SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "swepub ;lar1:(umu);mspu:(report);srt2:(2010-2013)"

Sökning: swepub > Umeå universitet > Rapport > (2010-2013)

  • Resultat 1-10 av 494
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  • Löfgren, Stefan, et al. (författare)
  • Förbättrade skattningar av Noch P-förlusterna från skog, myr och fjäll inför PLC6 - pilotprojekt
  • 2011
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Inom ramen för detta pilotprojekt har data från riksinventeringen av skog (RIS) ochsatellitscener använts för att med den statistiska metoden Probabilistic Classifierklassificera skogstillståndet på skogs- och myrmark inklusive fjäll. Vattendragsnäraskog har definierats utgående från ett virtuellt nätverksbildat vattendragsnät(VIVAN). Baserat på ca 200 slumpmässigt utvalda källvattendrag i Dalälven, Viskan,Ätran, Nissan och Lagan har därefter modeller skapats för att skatta typhalternaför N och P i bäckvattnet utgående från skogstillståndet i bäcknära och meravlägsen skog.Modellernas förklaringsgrad för Tot-N (r2=0,60) och Tot-P (r2=0,31) är betydligtbättre än de som användes i norra Sverige inom ramen för PLC5 (r2=0,25respektive (r2=0,11), vilket tyder på att det dels föreligger samband mellan avrinningsområdetsegenskaper och N och P halterna och dels att probabilistisk klassningär en användbar metod för att skatta dessa egenskaper. Ytterligare en förbättringjämfört med PLC5 är att Tot-N och Tot-P i södra Sverige samt oorganisktkväve och fosfat inte längre behöver hanteras som konstanter. Modellerna för deoorganiska fraktionerna är dock osäkra.Typhalterna är betydligt högre än de som användes inom PLC5. Orsaken tilldetta är att analysresultaten från de slumpmässigt utvalda vattendragen visar attsommartid kan närsalthalterna i skogs- och myrbäckar vara betydligt högre änmedel- och medianvärden från längre tidsperioder, som även innehåller säsongsochmellanårlig variation. De presenterade typhalterna kan därför inte okritisktanvändas för t.ex. källfördelningsmodellering. För det krävs modeller baserade påvattenkemisk information även från andra årstider.Vi stora möjligheter att ytterligare förbättra modellernas både rumsliga ochtidsmässiga precision och för att använda metodiken över hela Sverige. De förbättringarsom krävs är då främst tillgång till enhetliga satellitdata från ett begränsattidsfönster för framtagande av differensbilder (används för klassning av löv) ochprobabilistisk klassificering, en höjddatabas med högre rumslig (x-, y- och z-led)upplösning och förnyad simulering av ett virtuellt vattendragsnät alternativt enförbättrad vattendragskarta samt upprepad provtagning (data bör finnas från vår,sommar, höst och vinter) av slumpmässigt utvalda skogs- och myrvattendrag förförbättrad skattning av den temporala variationen i typhalterna. Den teknikutvecklingsom krävs på satellitscen- och höjddatabassidan bör finnas tillgänglig inom entreårsperiod, medan det inte finns medel avsatta för provtagning och analys avslumpmässigt insamlade prover från olika årstider.
  •  
2.
  •  
3.
  •  
4.
  •  
5.
  • Liljenfeldt, Johanna, 1983-, et al. (författare)
  • Kriterier och indikatorer på hållbar utveckling : exempel från teori och praktik
  • 2011
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Det finns inte något universalt sätt att varken definiera hållbarhet eller att försöka mäta framstegen mot eller att hållbarhet uppnåtts. Tankar kring hållbar utveckling har varit en del av samhällsdebatten och politiken speciellt sedan år 1980, då begreppet introducerades i IUCN-rapporten World Conservation Strategy: Living resources for sustainable development (Olsson et al, 2004). Den definition som oftast citeras idag är dock den som slogs fast i Brundtland-rapporten år 1987: "Hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov" (NE, Internet, 2009-05-25). Idag anses hållbar utveckling oftast omfatta tre olika aspekter. För det första innebär hållbar utveckling att olika dimensioner av utveckling måste vägas samman. I allmänhet nämns här sociala, ekonomiska och ekologiska dimensioner i första hand. För det andra dyker ofta tids- och rumsförhållanden upp i diskussioner om hållbarhet. Vad gäller tidsaspekten är det här frågan om det ansvar som samhället har för kommande generationer och för att det som görs idag inte bara skall vara hållbart nu utan även leda till en hållbar framtid. Rumsförhållandet handlar om det ansvar för och påverkan som ett samhälle har på ett annat samhälles möjlighet att få en hållbar utveckling. Den tredje dimensionen som hållbarhetsbegreppet oftast innefattar relaterar till delaktighet. Detta handlar om att en hållbar utveckling bör utgå från och vara förankrad i en bred allmänhet. Det vill säga ingen enskild beslutsfattare bör på egen hand besluta om hur ett samhälles strategier för hållbarhet skall se ut. Istället kräver detta arbete att exempelvis medborgare, intresseorganisationer, privat- och offentligsektor skall samverka i detta arbete.Målet med den här rapporten är att beskriva kriterier för och indikatorer på hållbar utveckling. Studien beskriver därmed de processer och innehållsindikatorer som kan användas för att i ett praktiskt fall bedöma vilka delar och aktörer som inkluderas och prioriteras i processerna. Rapporten beskriver och sammanställer olika teoretiska och praktiska modeller med relevans för att tillämpa hållbarhetskriterier lokalt och regionalt, med målet att inkludera en bredd av hållbarhetsprocesser och exempel från mätbara och certifierbara system till generella principer. Studien lägger också specifik vikt vid system med relevans för den svenska kontexten speciellt i kommuner och regioner. 2Med ovanstående i åtanken kommer upplägget i den här texten därför inte att vara att försöka ge svar på vad exakt hållbar utveckling eller indikatorer på det samma är. Istället kommer här att presenteras hur begreppen mer allmänt definieras samt ges förslag på hur man kan se på och kategorisera hållbar utveckling samt på hur man kan se på, kategorisera och ta fram indikatorer för hållbar utveckling (HUT-indikatorer). Ett axplock från den stora skara av lednings- och styrsystem som finns idag kommer även att beskrivas.
  •  
6.
  • Liljenfeldt, Johanna, 1983-, et al. (författare)
  • Regionala och kommunala mål för hållbarhetsarbete i Umeåregionen
  • 2011
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Under 2008-2010 samverkade sex kommuner i Umeåregionen ("Hållbara Umeåregionen") runt försök att genomföra Ålborgåtagandena om hållbar utveckling – en process som kommunerna och kommunförbundet inbjudit forskning om. Inom ramen för projektet har de sex kommunerna antagit lokala hållbarhetsstrategier med kommunvisa prioriteringar. Dessa prioriteringar diskuterades inom Umeåregionssamarbetet för att eventuellt samordnas och för att nå prioriteringar som ses som lämpliga både i individuella kommuner och i regionen som helhet. Förutom arbetet på kommunal nivå och inom samarbetet existerar också regionala mål i Västerbottens län samt inom den privata sektorn (Tillväxtalliansen).Sammanvägningen och prioriteringen av hållbarhetsmål är komplex både i termer av vilka aktörer som ska ingå och vilka roller dessa tar, samt genom arbetet med de breda sociala, ekonomiska och miljömässiga mål som Ålborgåtagandena ställer. Detta möjliggör ett stort antal olika prioriteringar, med olika nivå av regionalisering av beslut, där även andra teoretiska och praktiska kriterier för hållbarhet kan spela in.Målet med den här rapporten är att undersöka och beskrivaregionens och kommunernas förutsättningar samt arbete med Ålborgåtagandena inom Hållbara Umeåregionsprocessen.Vilka prioriteringsdokument existerar på regional samt kommunal nivå angående hållbarhetsfrågor?Vilka prioriteringar inom hållbarhetsarbete utvecklades under Hållbara Umeåregionsprojektet?Studien beskriver därmed ett komplext fall av regionalt arbete med hållbar utveckling i praktiken. Rapporten beskriver existerande mål och prioriteringar i olika dokument på regionala nivåer, kommunal nivå och slutligen under Ålborgsamarbetet. 
  •  
7.
  •  
8.
  •  
9.
  •  
10.
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 1-10 av 494
Typ av publikation
Typ av innehåll
övrigt vetenskapligt/konstnärligt (440)
populärvet., debatt m.m. (32)
refereegranskat (22)
Författare/redaktör
Linderholm, Johan, 1 ... (31)
Viklund, Karin, 1950 ... (25)
Aronsson, Thomas, 19 ... (11)
Alger, Susanne, 1967 ... (10)
Yu, Jun, 1962- (8)
Hanberger, Anders, 1 ... (7)
visa fler...
Marklund, Per-Olov (6)
Larsson, Thomas B, 1 ... (6)
Brännlund, Runar, 19 ... (5)
Boström, Dan (5)
Skoglund, Nils (5)
Sundström, Anna (5)
Ramqvist, Per H, 195 ... (5)
Öhman, Marcus (5)
Bergman, Mats, 1964- (5)
Grimm, Alejandro (5)
Eckerberg, Katarina, ... (4)
Hellström, Thomas (4)
Forsberg, Bertil (4)
Bergquist, Ann-Krist ... (4)
Westin, Kerstin, 195 ... (4)
Eklöf, Hanna, 1974- (4)
Lundgren, Tommy, 197 ... (4)
Bostedt, Göran, 1966 ... (4)
Eriksson, Martin, 19 ... (4)
Strömgren, Magnus, 1 ... (4)
Ulander-Wänman, Cari ... (4)
Åström, Maria, 1965 (4)
Holmström, Marcus, 1 ... (4)
Olsson Spjut, Fredri ... (4)
Andersson, Lars Fred ... (3)
Berglund, Anders (3)
Holm, Einar, 1942- (3)
Fahlén, Josef (3)
Saveman, Britt-inger (3)
Johansson, Maria (3)
Persson, Lars (3)
Lindahl, Roger (3)
Pettersson-Strömbäck ... (3)
Wikström, Magnus (3)
Lundin-Olsson, Lille ... (3)
Boman, Christoffer (3)
Nyström, Monica (3)
Hellström, Jörgen, 1 ... (3)
Madell, Tom, 1966- (3)
Garli, Fredrik, 1983 ... (3)
Grape, Ove (3)
Brännäs, Kurt, 1949- (3)
Viklund, Karin (3)
Kardell, Örjan, 1963 ... (3)
visa färre...
Lärosäte
Sveriges Lantbruksuniversitet (13)
Uppsala universitet (11)
Naturvårdsverket (7)
Södertörns högskola (7)
Göteborgs universitet (6)
visa fler...
Luleå tekniska universitet (6)
Stockholms universitet (4)
Mälardalens universitet (4)
Mittuniversitetet (4)
Örebro universitet (3)
Jönköping University (3)
Lunds universitet (2)
Karlstads universitet (2)
Linköpings universitet (1)
Handelshögskolan i Stockholm (1)
Högskolan i Skövde (1)
Gymnastik- och idrottshögskolan (1)
VTI - Statens väg- och transportforskningsinstitut (1)
visa färre...
Språk
Svenska (343)
Engelska (149)
Norska (2)
Forskningsämne (UKÄ/SCB)
Samhällsvetenskap (255)
Humaniora (122)
Naturvetenskap (50)
Medicin och hälsovetenskap (37)
Teknik (17)
Lantbruksvetenskap (17)

År

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy