglig service och grundläggande infrastruktur.
|
|
