| 1. |
|
|
| 2. |
- Akselsson, Roland, et al.
(författare)
-
PIXE Analysis Research in Lund
- 1979
-
Ingår i: IEEE Transactions on Nuclear Science. - 0018-9499. ; NS-26:1, s. 1358-1362
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Protons or a-particles from a 3 MV tandem Pelletron are used to induce characteristic x-rays, which are detected by a Si(Li)-detector. To optimize the quality and speed of data taking we use an absorber with a hole, pile-up rejection and on-demand beam. Forty samples may be entered simultaneously into the vacuum, and their positioning is operated by pushbuttons. The system is prepared for minicomputer steering. PIXE is combined with analysis of backscattered particles and in some cases γ-ray detection from a 19F(p,αγ) 160-reaction. At different stages of development we have a bent-chrystal spectrometer, microbeam and facilities to extract the beam from vacuum. In the introduction of PIXE to applied fields, it is important, that physicists take part in identifying, planning and performing suitable projects e.g. experiments where rapid multielemental analysis of many samples is crucial. In Lund we investigate the elemental composition of size-fractionated airborne particles from work environments and ambient air. The objectives are then to learn about sources, transport and deposition of particles and to contribute to the understanding of relations between exposure and health effects. We are also developing procedures for trace elemental analysis of water. Detection limits in the range of 0.1 ppb have been demonstrated. In other projects in progress biological and mineralogical samples are analysed.
|
|
| 3. |
- Bohgard, Mats, et al.
(författare)
-
An Analytical Procedure for Determining Chromium in Samples of Airborne Dust
- 1979
-
Ingår i: Annals of Occupational Hygiene. - : Oxford University Press (OUP). - 1475-3162. ; 22:3, s. 241-251
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Abstract in UndeterminedA method is described for assessing occupational exposures to chromium aerosols; it involves four procedures. The first, proton induced X-ray emission (PIXE), measures the total chromium,. The second, electron spectroscopy for chemical analysis (ESCA), measures the oxidation state of the particle surfaces, and the third, which uses sym-diphenylcarbazide (DPC), measures the proportion of water-soluble chromium VI. The fourth, transmission electron microscopy (TEM), provides information about the size and shape of the particles and guides the interpretation of the ESCA-data.The multielemental nature of PIXE-analysis is advantageous in eliminating the possibility of interference in the DPC-method and in eliminating chromium compounds from the tentative list of existing health hazards in the smoke. These methods were applied to the analysis of samples of fume produced in welding, and information was obtained for the amounts of soluble and insoluble chromium (III and VI) in samples of different aerosols.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Lannefors, Hans, et al.
(författare)
-
Aerosolsammansättning i ett renluftsområde
- 1979
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Aerosolsammansättningen i ett renluftsområde i Mellansverige (Velen) har studerats under en årscykel. Aerosolpartiklarna har uppdelats efter aerodynamisk storlek i 7 fraktioner. Varje fraktion från 113 provtagningstillfällen har analyserats m a p svavel och tungmetaller m h a partikelinducerad röntgenstrålning s k PIXE-analys. Resultaten påvisar variationer i ämneskoncentrationer mellan enskilda mättillfällen omspännande två storleks ordningar. Årsmedelkoncentrationerna ligger på samma nivå som i rural miljö i Bolivia, Canada, Norge och Schweiz. Jämfört med motsvarande koncentrationer i urban miljö (Köpenhamn m fl storstäder) är tungmetallkoncentrationerna en till två storleksordningar (svavelkoncentrationen endast en faktor tre) lägre i Velen. Inga påtagliga säsongsvariationer kunder spåras varken för antropogent eller naturligt bildade ämnen. Klassificering av mättillfällena efter luftmassans historia kunde förklara mycket av de stora koncentrationsvariationerna. Grundämneskoncentrationerna var mellan en faktor 2 och 10 högre i luftmassor som kom från den europeiska kontinenten eller Storbritannien jämfört med de som kom norrifrån. Lägst var koncentrationerna i luftmassor som kom från Nordatlanten eller Norska Havet. Svavelkoncentrationerna visade störst beroende av luftmassans historia.
|
|
| 8. |
|
|
