| 19701. |
- Sundin, Elisabeth, 1944-, et al.
(författare)
-
Att främja kvinnors företagande : exemplet Östergötland
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kvinnors företagande har varit på den politiska agendan under ett antal år. Hur många beror på vilka krav som ställs på att klassificeras som att vara på den politiska agendan. Det är värt att redan här nämna att det är intresset som är nytt. Inte kvinnor som företagare. De har funnits mycket, mycket längre och faktiskt i en relativt större omfattning än under de senaste decennierna (Sundin & Holmquist 1989). Uppmärksamheten är inte någon typisk svensk företeelse utan den förekommer över hela EU-området – kanske över hela världen. Men varför är det så? Vad är det som motiverar att just kvinnor uppmärksammas som företagare och att deras företagande bör ökas? Vems fel är det att kvinnors företagande är så lågt? Är det kvinnornas? Är det männens? Är det bankernas eller myndigheternas? Och vad har de satsningar som gjorts för att främja kvinnors företagande lett till – för kvinnor som är företagare, för kvinnor som önskar bli företagare, för kvinnor på arbetsmarknaden, för män i motsvarande situationer och, inte minst, för det stödsystem och det politiska system som initierat och hanterar stödet till kvinnor som företagare? De nämnda frågorna motiverade den undersökning som ligger till grund för föreliggande rapport som avser de satsningar som gjorts i Östergötland under cirka 15 år fram till och med år 2008.Det övergripande syftet med tidigare insatser i Östergötland har, liksom annorstädes, varit att bidra till ett ökat antal och en ökad andel företag ägda, ledda eller på annat sätt drivna av kvinnor. Detta förväntas avspegla sig i nyföretagarstatistik, andel kvinnor på entreprenörskapsprogram m.m. Huruvida så verkligen blivit fallet, och om utfallet kan tillskrivas satsningar för att främja kvinnors företagande, syftar den här redovisade studien till att belysa. I rapporten redovisas en kartläggning och analys av projekt och satsningar med syfte att främja kvinnors företagande gjorda i Östergötland under perioden 1994–2008 för att:Öka kunskapen kring volym och inriktning på genomförda satsningarAnalysera satsningarnas resultat ur två perspektiv:policypåverkan på nyckelaktörer i regionen samtfaktiska avtryck på statistisk nivåSom kommer att framgå gav kartläggningen upphov också till andra baser för analys och diskussion, exempelvis vilka politikområden som åberopas och vilken syn på kvinnors behov och kompetens som framkommer.Att de resultat som visas och de resonemang som förs hämtas just från Östergötland har flera orsaker. En enkel, men avgörande, är att representanter för de i sammanhanget centrala organisationerna på regional nivå – Länsstyrelsen och Regionförbundet Östsam – är mycket intresserade av frågan och angelägna om att få svar på de frågor som ställts upp för projektet. Initiativ till studien togs av dessa aktörer tillsammans med ansvariga på Tillväxtverket (f.d. Nutek), den myndighet som har det nationella ansvaret för satsningar på kvinnors företagande. Det starka intresset för projektet har varit absolut nödvändigt för att kunna skaffa erforderligt material, vilket kommenteras mera under metodavsnittet nedan.De resultat som redovisas måste för att förstås och bedömas sättas in i en större kontext. De satsningar som görs har sin motsvarighet i andra län och i andra länder – även om det finns regionala tillämpningar och kanske till och med innovationer. Kontextualisering behöver också göras i andra avseenden såsom näringsliv och arbetsmarknad i Östergötland och kvinnors företagande i stort. Det empiriska arbetet visade sig vara förenat med oväntat stora svårigheter av skäl som redovisas i metodkapitlet. Också detta är av betydelse för att rätt förstå svaren på de frågor som studien syftar till att besvara.
|
|
| 19702. |
- Sundin, Elisabeth, et al.
(författare)
-
En tidstypisk strategi
- 2011
-
Ingår i: Jämställdhet i verksamhetsutveckling. - : Studentlitteratur. - 9789144068800 ; , s. 223-242
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Offentliga organisationer har en skyldighet att arbeta för jämställdhet både i sin verksamhet och för att påverka samhället i stort. Men vad är fruktbara strategier för ett hållbart utvecklingsarbete - hur går man till väga?I centrum för denna bok står olika dilemman i jämställdhetsarbetet. Det gäller både hur ett jämställdhetsarbete kan organiseras och vad det kan innehålla, exempelvis vilken roll utbildningar kan spela för utvecklingen och olika sätt att hantera motstånd. Boken är baserad på ett omfattande arbete med jämställdhetsintegrering i offentlig sektor - inom bland annat skola, socialtjänst, räddningstjänst samt hälso- och sjukvård.Jämställdhet i verksamhetsutveckling kan användas som kurslitteratur inom högskoleutbildningar i t.ex. genusvetenskap, statsvetenskap, företagsekonomi och sociologi samt som fördjupningslitteratur i anslutning till ledarskaps- och personal-utbildningar. Den vänder sig också till praktiskt verksamma med intresse för förändringsprocesser i organisationer, verksamhetsutveckling, utvärdering och jämställdhet.Boken finns även översatt till engelska, Gender Mainstreaming in Public Sector Organisations.
|
|
| 19703. |
|
|
| 19704. |
- Sundin, Elisabeth, 1946-
(författare)
-
Forum för kvinnliga forskare och kvinnoforskning vid Linköpings universitet : ett organisations- och organiseringsperspektiv
- 2011
-
Ingår i: Rum och rörelse. - : Linköpings universitet. - 9789173930048 ; , s. 33-48
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Forum för kvinnliga forskare och kvinnoforskning vid Linköpings universitet – ett organisations och organiseringsperspektiv Forums historiska utveckling vid flera av landets universitet finns delvis skriven se exempelvis A.T. Höglund från Uppsala och H. Bergman från Stockholm. Tidigare i år publicerade Mia Liinason sin avhandling om institutionaliseringen av genusstudier i Sverige. Jag skall också skriva om institutionalisering, men i bemärkelsen organisering och begränsa min framställning till Forum med anknytning till Linköpings universitet. Organisering berörs av Liinason men utan att explicit tillämpa organisatoriska begrepp och perspektiv. Att det är användbart både för att beskriva och analysera hoppas jag framgår fortsättningsvis.
|
|
| 19705. |
- Sundin, Elisabeth, 1946-, et al.
(författare)
-
Kvinnors företagande i spåren av den offentliga sektorns omvandling
- 2011
-
Ingår i: Kvinnors företagande - mål eller medel?. - Stockholm : SNS förlag. - 9789186203863 - 918620386X ; , s. 187-214
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Om kvinnors företagande - hinder och möjligheter - utifrån ett mångvetenskapligt och kritiskt perspektiv med forskare från olika samhällsvetenskapliga discipliner.Denna titel har tidigare givits ut av SNS förlag men ingår numera i Studentlitteraturs sortiment.
|
|
| 19706. |
|
|
| 19707. |
- Sundin, Elisabeth
(författare)
-
Organisationer och genusrelationer
- 2010
-
Ingår i: Föregångarna. - Stockholm : SNS förlag. - 9789186203160 ; , s. 305-324
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 19708. |
|
|
| 19709. |
|
|
| 19710. |
- Sundin, Elisabeth, 1944-, et al.
(författare)
-
Uppföljning av "Eget val" i hemtjänsten i Linköpings kommun : Utförarperspektiv
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Föreliggande rapport redovisar resultaten från en studie i Linköpings kommun av införandet av Linköpingsmodellen för Eget val inom hemtjänsten ur ett utförarperspektiv. Beskrivningarna har strukturerats framförallt utifrån utförarens storlek, eftersom de små företagens problem och villkor i sammanhanget är särskilt viktiga. I sammanfattningen ges kortfattade svar på de frågor som ställs i berördanämnders beslut (Dnr An 2007 0015; Dnr Om 2007 0018). Frågorna är de som återfinns nedan.Utförarnas agerande, åsikter och erfarenheter av Eget val-modellen hänger samman med det basansvar som knutits till kommunens servicehus. Anledningen till att Linköpings kommun valde att enligt LOV upphandla basansvar var att skapa ett ”ickevalsalternativ”. Ickevalsalternativet skulle vara en utförare som kunde ge alla hemtjänstens insatser, det vill säga den som inte valde skulle alltså få sin hemtjänsts alla delar av en utförare. Servicelägenheter är ett särskilt boende. Kommunen har ansvar för hälso- och sjukvård i särskilt boende och ingår därför i basansvaret. Fördelningen av basansvaret, och hur den nuvarande situationen uppstod, är avgörande både för hur modellen fungerar och hur den upplevs. Reformerna kan ses som försök att skapa marknader. Marknadsbegreppet används därför i analysen.
|
|
