| 1611. |
|
|
| 1612. |
- Eriksson, Leif, 1970, et al.
(författare)
-
Temporal decorrelation of spaceborne L-band repeat-pass coherence
- 2004
-
Ingår i: 4th International Symposium on Retrieval of Bio- and Geophysical Parameters from SAR Data for Land Applications, Innsbruck, Austria, 16-19 November, 2004.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 1613. |
- Eriksson, Mattias, et al.
(författare)
-
Food chain sustainability in Sweden : value creation through research?
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The productivity in Swedish food sector has significantly increased during the last decades as has the capacity in distribution networks. Food company mergers combined with reductions in relative price on input resources has created a food production system that is economically more efficient. On the other hand, with some businesses growing disproportionately in comparison to others, a few big players dominate nearly the entire Swedish market. This is especially relevant in the retailing sector and raises concerns on distribution of bargaining power. This could potentially affect economic viability and innovation opportunities of smaller producers and businesses, although the direction of these effects is ambiguous. There are newer trends like private labelling, food frauds and presence of inefficient practices in the chain which need to be understood. There are also concerns such as low Swedish competitiveness, inefficient price pass through and food waste which need to be addressed. This way the sector is confronted with challenges whose interplay is unknown territory. In the face of a dynamic food sector and evolving consumer behavior, the previous successes of the Swedish food industry may have unintendedly become threats to its future sustainability. This report, therefore, scopes the need and potential for greater scientific investigation on challenges in Swedish food sector with the objective of augmenting the sustainability of the overall sector. In doing so, it describes the research front on sustainable food production from a value chain perspective with a focus on the retailer-supplier interface. The report concludes by discussing briefly some challenges and the related potential research directions. The aim is not to provide answers but to illustrate the potential of value creation through systematic analysis.
|
|
| 1614. |
- Eriksson, Mattias, et al.
(författare)
-
Food losses in six Swedish retail stores: Wastage of fruit and vegetables in relation to quantities delivered
- 2012
-
Ingår i: Resources, Conservation and Recycling. - : Elsevier BV. - 0921-3449. ; 68, s. 14-20
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- To prevent retail food wastage, better understanding of waste patterns is necessary. Flows of fruit and vegetables at six Swedish retail stores were analysed in this study, both by analysing recorded data and by performing physical measurements. Total wasted fresh fruits and vegetables were 4.3% of delivered quantity. The largest category was pre-store waste (goods rejected at delivery; 3.01%), followed by recorded in-store waste (0.99%) and unrecorded in-store waste (0.3%). A positive correlation between unrecorded in-store waste and total waste was found, indicating that a thorough recording of waste could be an effective way to reduce retail waste of fresh fruits and vegetables. The praxis allowing large amounts of reclamations of delivered goods was recognised as the main reason for waste, since pre-store waste contributed with the majority of the waste flow. Initiatives to reduce fresh fruit and vegetable waste in the studied retail chain thus need to focus on the pre-store waste to be efficient. (c) 2012 Elsevier B.V. All rights reserved.
|
|
| 1615. |
- Eriksson, Marcus, 1974, et al.
(författare)
-
Future use of heat pumps in Swedish district heating systems: Short- and long-term impact of policy instruments and planned investments
- 2007
-
Ingår i: Applied Energy. - : Elsevier BV. - 1872-9118 .- 0306-2619. ; 84:12, s. 1240-1257
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Heat pumps constitute one of the major technologies used in district heating systems in Sweden. Totally about 6 TWh of heat are supplied annually by heat pumps, equivalent to 12% of the heat supplied in district heating systems. New policy instruments that have recently been introduced will change change the conditions for technologies in the district heating systems. It is likely that the incentives for waste incineration and combined heat and power will be improved. This study estimates how different policy instruments, and new investments in waste incineration and combined heat and power, affect heat pumps in Swedish district heating systems. The results indicate that heat pumps are affected in both a short-term and a long-term perspective, and that heat pumps will play a less important role in district heating systems in the future. Depending on the policy instruments applied in the district heating sector, the long-term use is between 18% and 71% lower than current use. In a long-term perspective, it is in the systems which currently use heat pumps during a large part of the year that new investments in waste incineration and combined heat and power can be expected, resulting in a convergence between different district heating systems regarding how much heat is supplied by combined heat and power and waste incineration, and regarding the annual operating hours for heat pumps. (C) 2007 Elsevier Ltd. All rights reserved.
|
|
| 1616. |
|
|
| 1617. |
- Eriksson, Mattias, et al.
(författare)
-
Matsvinn i storkök: en analys av riskfaktorer och föreslagna åtgärder
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Matsvinn är ett problem som uppkommer längs hela livsmedelskedjan och leder till att mat produceras i onödan. Denna onödiga matproduktion bidrar till utsläpp som påverkar miljön samt förbrukar ändliga resurser. Matsvinn som uppstår i svenska storkök används ofta till att producera biogas för att ta tillvara energi och näringsämnen i maten. Trots denna återvinning är det ändå ett stort slöseri av resurser att producera bränsle av ätbar mat från slutet av värdekedjan. Därför finns ett stort behov av att förebygga matsvinn för att få en mer hållbar livsmedelskedja. Det florerar ett flertal råd om vad storkök bör göra för att minska matsvinnet eller vad de bör undvika att göra men få av dessa råd tycks ha studerats närmare för att utröna hur stor påverkan de faktiskt har på svinnet i storkök. Syftet med denna studie var därför är att undersöka om och i så fall hur mycket sex olika riskfaktorer och åtgärder påverkar matsvinnet i storkök. För att beräkna effekten av dessa riskfaktorer och åtgärder användes insamlad statistik från Sala kommun där samtliga kök inom skola, förskola och äldreomsorg ingick. Mätningarna av matsvinn kompletterades med ytterligare information om antalet ätande samt en enkätundersökning som frågade skolelever om vilka maträtter som föredrogs respektive inte föredrogs. Analysen av respektive åtgärd och riskfaktor gjordes genom att jämföra det genomsnittliga svinnet när åtgärden varit applicerad med medelvärdet då åtgärden inte varit applicerad. Av de sex riskfaktorerna och åtgärderna som analyserats i denna studie var det användandet av mottagningskök och serverandet av fler lunchalternativ än ett, som genererade mest svinn. Information till elever om mätning och att ha ett flexibelt alternativ i menyn hade en reducerande effekt på svinnet, dock var effekten inte lika stor som de två första riskfaktorerna. Att större enheter genererar mer svinn var endast sant för tallrikssvinn men totalt sett minskade svinnet något när storleken på köken ökade eftersom serveringssvinnet var lägre i stora kök. Att populära maträtter skulle resultera i extra mycket svinn kunde inte beläggas då resultaten pekade på motsatsen, nämligen att populära maträtter kasseras i mindre omfattning än opopulära maträtter. Eftersom de analyserade riskfaktorerna och åtgärderna korrelerar olika starkt med totalt svinn är en rekommendation att kommuner på lång sikt bör konvertera mottagningskök till tillagningskök, samt begränsa antalet serverade lunchalternativ. På kort sikt bör kommunerna lägga in ett flexibelt alternativ i menyn och informera elever om matsvinnsmätningar, vilket då förutsätter att mätningar faktiskt genomförs. Kommuner behöver däremot inte vara oroliga att populära maträtter eller att stora enheter ska generera mer svinn.
|
|
| 1618. |
- Eriksson, Mattias, et al.
(författare)
-
Matsvinn i storkök: en kvantitativ fallstudie av måltidsverksamhet i Sala
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Matsvinn är ett problem som uppkommer längs hela livsmedelskedjan och leder till att mat produceras i onödan. Denna onödiga matproduktion bidrar till utsläpp som påverkar miljön samt förbrukar ändliga resurser. Matsvinn som uppstår i storkök används ofta till att producera biogas för att ta tillvara energin i maten, men trots denna återvinning är det ändå ett stort slöseri av resurser att producera bränsle av ätbar mat som befinner sig i slutet av värdekedjan. Därför finns det ett stort behov av att förebygga matsvinn för att få en mer hållbar livsmedelskedja. Ett första steg mot att hitta metoder för att förebygga matsvinn i storkök är att kvantifiera matsvinnet och identifiera problemområden så att olika åtgärder kan sättas in där de har störst effekt. Syftet med denna studie var därför att kartlägga kasserade kvantiteter mat för att identifiera problemområden med högt svinn. Detta genomfördes i Sala kommun där samtliga kök inom skola, förskola och äldreomsorg deltog. Mätningar av matsvinn genomfördes under tre perioder med fyra mätveckor i varje period och fokuserade främst på tallriksavskrap samt rester från serveringen. Matsvinnet jämfördes med antalet ätande gäster vilket baserades på antalet använda tallrikar. Svinnet jämfördes även med den serverade matens massa för att få fram fler relativa nyckeltal. Summerat för alla undersökta kök kasserades 75 g mat per serverad portion under mätperioden. Detta motsvarade 23 % svinn i relation till den serverade matens massa. Svinnet bestod till största delen av serveringssvinn (64 %) följt av tallrikssvinn (33 %) och övrigt (3 %). Svinnet var ojämnt fördelat och det fanns betydande variation mellan olika kök. Även beroende på vilka gäster som serverades hade betydelse för svinnet då äldreboenden hade högst svinn med 90 g per serverad portion, följt av skolköken som hade 79 g svinn per serverad portion och förskolor med 51 g svinn per serverad portion. Identifierade problemområden var främst specialkosten som var kategorin av mat vilken hade högts svinn i relation till den serverade matens massa. I övrigt var det främst skolköken som identifierade som ett problemområde då de bidrog till den största andelen av kommunens sammanlagda svinn samt hade betydligt högre svinn per serverad portion än exempelvis förskolor. Det fanns en betydande variation mellan olika kök och det är uppenbart att problemområden behöver identifieras på köksnivå snarare än på aggregerad kommunnivå för att kunna hitta åtgärder som löser de problem enskilda kök visar upp. Genom att lösa enskilda köks problem bör det finnas god potential att minska matsvinnet och därmed bidra till en mer hållbar livsmedelskedja.
|
|
| 1619. |
- Eriksson, Mattias
(författare)
-
Retail food wastage : a case study approach to quantities and causes
- 2012
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Food wastage is a problem along the entire food supply chain and gives rise to great financial losses and waste of natural resources. The retail stage of the supply chain contributes significant masses of waste. In order to introduce efficient waste reduction measures, the wastage problem must first be properly described. Causes of wastage need to be identified before potential measures can be designed, tested and evaluated. This thesis quantifies retail food wastage and analyse its causes with the aim of providing information that can be used to suggest potential waste reduction measures. Food wastage was quantified in six supermarkets in the Uppsala-Stockholm region of Sweden. Data were recorded during 2010 and 2011 by the retail company in a daily waste recording procedure. In addition, suppliers contributed data on deliveries and rejections. The main meat and deli supplier also contributed data on wholesale pack size and shelf-life, which allowed the relationship between these and their effect on waste to be analysed. The waste of the fresh fruit and vegetables department was dominated by the pre-store waste caused by rejections, 3.0%, whereas the in-store waste was 1.3% consisting of 1.0% recorded waste and 0.3% unrecorded waste in relation to mass delivered. Fresh fruit and vegetables waste was mainly attributable to a few products, with the eight most wasted product types contributing 67% of waste within the department. The most wasted product was tomatoes, with 106 tons of waste during the two-year test period for the six stores, followed by bananas with 90 tons and lettuce with 82 tons. Supermarket cheese, dairy, deli and meat departments all had less wasted mass and smaller percentage waste than the fruit and vegetables department. The top eight most wasted products within each of these departments contributed between 22% and 39% of the mass. Organic products were found to cause higher percentage waste than conventional products. One systematic reason for this was the lower mass sold per article for organic products. For these products, increased shelf-life and decreased minimum order size, were found to be as effective a measure for waste reduction as increased turnover.
|
|
| 1620. |
- Eriksson, Mattias
(författare)
-
Supermarket food waste : prevention and management with the focus on reduced waste for reduced carbon footprint
- 2015
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Food waste occurs along the entire food supply chain and gives rise to great financial losses and waste of natural resources. The retail stage of the supply chain contributes significant masses of waste. Causes of this waste need to be identified before potential waste reduction measures can be designed, tested and evaluated. Therefore this thesis quantified retail food waste and evaluated selected prevention and valorisation measures, in order to determine how the carbon footprint of food can be reduced by decreasing food waste in supermarkets. Food waste was quantified in six supermarkets in the Uppsala-Stockholm region of Sweden. Data were recorded over five years between 2010 and 2014 by the retail company in a daily waste recording procedure. In addition, suppliers contributed data on deliveries and rejections. The main suppliers contributed data on wholesale pack size and shelf-life, which allowed the relationship between these and their effect on waste to be analysed. Life cycle assessment was used to investigate the carbon footprint associated with production and distribution of food and managing the waste. The wasted mass was dominated by fresh fruit and vegetables and rejection on delivery was the main reason for this food being wasted. Expressed in terms of carbon footprint rather than mass, the relative importance of meat waste increased and that of fruit and vegetables decreased. A reduction in storage temperature to prolong shelf-life proved to have the potential to reduce waste in all supermarket departments studied. However, when the temperature reduction was achieved by extended use of the current electricity mix, a net lowering of carbon footprint was only found for the meat department. For food products with a high carbon footprint, e.g. beef, there was much greater potential to lower the carbon footprint by preventing waste through source reduction than by upgrading the waste management option. If food waste cannot be prevented, donation to charity and anaerobic digestion of the waste were found to have the greatest potential to reduce the carbon footprint, depending on the substituted bread value and biogas potential, respectively. This follows the EU waste hierarchy, although there are variations from the trend of more favourable options at higher levels of the hierarchy.
|
|
