6541. |
|
|
6542. |
|
|
6543. |
- Gustafsson, Anders, 1985-
(författare)
-
Bråkmakaren
- 2017
-
Ingår i: Axess. - Stockholm : Axess publishing. - 1651-0941.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
6544. |
|
|
6545. |
|
|
6546. |
- Gustafsson, Anders, 1985-
(författare)
-
Statens roll för företagsstöd och då särskilt innovationsstöd
- 2015
-
Ingår i: Tillväxt genom stöd. - Östersund : Tillväxtanalys. - 9789163777431 ; , s. 13-21
-
Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Kapitlet diskuter argument för och emot statlig intervention och selektiva stödåtgärder. Under vilka förutsättningar är det motiverat att stötta företag och FoI-verksamhet, och vilka utmaningar möter en sådan politik? Argument för statligt stöd är att staten kan lösa marknadsproblem. Exempelvis kan staten behöva stötta innovativa företag som annars har svårt att få finansiering. Det är ofta svårt för banker och andra finansiärer att bedöma dessa företags lönsamhet, vilket gör dem mindre benägna att låna ut pengar. Riskkapitalbolag kan ta större risker, men stödjer sällan nya företag eftersom det blir för dyrt att utvärdera om de är värda att satsa på. Ett annat argument är att ny kunskap har positiva effekter på andra än de företag som får stöd. Därför bör staten stötta innovativa företag och projekt som ännu inte är lönsamma nog för marknaden. Dessutom kan staten ta en aktiv roll för att samordna och effektivisera innovationssystemet och samverkan mellan stat, näringsliv, akademi och finansiärer. Argument emot statligt stöd är att företag ägnar sig åt att söka stöd i stället för åt produktivt arbete. Stödet kan också gå till företag som är bra på att söka stöd och ägnar sig åt ”rätt” saker, snarare än de företag som bäst behöver det. Ett annat motargument är att det kan vara svårt att motivera varför staten skulle vara bättre på att hitta lönsamma företag än marknaden. Statliga selektiva stöd kan också leda till att ett mindre produktivt företag konkurrerar ut ett som är mer produktivt. Andra utmaningar som stödpolitiken har att brottas med är bland annat att det kan vara dyrt att administrera stöden, att stöden inte generar nya investeringar utan bara ses som en alternativ finansiering till en åtgärd som skulle gjorts i alla fall och att de kan hindra nödvändig strukturomvandling. Men statligt stöd kan också handla om att stötta företag i utsatta regioner och sektorer. Här handlar det om medmänsklighet och valfrihet för medborgarna. Vi menar dock att även om stöden är av denna karaktär bör de användas så effektivt som möjligt.
|
|
6547. |
|
|
6548. |
- Gustafsson, Björn, 1948, et al.
(författare)
-
Barnfattigdom i storstäderna
- 2011
-
Ingår i: Socionomens Forskningssupplement. - 0283-1929. ; Nr 30:6, 2011, s. 18-30
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Ett nytt sätt att studera barnfattigdomen i Sverige presenteras genom att det fokuseras på fattigdomen i grannskap i de tre storstadsregionerna. Grannskap med omfattande barnfattigdom har kraftigt ökat i antal mellan 1990 och 2002. En oproportionerligt hög andel barn med ursprung från icke rika länder bor i fattiga grannskap. Regressionsanalys visar att hög barnfattigdom i ett grannskap i stor utsträckning kan förstås som betingad av föräldrarnas låga sysselsättningsnivå och låga utbildningsnivå, inte primärt av invandrarskapet som sådant.
|
|
6549. |
- Gustafsson, Björn, 1948, et al.
(författare)
-
Barns representation i inkomstfördelningens topp och botten - har föräldrarnas födelseland betydelse?
- 2017
-
Ingår i: Ekonomisk Debatt. - 0345-2646. ; 45:1, s. 35-43
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vi redovisar hur barn födda i Sverige med invandrade föräldrar från 17 olika länder och barn till föräldrar födda i Sverige återfinns i inkomstfördelningens topp respektive botten under treårsperioderna 1983–85, 1995–97 och 2008–10. En högst betydande heterogenitet mellan kategorierna med föräldrar födda i olika länder framkommer. I stor utsträckning handlar det om en variation längs dimensionen grad av utveckling i föräldrarnas födelseland. Barn födda i Sverige med föräldrar från Danmark, Norge och Tyskland var lika väl representera de i inkomstfördelningens topp som barn till infödda föräldrar. Majoriteten av de barn i Sverige som klassificerades som fattiga 2008–10 var invandrarbarn.
|
|
6550. |
|
|