| 1. |
-
Basinventering av Natura 2000 och skyddade områden 2004–2008 : Beskrivning av genomfört projekt
- 2009
-
Rapport (refereegranskat)abstract
- Projektet ”Basinventering av Natura 2000 och skyddade områden” pågick under perioden 2004-2008 med syfte att samla in information om naturtyper, strukturer, funktioner och arter i Sveriges Natura 2000 samt skyddade områden. Data som har samlats in ska vara av sådan kvalitet att de kan användas till att: • formulera tydliga och uppföljningsbara mål på objektnivå i bevarandeplaner för Natura 2000 områden och skötselplaner för skyddade områden, enligt definitionen av gynnsam bevarandestatus. • utgöra grunden för löpande uppföljning och utvärdering för rapportering enligt artikel 17 i art- och habitatdirektivet (EEG 92/443) till EU-kommissionen. Arbetet styrdes genom en projektplan som uppdaterades årligen. Processen för genomförandet innehöll följande övergripande delar: • Geografiskt underlagsmaterial för inventeringen. Beroende på områdets karaktär, storlek och befintligt kunskapsunderlag bestod utgångsmaterialet av en flygbildstolkning gjord inom projektet, kartmaterial sammanställt från Lantmäteriets databaser, data från våtmarksinventeringen samt ängs- och betesmarksinventeringen eller länsstyrelsernas eget material. • Planering och genomförande av inventeringar i fält. Respektive länsstyrelse hade i uppdrag att planera och genomföra fältinventering för varje område. Vilka inventeringar som ingick beskrevs i manualer som var uppdelade naturtypsvis. • Planering och genomförande av artinventeringar. ArtDatabanken gjorde sammanställningar av befintliga inventeringar för de arter som ingår i art- och habitatdirektivets bilaga 2. Utifrån befintligt kunskapsunderlag planerades och genomfördes kompletterande inventeringar. Lunds universitet tog fram ett förslag till inventering av fåglar (de arter som ingår i Fågeldirektivet, 79/409 EEG, bilaga 1) och ansvarade för genomförandet av inventeringar. • Datalagring av resultatet. Insamlade uppgifter lagrades i databaser hos Naturvårdsverkets datavärdar eller i de databaser som togs fram inom projektet. Geografiska avgränsningar av naturtyperna kontrollerades och redigerades via ett centralt system, BIDOS. • Rapportering De organisationer som hade uppdrag inom basinventeringen rapporterade regelbundet till Naturvårdsverket. Naturvårdsverket tog fram årliga statusrapporter samt två avslutande projektrapporter. Inom projektet skedde en omfattande beställning av flygbilder och flygbildsfotografering, utveckling av IT-stöd för central hantering av resultatet samt utbildningar i artkunskap, inventeringsmetodik och GIS/IT-hantering. Projektet genomfördes av Naturvårdsverket genom uppdrag och beställningar till Länsstyrelserna, Lantmäteriet, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), ArtDatabanken och flera konsultföretag.
|
|
| 2. |
- Berggren Kleja, Dan, et al.
(författare)
-
Metallers mobilitet i mark
- 2006
-
Rapport (refereegranskat)abstract
- I rapporten beskrivs nuvarande kunskapsläge när det gäller metallers uppträdande imark. Riskbedömningar för metaller i förorenad mark diskuteras.De flesta metaller binds i viss utsträckning i marken, oftast genom olika ytreaktioner med markens organiska material eller med järn- och aluminiumoxider, ochibland även genom utfällningsreaktioner. I vilken omfattning detta sker beror avfaktorer som t.ex. pH, redoxförhållanden, löst organiskt material (DOC) i markvattnet, samt förekomst av konkurrerande joner. Det är också viktigt att beaktavilka former metallerna förekommer som i markvattnet. Komplexbildning medt.ex. DOC minskar i regel toxiciteten. För att bättre ta hänsyn till markkemiskaförhållanden i riskbedömningen bör geokemiska modeller komma till ökad användning.Metaller lösta i vattnet följer med när vattnet strömmar och kan transporterastill grund- och ytvatten eller tas upp av växter. Hur snabbt detta går beror, förutomkemiska och biologiska processer, även på en rad olika jordegenskaper. Till exempel innehåller vissa jordar s.k. makroporer vilka ger upphov till preferentiellt flöde.Detta innebär att en del av metallerna snabbare kan transporteras genom marken,förbi jordpartiklar där metallerna annars skulle bindas.De olika modeller som används för att beskriva påverkan av markförorening pågrundvatten kan delas in i två grupper: stationära modeller antar att källtermen ärkonstant och tar enbart hänsyn till den utspädning som sker i grundvattnet. Exempel på sådana modeller är den svenska riktvärdesmodellen, JAGG och RBCA. I detvå senare modellerna finns möjlighet att ta hänsyn till nedbrytning av organiskaämnen. Tidsberoende modeller antar en avklingande källterm och en tidsberoendetransport i grundvattnet, exempelvis RISC och TAC-modellen. För beräkning avtransport i grundvattnet tas hänsyn till flödes- och fastläggningsmekanismer somadvektion, dispersion och linjär sorption.Med hjälp av laktester kan man uppskatta den andel av metallföroreningen somär löslig i vatten. Denna information kan sedan användas för att beräkna adsorptionsparametrar (Kd-värden, m.m.) för spridningsmodeller. Laktester kan ibland gemissvisande resultat eftersom de orsakar utspädning av provet, bl.a. blir DOCkoncentrationerna alltför låga. Dessutom bör de inte användas för sulfidjordar.Geokemiska modeller kan användas för att förbättra tolkningen av laktester för attfå till stånd realistiska uppskattningar av Kd-värden.Det finns ett antal spridningsmodeller som kan användas för att bedöma riskenför spridning till grundvatten och ytvatten. De är kraftfulla verktyg som dock ännuinte använts i någon större utsträckning i Sverige. Detta beror på flera orsaker, bl.a.de hydrogeologiska förhållandena i Sverige, behovet av anpassningen av de modeller som är allmänt tillgängliga, svårigheter att ta fram bra dataunderlag samt ensvag tradition i att använda modeller och förstå modellresultat.Ett par angelägna forsknings- och utvecklingsinsatser är att ta fram bättre uppskattningar av metalladsorption i svensk mark, och att anpassa existerande spridningsmodeller för användning i riskbedömningar.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
-
Den lokala naturvårdssatsningens (LONAs) bidrag till uppfyllelse av miljökvalitetsmålen
- 2009
-
Rapport (refereegranskat)abstract
- aturvårdsverket har haft i regeringsuppdrag att utvärdera den lokala naturvårdssatsningens (LONA) bidrag till miljömåluppfyllelse samt effekter av en ökad delaktighet i naturvårdsarbetet. WSP Analys & Strategi har på Naturvårdsverkets uppdrag utvärderat den del av regeringsuppdraget som rör LONAs bidrag till miljömålsuppfyllelse. Samarbete har skett med Statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet, vad gäller enkäter. Tjänstemän på berörda miljömålsansvariga myndigheter och representanter för länsstyrelserna har gett synpunkter på metod och stöd vid bedömning. Det tackar vi för. Ingegerd Ward, Naturvårdsverket har varit samordnare för uppdraget.Resultatet från WSP Analys & Strategis utvärdering redovisas i denna rapport. Författarna ansvarar för resultat, slutsatser och rekommendationer.
|
|
| 5. |
- Dressel, Sabrina, et al.
(författare)
-
En studie av 2021 års licensjakts effekt på attityder till varg
- 2023
-
Rapport (refereegranskat)abstract
- Frågan om jakt på varg bidrar till att legitimera eller öka acceptansen för varg ochvargförvaltning har stötts och blötts inom forskning, politik och förvaltning under många år. Inom såväl politiken som forskningsvärlden råder det delade meningar om huruvida jakten verkligen kan bidra till att öka acceptansen. En anledning till oenigheten är att det saknas evidensbaserade studier som genomförts med tillräckligt hög validitet och tillförlitlighet. Genom sådana studier kan man bekräfta eller förkasta att jakt som förvaltningsåtgärd bidrar till att påverka människors attityder, och i förlängningen beteenden, som till exempel kan bidra till att förebygga illegal jakt.I denna studie valdes genomförandet av vargjakten i Sverige år 2021/2022 ut som en unik möjlighet att med rigorösa metoder fånga upp jaktens eventuella effekter på attityder till varg, vargpolitik och vargförvaltning, samt förtroendet för förvaltande myndigheter. Studien utformades med syfte att undersöka effekterna av licensjakt på varg bland allmänheten, samt bland direkt och indirekt berörda aktörer i vargfrågan. Studien kombinerar kvantitativa och kvalitativa metoder och består av tre moduler: 1) en kartläggning av allmänhetens attityder före (n = 5 470 personer) och efter licensjakten (n = 7 432 personer) i län med licensjakt och utan licensjakt, 2) en intervjustudie med aktörer som är involverade i eller är direkt påverkade av beslutsprocessen rörande licensjakten, och 3) en analys av sociala mediers bevakning av licensjakten för att förstå den bredare samhällsdebatten.En slutsats av den här och tidigare studier är att det finns ett omfattande och stabilt stöd bland allmänheten för jakt på varg om syftet är att reglera vargpopulationen (Dressel m fl, 2021). Licensjakten på varg under 2021, som en enskild förvaltningsåtgärd, har däremot inte visat någon stark effekt på allmänhetens attityder till varg, dess politik och förvaltning eller tillit till förvaltande myndigheter. Den kvantitativa undersökningen fångade några små förändringar men utan ett tydligt mönster. Vissa län blev något mer positiva i vissa aspekter medan andra län blev något mer negativa. Mot bakgrund av teorier om hur attityder förändras, är det rimligt att anta att attityderna inte förändrades eftersom deltagarnas vardag inte påverkades av licensjakten. En slutsats av analysen av förvaltningsprocessen inför, under och efter licensjakten är att den, enligt de intervjuade aktörerna, lider brist på långsiktighet, förutsägbarhet och en gemensam idé om hur man åstadkommer förändring. Mer konkret ifrågasatte de intervjuade aktörerna aspekter relaterade till hela beslutsprocessen (till exempel grunden för vilken en potentiell jakt diskuteras, hur beslutsprocessen är utformad och vem som är involverad i den, samt att resultatet av processen överklagas i domstol). Detta påverkade aktörernas syn på förvaltningssystemet och involverade myndigheter och skapade frustration.En slutsats av analysen av debatten på Twitter och offentliga Facebooksidor är att licensjakten förvisso rönt stor uppmärksamhet och att den är politiserad, men att diskussionerna i mångt och mycket har förts i stuprör där grupper delar och förhåller sig till onlinematerial som är specifikt för just den egna gruppen. Det finns således ingen viral historia, eller någon särskilt inflytelserik resurs (bloggare, diskussionsforum, nyhetssajter, etc.) som på ett genomgripande sätt präglat diskussionerna i dessa grupper under tiden för studien. Generellt verkar det därmed inte finnas stöd för att licensjaktsfrågan skulle ha förändrat exempelvis Facebookgruppernas sätt att agera och fungera vilket i förlängningen betyder att debatten på dessa plattformar har haft en begränsad effekt och räckvidd.
|
|
| 6. |
-
Från avfallshantering till resurshushållning : Sveriges avfallsplan 2012–2017
- 2012
-
Rapport (refereegranskat)abstract
- Vi har anledning att vara stolta över svensk avfallshantering. Deponering är inte längre en huvudsaklig metod för att bli av med avfall, istället energi- och materialåtervinns och återanvänds allt fler fraktioner. Det finns regler och rutiner för hur farligt avfall ska tas om hand och vi har producenter som tar ansvar. Men bra behöver bli bättre inom en rad områden – fortfarande kan mycket göras för att begränsa avfallets mängd och för att hindra spridning av farliga ämnen. Det är en stor utmaning att i ljuset av ökande konsumtion och gränsöverskridande, global handel etablera system för hållbar avfallshantering och effektiv hushållning med naturresurser.Denna avfallsplan pekar på en rad initiativ som behöver tas på vägen mot ett mer resurseffektivt samhälle. Den trycker mer än tidigare avfallsplaner på behovet av att minska avfallets mängd och farlighet genom att förebygga dess uppkomst. Detta är en ansats som har stöd i EU:s avfallshierarki där förebyggande arbete ges högsta prioritet. Erfarenheter visar att det effektivaste sättet att minska resursförbrukning och miljöpåverkan är att just förebygga avfall. Även om återvinning återför resurser kan den endast kompensera för en mindre del av den resursförbrukning och miljöpåverkan som uppstår vid produktion av nya produkter.Planen anger ett antal prioriterade områden där insatser behövs. Avfallsströmmarnas miljöpåverkan liksom möjligheter till förbättringar har varit vägledande för urvalet. Beskrivning av mål och vilka åtgärder som kan vidtas av olika aktörer ges på följande områden:Hantering av avfall inom bygg- och anläggningssektornHushållens avfallResurshushållning i livsmedelskedjanAvfallsbehandlingIllegal export av avfallÅtgärderna riktar sig både till myndigheter och till verksamhetsutövare. Ett fyrtiotal olika aktörer berörs, se bilagan Åtgärder per aktör. Naturvårdsverket samt Sveriges kommuner har viktiga roller för att utveckla avfallshanteringen och berörs av flest åtgärder. Siktet är inställt på att komma tillrätta med många av de problem som idag förknippas med avfall. Hit hör matsvinn, otillräcklig utsortering av byggmaterial, läckage av farliga ämnen från skrotade bilar liksom illegal export av avfall. Planen ska fungera som ett komplement till miljöbalken och annan avfallslagstiftning samt bidra till att nå relevanta mål inom miljömålssystemet. Planens mål utgår från lagstiftning inom EU1 och syftar till att styra mot resurshushållning och bättre avfallshantering. Regeringens etappmål för bygg- och rivningsavfall är att återanvändning, materialåtervinning och annat materialutnyttjande av icke-farligt byggnads- och rivningsavfall ska öka till 70 viktprocent år 2020. Idag ligger den siffran på cirka 50 procent. Regeringen har även fastställt ett etappmål till år 2018 om ökad sortering och biologisk behandling av matavfall.I hushållens avfall finns en betydande potential till miljövinster. Här finns flera av de avfallstyper som under sin livscykel ger störst klimatpåverkan. Exempel är mat-, el- och textilavfall. I denna plan föreslås bland annat krafttag för ökad återvinning och återanvändning genom information om möjliga miljövinster, översyn av lagstiftning samt uppmuntran till samarbete med aktörer som samlar in och säljer begagnade produkter. I planen visar vi bland annat på möjliga åtgärder för att öka insamlingen av matavfall och för att minska mängden matsvinn. Exempel på åtgärder inom övriga prioriterade områden är: bättre tillsyn av bilskrotning, inventering och riskklassning av deponier (Avfallsbehandlig) samt bättre tillsyn (Illegal export av avfall).För flera områden presenteras lovande initiativ och goda exempel med syftet att inspirera andra.Omfattande dialog med aktörer inom avfallshantering, forskningsinstitutioner samt experter inom olika myndigheter ligger till grund för planens åtgärdsförslag. Arbetsgången för att ta fram avfallsplanen redovisas i bilagan Arbetsgång.
|
|
| 7. |
- Glebe, Dag, et al.
(författare)
-
Bullerdatainsamling och autonom artidentifiering för att underlätta miljöövervakning
- 2022
-
Rapport (refereegranskat)abstract
- Trenden för Sveriges miljömål är i flera fall nedåtgående, och ett av de områdensom visar negativ trend är målet ”Ett rikt växt- och djurliv”. Sveriges uppföljning avhabitat- och fågeldirektivet påvisar ett utsatt läge för den biologiska mångfalden.Det är idag svårt och kostsamt att övervaka om de svenska miljömålen uppfylls.Insamling av ljud- och bilddata sker redan idag i en stor omfattning, men detfinns en stor och outnyttjad potential att förenkla miljöövervakningen genom nyabilliga datainsamlingsenheter och framför allt genom nya automatiska AI-baseradeanalyssystem. Manuell provtagning och datainsamling är tidskrävande och kostsam,vilket gör autonom ljud- och bilddatainsamling attraktivt, särskilt på otillgängligaplatser som till exempel under vatten. I flera fall skulle allmänheten kunna anlitasför att hjälpa till med detektering av invasiva främmande arter med hjälp av enmobiltelefonapplikation som använder artificiell intelligens för artidentifiering.I denna rapport granskas state of the art, det vill säga resultat och tekniki forskningsfronten, när det gäller användning av ljud- och bilddata för bullerövervakningoch bullerkartläggning, för artidentifiering av djur och växter ochför övervakning av invasiva främmande arter. Rapporten granskar och analyserarnuvarande och framväxande teknik och metoder och bedömer deras mognad,tillgänglighet och tillförlitlighet.Denna rapport syftar till att redovisa möjligheter och utmaningar kopplade till:System för att samla in bullerdata för att modellera bullerpåverkan i de terrestraoch akvatiska domänerna och möjliggöra bullerkartläggning.System för autonom ljud- och bildbaserad artidentifiering, uppskattning avpopulation och övervakning av biologisk mångfald.System för detektion av invasiva främmande arter, till exempel medmobiltelefonapp.Ekoakustisk bullerdatainsamling Biologiska tillämpningar inom akustik kallas bioakustik eller ekoakustik. De mestutforskade områdena med passiv akustisk övervakning eller PAM, är djurläteni ultraljudsområdet (exempel är fladder-möss och valar), eftersom traditionellaanalysmetoder kan användas i de fallen. PAM kan till exempel realiseras med ljudboxar,enskilda eller i matriser, eller med halsband eller inopererade enheter påenskilda djurindivider. Akustiskt aktiva djur inrättar sig efter varandra och övrigaljud, varför ljudlandskap anses ge information om biosystemets hälsa.Det viktigt att adressera hela mätkedjan i PAM-teknik. Rapportens översikt avhårdvara fokuseras mot ljud, eftersom kamerateknik är etablerat i svensk viltvård.De flesta hårdvarukomponenter i mätkedjan behöver väljas från praktisk synvinkelför att fungera bra i mätsystem, till exempel batteritid, minneshantering elleruppkopplingsmöjligheter,och låg kostnad om många insamlingsenheter behövs. Rapporten innehåller även en översikt av autonoma system eller integrerade enhetersom täcker hela mätkedjan vid insamling av ljuddata. Möjligheterna att kombineraljud- och bilddata för analys används sällan idag, och det kan finnas stora vinsteratt göra inom detta fält.Framgångsrika AI-baserade analysmetoder har inte slagit igenom i kommersiellamjukvaruprogram. Det är ett stort tryck inom forskarvärlden på att tillgängliggöraanalysresultat, analysverktyg och insamlade data, för att kunna återanvända data och resultat av resursskäl, och erbjuda större datatäckning. Även standardiseradeformat på metadata efterfrågas, syftande mot internationell forskningspraxis.Framgångarna inom medborgarforskning kan delvis tillskrivas nya verktygimplementerade i mobilappar, men det finns en stor utvecklingspotential attskräddarsy verktyg och metoder efter verksamheter och faktiska behov.AI inom bioakustik –State of the art De AI-baserade metoder som används mest inom bioakustik är djupinlärningsmetoder,framför allt olika former av neurala nätverk som lämpar sig för resurskrävandelyssning och bildgranskande. Det största området är fågelklassificering.Den vanligaste typen av neuralt nätverk inom bioakustik är CNN (convolutionalneural network), vilken är viktig inom bild- och ljudanalys, men nya varianterutvecklas ständigt. Ofta används spektrogram (en bildrepresentation av ljud) somindata till djupinlärningsmodeller, men många varianter har visats fungera. Melspektrogramär det som funkat bäst i bioakustiska sammanhang, på grund av attfrekvensskalningen avbildar läten likadant oavsett tonhöjd, vilket passar nätverkav CNN-typ. Observera att samma rådata kan ligga till grund för olika typer avträningsindata,om de har tillräckligt bra kvalitet och upplösning. Kraven på högupplöstdata väntas öka, vilket är viktigt om insamlade rådata ska kunna användasi framtiden, liksom kraven att metadata ska kopplas till konstaterade observationer.För maskinlyssning har en femtonfaldig ökning skett av antalet publikationeri området mellan 1998–2018. Skattning av populationstäthet hos fåglar med hjälpav maskinlyssning har visat sig ge lika bra resultat som manuell punkträkning,med avseende på nyckelparametrar som antal noterade fågelarter.Metoder som inte kräver manuell klassificering av upplärningsdata är en lovandeframåt för bullerreducering och källseparering. Vid brist på annoterade indata förträning av modeller kan ”embedding functions” användas. Från området stadsbullerfinns metoder för att realtidsströmma data med hjälp av distribuerade nät. Aktiva inlärningsmetoder, det vill säga metoder där experter aktivt deltar iinlärningsprocessen,ger snabbt kraftfulla resultat. En intressant variant på detta äratt träna djur för att göra val som blir annoteringar av indata. Detta ger en modell somrepresenterar djurens egen perception, vilket dock får användas med försiktighet.Sammanfattningsvis ses inte en omfattande satsning på bullerdatainsamlingutanför Sveriges bebyggda områden eller runt Sveriges kustersom realistisk i dagensläge, men det finns stora möjligheter att integrera autonom artidentifiering i depågående övervakningsaktiviteter som bedrivs i svensk natur eller som ett proof-of concept.
|
|
| 8. |
- Hagvall, Lina, et al.
(författare)
-
Barnmiljöhälsorapport 2021 Blekinge
- 2021
-
Rapport (refereegranskat)abstract
- FörordAtt alla barn får bra förutsättningar till en god hälsa är grundläggande för att de ska få ett gott och långt liv. Miljön under uppväxten påverkar deras hälsa, både som barn och som vuxna.Kunskap om barns hälsa är en viktig grund för beslut och prioriteringar. Genom beslut baserade på fakta gynnas en god och jämlik levnadsstandard. Folkhälsomyndighetens nationella miljöhälsoenkät 2019 med barnfokus publicerades i Miljöhälsorapport 2021. Studien rör bland annat miljörelaterade exponeringar, hälsofrämjande faktorer, besvär och sjukdomar hos barn i åldrarna åtta månader, fyra och tolv år. Rapporten innehåller också jämförelser över tid, då resultaten jämförs med studien från 2011. Enkäten gjordes före covid-19-pandemin och tar därför inte hänsyn till miljöfaktorer som kan ha påverkats av pandemin. Pande-mins effekter på samhället pekar dock starkt på att det är viktigt att arbeta förebyggande och långsiktigt med folkhälsa för att på så sätt avlasta sjukvården.Arbets- och miljömedicin Syd har i samarbete med Länsstyrelsen Blekinge och Region Blekinge sammanställt den här rapporten för Blekinge. Den bygger på svaren från vårdnadshavare och barn i länet i miljöhälsoenkäten 2019. Barnmiljöhälsorapport Blekinge 2021 är en av fyra regionala rapporter. Övriga län som gjort rapporter är Kronoberg, Skåne och Halland. Strukturen följer i huvudsak den nationella rapporten och resultaten går att jämföra med såväl den nationella som de övriga tre regionala rapporterna. Rapporten är en viktig del i den regionala hälsorelaterade miljöövervakningen.Resultaten för Blekinge visar både positiva och negativa trender i barns miljörelaterade hälsa jämfört med 2011. Några exempel:Färre barn upplever dålig luftkvalitet i närheten av bostaden.Fler barn störs av buller i bostaden och i skolan.Fler barn lyssnar på hög musik.Färre barn exponeras för tobaksrök.Fler barn har allergisnuva och pollenallergi, medan förekomsten av hudallergi och astma är oförändrad.Medvetenheten om solens risker ökar, men många barn bränner sig ändå i solen.Barn vistas mer sällan i grönområden.Klimatförändringarna oroar många tolvåringar.Enligt Barnkonventionen ska barns rättigheter alltid tas hänsyn till i beslutsprocesser som rör barn. De sjutton globala målen i Agenda 2030 handlar om hållbar utveckling ur sociala, ekonomiska och miljömässiga aspekter. Det övergripande generationsmålet och de sexton miljökvalitetsmålen är den miljömässiga dimensionen av Agenda 2030. Folkhälsopolitikens övergripande mål är att underlätta en god och jämlik hälsa i hela befolkningen inom en generation. Barnmiljöhälsorapport 2021 är ett bra underlag för detta arbete.Barnmiljöhälsorapport Blekinge 2021 vänder sig främst till dig som påverkar barns miljö och vardag i dina beslut, till exempel beslutsfattare eller handläggare inom miljöhälsområdet på kommuner, regionen och länsstyrelsen. Den är tänkt att användas som kunskapsunderlag för åtgärder och prioriteringar. Vi hoppas att den bidrar med viktig kunskap för att vi tillsammans ska främja alla barns hälsa i vårt län.
|
|
| 9. |
- Haldén, Petter, et al.
(författare)
-
Åtgärdsprogram för ortolansparv, 2017–2021 : (Emberiza hortulana)
- 2017
-
Rapport (refereegranskat)abstract
- Ortolansparven (Emberiza hortulana) häckar i öppen terräng, vanligen i ettmosaikartat jordbrukslandskap med tillgång på solexponerade, vegetationsfattiga grus-, sand- eller jordytor, t.ex. trädor och körvägar, samt hävdade hagmarker, energiskogar, hällmarker och öppna diken. Förekomst av åkerholmar, spridda solitära träd, små dungar, alléer, luftledningar eller stora stenblock verkar attrahera de sjungande hanarna. De senaste decennierna har en allt större andel av de svenska ortolansparvarna funnits på hyggen i Norrland som ofta är markberedda.Vi vet av uppgifter från 1800-talet och stora delar av 1900-talet att ortolansparven haft en vidsträckt utbredning i Sverige. Arten häckade under en lång tid i alla landskap, dock endast tillfälligt på Öland och Gotland. Efter en långsiktig och fortgående kraftig tillbakagång har den försvunnit som regelbunden häckfågel från Skåne, Blekinge, Halland, Småland, Bohuslän, Västergötland och Dalsland. Kraftiga minskningar har noterats de senaste decennierna i Mälardalen, t.ex. är minskningen i Uppland av storleksordningen 90−95 % under perioden 1980−2010. De tätaste populationerna finns för närvarande längs Norrlandskusten. En beräkning av landets totala bestånd anger drygt 3 700 par år 2012, med de flesta i Västerbotten (ca 1 800 par) och Norrbotten (ca 1 000 par).Ortolansparvens tillbakagång kan kopplas till rationaliseringar inom jordbruket. Igenväxning, skogsplantering och nedläggning av åkermark, användning av bekämpningsmedel, mer höstsådda grödor, färre betesdjur och färre småbiotoper har bidragit till den kraftiga minskningen.Ortolansparven jagas i Frankrike och omfattningen har tidvis varit mycket stor. Nya studier indikerar att de svenska ortolansparvarna övervintrar i Västafrika. Med tanke på att andelen återvändande fåglar är hög verkar det dock som att huvudorsakerna till artens tillbakagång får sökas i habitatförändringar i Sverige.Den högst prioriterade åtgärden i åtgärdsprogrammet är att skapa födosöksområden med bar jord. Vidare ska häckningsmiljöer restaureras och igenväxning av nuvarande lokaler motverkas. Målen ska uppnås genom uppsökande rådgivning till markägare, i huvudsak lantbrukare, där de får information om vilka åtgärder som ortolansparven gynnas av samt vilka ersättningsmöjligheter som lantbrukaren har via bl.a. landsbygdsprogrammet.I skogslandskapet är det viktigt för ortolansparven att en dialog förs med skogsbolag och andra markägare i områden med ortolansparvsrevir.De åtgärder som förutsätts finansieras av Naturvårdsverkets medel för genomförande av åtgärdsprogram för hotade arter beräknas totalt uppgå till 1 700 000 kr under programmets giltighetsperiod 2017–2021.
|
|
| 10. |
- Hedvall Kallerman, Pernilla, et al.
(författare)
-
Temporal trends of poly- and perfluoroalkyl substances (PFASs) in serum from children at 4, 8, and 12 years of age, in Uppsala 2008-2019
- 2020
-
Rapport (refereegranskat)abstract
- Projektet undersökte halterna av 38 poly- och perfluorerade alkylsubstanser (PFAS) i blodserum i 4-, 8- och 12-åriga barn från Uppsala provtagna under perioden 2016-2019. PFAS är långlivade kemikalier som har stor användning i konsument- och kemikalieprodukter. Barnens mammor deltog, vid barnens födelse, i en undersökning av gravida och ammande kvinnors exponering för miljöföroreningar som genomförs av Livsmedelsverket, med finansiering av Naturvårdsverkets Hälsorelaterade miljöövervakning. Barnen rekryterades och provtogs i en uppföljningsstudie 4, 8 eller 12 år efter födseln. Uppföljningen av barnen har godkänts av den regionala etikprövningsnämnden i Uppsala och barnens mammor har gett skriftligt samtycke gällande barnens deltagande. Resultaten visar att de flesta analyserade PFAS, 27 av 38 ämnen, inte hade mätbara halter i serum. Bland de detekterbara PFAS hade PFHxS, PFOS och PFOA de högsta halterna följt av de långkedjiga karboxylsyrorna PFNA, PFDA och PFUnDA. För att studera tidstrender av PFAS slogs resultaten ihop med redan insamlad data från barn i samma studie från 2008-2015. Resultaten visar nedåtgående tidstrender för fem PFAS-ämnen under perioden 2008-2019. Medelhalterna minskade med 7 % per år för PFHpA, 6 % för PFOA, 3 % för PFNA, 4 % för PFDA och 6 % för PFOS. För PFUnDA och PFHxS fanns ingen signifikant trend.
|
|
