SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "WFRF:(Sjögren Lindquist Gabriella 1974 ) "

Sökning: WFRF:(Sjögren Lindquist Gabriella 1974 )

  • Resultat 1-10 av 33
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  • Lindquist, Matthew J., 1965-, et al. (författare)
  • The Dynamics of Child Poverty in Sweden
  • 2008
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • The purpose of this paper is to study (empirically) the dynamics of child poverty in Sweden, the quintessential welfare state. We find that 1 out of every 5 children is disposable income poor at least once during his or her childhood, while only 2 percent of all children are chronically poor. We also document a strong life-cycle profile for child poverty. Approximately 8.6 percent of all children are born into poverty. The average poverty rate then drops to about 7.5 percent among 1- year old children. After which, it declines (monotonically) to about 3.8 percent among 17-year olds. Children in Sweden are largely protected (economically) from a number of quite serious events, such as parental unemployment, sickness and death. Family dissolution and long-term unemployment, however, do push children into poverty. But for most of these children, poverty is only temporary. Single mothers, for example, are overrepresented among the poor, but not among the chronically poor. Children with immigrant parents are strongly overrepresented among the chronically poor; as are children whose parents have unusually low educations. We argue that information about the dynamics of child poverty may help policy makers to construct more salient policies for fighting child poverty.
  •  
2.
  • Lindquist, Matthew J., 1965-, et al. (författare)
  • The Dynamics of Child Poverty in Sweden
  • 2012
  • Ingår i: Journal of Population Economics. - : Springer Science and Business Media LLC. - 0933-1433 .- 1432-1475. ; 25:4, s. 1423-1450
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • This paper studies the dynamics of child poverty in Sweden. We find that one out of every five children is disposable income poor at least once during childhood, while only 2% are chronically poor. Children in Sweden are protected economically from many serious events such as parental sickness and death. Family dissolution and parental unemployment do push some children into poverty. However, these poverty spells are mostly temporary. Single mothers, for example, are overrepresented among the poor but not among the chronically poor. Children with immigrant parents are strongly overrepresented among the chronically poor.
  •  
3.
  • Duvander, Ann-Zofie, 1968-, et al. (författare)
  • Income Loss and Leave Taking : Increased Financial Benefits and Fathers' Parental Leave Use in Sweden
  • 2022
  • Ingår i: Journal of Social Policy. - 0047-2794 .- 1469-7823. ; , s. 1-21
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • A major reason for the gendered division of parental leave use is the financial compensation during leave. Swedish national parental leave benefit provides 77.6 percent of earlier earnings up to an income ceiling, but collective agreements cover part of the income loss above the ceiling during leave. We focus on the importance of such collective agreements by examining fathers' parental leave take-up across the 2000s, as agreements were expanded during this period in time. We combine register data for the period 2001 to 2011 with the Longitudinal Integrated Database for Health Insurance and Labour Market Studies (LISA) being the key data source. The main division of agreements is between the state, the municipality and county, and the private sector. Results indicate that fathers with income above the income ceiling increase their use over the time period. Especially in the private sector a polarisation can be seen, where high income fathers increase their leave use, while fathers with lower income fall behind. As we do not find stronger increase in fathers' leave use in sectors where agreements expanded across time there is no evident support of a direct effect of the top-ups.
  •  
4.
  • Hagen, Johannes, 1986-, et al. (författare)
  • A Nudge to Quit? The Effect of a Change in Pension Information on Annuitization, Labour Supply, and Retirement Choices Among Older Workers
  • 2022
  • Ingår i: Economic Journal. - : Oxford University Press. - 0013-0133 .- 1468-0297. ; 132:643, s. 1060-1094
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • We study the effects of two exogenous modifications in the Swedish pension system application form nudging individuals towards a fixed-term payout. Meanwhile, the set of available options and the default option—life annuity—were unchanged during the period under study. We examine the effects on individuals’ payout decisions and the spillover effects on labour supply and other pensions using a difference-in-difference framework and detailed administrative data on actual payout decisions and a wide range of individual-level outcomes. Each modification increased the demand for the nudged payout by around 30 percentage points. The first modification also induced individuals to work less.
  •  
5.
  • Sjögren Lindquist, Gabriella, 1974-, et al. (författare)
  • Arbetsskadeförsäkringen : Den glömda försäkringen
  • 2012
  • Ingår i: Nordisk Försäkringstidskrift. - 0348-6516 .- 2001-1741. ; :1
  • Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Arbetsskadeförsäkringen är den glömda socialförsäkringen. Allmänhetens och politikernas uppmärksamhet riktas till andra delar av det allmänna försäkringssystemet; ålderspensionsförsäkringen, sjukförsäkringen (med sjukpenning, aktivitets- och sjukersättning) och arbetslöshetsförsäkringen.En förklaring kan vara att det är fråga om betydligt större belopp i dessa försäkringar. Det är så inte minst för att arbetsskadeförsäkringen inte är en primär socialförsäkring utan i regel kompletterar ersättningen från andra försäkringar.Med ersättning från flera källor är det svårt för de försäkrade att få en helhetsbild över vilken ersättning de har rätt till. Risken är stor att försäkrade missar ersättning från någon källa.För att kunna utforma en bra politik mot arbetsskador behövs också statistik av hög kvalitet. Det finns flera olika statistikkällor men ingen av arbetsskadestatistikkällorna innehåller det faktiska antalet arbetsskador.En av författarnas huvudslutsatser är att statistiken över arbetsskador och arbetsskadornas kostnader måste förbättras. De anser att vi behöver en ny arbetsskadeförsäkring som täcker en större del av kostnaderna för arbetsskadorna och som ger arbetsgivarna incitament att arbeta förebyggande, och vi behöver en mycket bättre statistik över arbetsskadorna och deras kostnader.
  •  
6.
  •  
7.
  •  
8.
  • Sjögren Lindquist, Gabriella, 1974- (författare)
  • Den privata försäkringsbranschen på frammarsch
  • 2011
  • Ingår i: Åtta visioner om trygghet. Socialförsäkring i förändring. - Stockholm : Premiss förlag. - 978 91 86743 00 0 ; , s. 31-40
  • Bokkapitel (refereegranskat)
  •  
9.
  •  
10.
  • Sjögren Lindquist, Gabriella, 1974-, et al. (författare)
  • Ett längre arbetsliv - arbetsliv och arbetsmarknad för äldre
  • 2009
  • Ingår i: Inkluderande arbetsliv. - Stockholm : Arbetsmarknadsdepartementet. - 9789138233184 ; , s. 53-67
  • Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Många länder, bland dem Sverige, har en åldrande befolkning. Kostnaderna för välfärdsstaten stiger, vilket kan leda till problem för de offentliga finanserna. Om antalet arbetade timmar ökar i ekonomin, ökar också skatteintäkterna samtidigt som kostnaderna för inkomsttransfereringarna minskar. En högre ålder för utträde ur arbetslivet är ett sätt att öka antalet arbetstimmar i ekonomin. Den ålder vid vilken vi lämnar arbetslivet har redan stigit i Sverige. Det nya pensionssystemet är en del av förklaringen, men ett förbättrat allmänt hälsotillstånd och högre utbildningsnivå för de ålderskohorter som är nära pensionsåldern är också viktiga. Välfärdsstatens långsiktiga finansiering är emellertid inte löst med denna utveckling. Vi avslutar vårt bidrag med att diskutera vilka förändringar av politik och avtal som kan bidra till en fortsatt stigande genomsnittsålder vid utträdet från arbetsmarknaden.
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 1-10 av 33

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy