| 1. |
- Albin, Maria, et al.
(author)
-
Miljöhälsorapport för Skåne
- 2004
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Rapport utifrån de sex miljökvalitetsmålen. Rapporten syftar till att förbättra kunskapen om miljörelaterad ohälsa och fungera som underlag till beslut och prioriteringar i kommuner, företag och hushåll.
|
|
| 2. |
- Andersson Cederholm, Erika, et al.
(author)
-
Jaktturism – avvägningar,utmaningar och möjligheter
- 2023
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Jaktturism anses ofta spela en viktig roll i hållbar landsbygdsutveckling. Turismen kan skapa arbeten, samt bidra till att traditioner och miljöer bevaras. En kommersiell jakt som riktar sig till lokala såväl som inresande jägare kan innebära att viltet kan användas som resurs på flera och nya sätt. När jakten ramas in och paketeras som turismprodukt, där boende, måltider och guidning ingår, kan jaktens värde som holistisk naturupplevelse bli mer uttalat. Att arbeta med och utveckla kommersiell jaktturism innebär emellertid en del utmaningar. Det är en typ av verksamhet som är inflätad i relationer och sociala sammanhang som inte främst karaktäriseras av en marknadslogik, utan av ett ansvar för förvaltning av både natur och kulturarv, samt ett upprätthållande av sociala relationer och ömsesidiga utbyten.Den som bedriver en jaktturismverksamhet behöver därför navigera på en komplex arena. Jaktturismen karaktäriseras av ständiga etiska och moraliska överväganden, i relation till viltet men också till kunder, andra företagare, grannar och markägare. Det här synliggör ideologiska, politiska och ekonomiska spänningar, både bland jägare själva och mellan jägare och andra aktörer i samhället. Den här studien visar vilka betydelser och värden jaktturismföretagare själva tillskriver sitt företag och sin produkt, samt hur de arbetar med service, relationer och iscensättning av jaktupplevelser.Projektet är framför allt baserad på ett heterogent urval av 30 samtalsintervjuer med 28 företagare från olika delar av Sverige med fokus på företagarnas egna berättelser och redovisningar. Studien lyfter fram begreppen ”balansarbete” och ”moralisk ekonomi” vilket synliggör jaktföretagandets relationsarbete i en komplex ekonomi, där många hänsyn och avvägningar – ekonomiska, moraliska och sociala – görs i det vardagliga arbetet.Resultatet av analysen sammanfattas i följande teman: Jaktturismens olika värden, Att iscensätta en jaktupplevelse, Jaktföretagandets relationsarbete. Avslutningsvis diskuteras betydelsen av att förstå jaktturismen som en moralisk ekonomi, samt hur begreppet ”tjänstefiering” kan användas för att belysa jaktturismen som upplevelsenäring.
|
|
| 3. |
- Balfors, Berit, et al.
(author)
-
Strategisk miljöbedömning för hållbar samhällsplanering : Slutrapport från forskningsprogrammet SPEAK
- 2018
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Strategisk miljöbedömning är en process som myndigheter och kommuner ska genomföra när de upprättar eller ändrar vissa planer eller program som antas medföra betydande miljöpåverkan. Syftet med en miljöbedömning är att integrera miljöaspekter i planen eller programmet så att en hållbar utveckling främjas.Lagstiftningen om strategisk miljöbedömning har funnits i Sverige i snart 15 år. Men hur fungerar miljöbedömning i planeringen? Det var en av frågorna i forskningsprogrammet SPEAK. Syftet med SPEAK har varit att bidra med kunskap för att stärka miljöbedömningens roll som ett verktyg i samhällsplaneringen för att uppnå miljökvalitetsmålen och främja hållbar utveckling.I Sverige har det saknats en övergripande kartläggning över de planer och miljöbedömningar som genomförts. Därför har SPEAK utvecklat, en för Sverige unik, databas med kommunala planer och tillhörande dokument såsom samrådshandlingar, SEA-dokument och särskilda sammanställningar. Baserat på en analys av miljöbedömningspraktiken har förslag på åtgärder tagits fram för att stärka miljöbedömningen som ett verkningsfullt verktyg i planeringen för hållbar utveckling.
|
|
| 4. |
- Dalhammar, Carl
(author)
-
Lagstiftningens roll i den integrerade produktpolitiken
- 2004
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Syftet med den miljöorienterade produktpolitiken är att förebygga och minska produkters negativa påverkan på miljön och på människors hälsa under produktens hela livscykel. För att detta ska uppnås krävs att alla aktörer tar ett ansvar och att olika styrmedel såväl frivilliga som tvingande utvecklas och kombineras på ett effektivt sätt. I denna rapport redovisas hur lagstiftningen, framförallt den svenska, kan användas för att förbättra produkters miljöprestanda ur ett livscykelperspektiv. I studien ingår även att undersöka hur lagstiftning kan samverka med andra styrmedel och verktyg för att uppnå en mer miljöanpassad produktutveckling. Rapporten utgör en underlagsrapport till Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdraget om den miljöorienterade produktpolitiken, ”På väg mot miljöanpassade produkter”, Naturvårdsverkets rapport 5225.
|
|
| 5. |
- Dänhardt, Juliana, et al.
(author)
-
Ekologiska fokusarealer i samverkan : Utvärdering av effekter på ekosystemtjänster, jordbruk och administration
- 2017
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- I den här studien utvärderar vi konsekvenserna av så kallat gemensamt genomförande av ekologiska fokusarealer enlig artikel 46:5 och 46:6 i EU:s direktstödsförordning. Genom bredare analyser beaktar vi även andra former av samverkan och justerade skötselvillkor. Att främja sammanhängande områden med ekologiskt fokus är en del av EU:s satsning på grön infrastruktur. Sverige tillämpar inte gemensamt genomförande i dagsläget. Ekologisk-ekonomisk modellering, workshop med jordbrukare och intervjuer med tjänstemän ligger till grund för studiens resultat. Fokus i våra analyser är effekter på pollinering och biologisk skadedjursbekämpning, båda ekosystemtjänster till nytta för jordbruket.Jordbrukare positiva till samverkan, tjänstemän befarar högre kostnaderGenerellt är de medverkande jordbrukarna positiva till samverkan. Tydligare och mer konkret koppling mellan godkända fokusarealer, skötselvillkor och miljönytta behövs dock för att skapa acceptans hos jordbrukarna. Tjänstemän med erfarenhet av samverkan är generellt positiva, medan personer utan erfarenhet är mer tveksamma. På svenska myndigheter befaras ökade transaktionskostnader, trots att fungerande exempel på samverkan i Europa finns. Vi rekommenderar att inspiration och kunskap hämtas från dessa lyckade exempel.Små miljöeffekter med dagens fokusarealerAtt med dagens regelverk införa gemensamt genomförande av ekologiska fokusarealer ger små miljöeffekter. Miljöeffekten förblir svag eftersom möjligheten att välja fokusarealer med låg miljöeffekt kvarstår, och eftersom generösa viktningsfaktorer minskar den faktiskt avsatta arealen av fokusarealer med högre miljönytta. Dessutom finns incitament att placera fokusarealerna på lågproduktiv mark, där behovet av fokusarealer som gynnar ekosystemtjänster är lägre. I dag godkänns också fokusarealer som ingår i det normala brukandet, vilket skapar dödvikt. Våra modeller visar att möjligheten till samverkan inte löser dessa problem.Bättre miljöeffekt med rätt fokusarealer och krav på kvalitetFör att uppnå en bättre miljöeffekt behövs en utformning av reglerna som premierar de mest miljöeffektiva fokusarealerna. Först och främst bör menyn av fokusarealer innehålla miljöeffektiva åtgärder. Dessutom bör viktningssystemet omvärderas så att den mest effektiva fokusarealen används som referens. Slutligen bör placeringen av ekologiska fokusarealer göras i ett landskapsperspektiv för att säkerställa fokusarealernas bidrag till grön infrastruktur. På gårdsnivå bör fokusarealerna genom information och rådgivning styras till platser där potentialen för miljönytta är störst, exempelvis intill grödor som gynnas av pollinering och biologisk skadedjursbekämpning. Ett effektivt sätt att gynna just dessa ekosystemtjänster vore att begränsa menyn av valbara fokusarealer till träda och obrukade fältkanter och samtidigt ha krav på att så in blommande växter.
|
|
| 6. |
- Ekroos, Johan, et al.
(author)
-
Effekter av grön infrastruktur på biologisk mångfald : - en forskningsöversikt
- 2020
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- I denna forskningsöversikt presenterar vi konceptet grön infrastruktur som en övergripande modell för bevarande av biologisk mångfald och ekosystemtjänster i ett landskapsperspektiv. Grön infrastruktur är ett mångfacetterat och relativ nytt begrepp och forskningsöversikten är ett led i att tillgodosebehovet av mer kunskap om grön infrastruktur som ett instrument att gynna biologisk mångfald.Forskningsöversikten utgår från två arbetsmetoder som sammantaget presenterar hur forskningen om grön infrastruktur relaterar till teorier som beskriver hur biologisk mångfald påverkas av landskapsstruktur. Först presenterar vi landskapsekologiska teorier om biologisk mångfald och beskriver hurdessa är relevanta för konceptet grön infrastruktur. Därefter presenterar vi en kvantitativ sammanställning av den forskning som uttryckligen hänvisar till grön infrastruktur och som är relevant för svenska förhållanden (tempererade klimatzoner). Vi redovisar hur dessa studier hänvisar till de relevanta ekologiska teorierna samt vilka slutsatser som dras om lämpliga åtgärder. Den kvantitativa sammanställningen ligger därefter till grund för reflektioner om vilket behov av kunskap som finns för att möjliggöra en effektiv implementering av grön infrastruktur, som kan bidra till synergieffekter mellan de olika mål som en grön infrastruktur ämnar uppfylla.Vår genomgång visar att antalet studier som fokuserar på grön infrastruktur, biologisk mångfald och ekosystemtjänster har ökad kraftigt under de senaste tioåren. Forskningen om grön infrastruktur och biologisk mångfald har dominerats av studier gjorda i urbana miljöer. De mest undersökta taxonomiska grupperna utgjordes av växter och ryggradslösa djur, men i många fall kvantifierades biologisk mångfald endast indirekt som habitatyta. Generellt har forskningenen svag koppling till landskapsekologiska teorier som behandlar bevarande av biologisk mångfald och associerade ekosystemtjänster. De flesta av studierna hänvisar till konnektivitet som ett övergripande teoretiskt ramverk, vilket vi tolkar som att grön infrastruktur primärt ses som ett verktyg för att öka arters generella rörlighet i landskapet. Medan förbättring av habitatkvalitet ofta rekommenderades i studier som använde arter som hänvisning till biologisk mångfald, tolkades konnektivitet ofta som relevant då studierna utgick från habitaten som referens till biologisk mångfald, framför allt då gröna länkar var i fokus. Vår genomgång visar vidare att de ekosystemtjänster som studeras tillsammans med biologisk mångfald oftast inte är direkt associerade med biologisk mångfald utan snarare utgörs av övriga reglerande ekosystemtjänster såsom luftrening, temperatur- och vattenreglering, och kulturella ekosystemtjänster. Flertalet studier hänvisar till metoder och ramverk för att arbeta med planering och implementering av grön infrastruktur. Vi har inom ramen för denna översikt inte vidare granskat dessa ramverk, men ser det som en viktig framtida uppgift att utmejsla hur ändamålsenliga de är och hur de kopplar till relevanta landskapsekologiska teorier.Sammanfattningsvis visar vår kunskapsöversikt är att det finns en rik och kraftigt expanderande forskning kring grön infrastruktur och dess effekter på biologisk mångfald. Det är emellertid också tydligt att den vetenskapliga litteraturen om grön infrastruktur saknar tydliga kopplingar till relevanta teoretiska modeller som beskriver hur den gröna infrastrukturen behöver fördelas rumsligt för att bevara både arter och dess ekosystemtjänster. Det saknas framför allt en tydlig koppling till den omfattande landskapsekologiskaforskning som fokuserat på biologisk mångfald i jordbrukslandskap och skog. Vi ser därför det som en viktig forskningsfråga att utveckla ett perspektiv på grön infrastruktur som kopplar till de teoretiska ramverk som är av betydelseför bevarande av biologisk mångfald, så att forskning om grön infrastruktur tydligare kan bidra till implementering av effektiva åtgärder för bevarande av biologisk mångfald och ekosystemtjänster.
|
|
| 7. |
- Hedlund, Katarina, et al.
(author)
-
Värdering av ekosystemtjänster inom jordbruket – för effektivt beslutsfattande : Slutrapport för forskningsprojekt
- 2017
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Ekosystemtjänster kan bidra till att synliggöra värden i naturen som människor är beroende av för sin överlevnad och sin välfärd. Att utveckla markanvändning samt integrera värdet av ekosystemtjänster i lantbrukares produktionsbeslut är nödvändigt för att möta en ökad efterfrågan av jordbruksprodukter samtidigt som de svenska miljömålen ska uppnås.I projektet har verktyg utvecklats tillsammans med mottagare, vilket säkrar relevans och att värdet av ekosystemtjänster kan kommuniceras till rätt nivå för beslut; lokal, regional och nationell. Värderingsmodellerna (verktygen) har anpassats till lokal nivå (gård), regional nivå (Skåne) och nationell nivå (Sverige) för att kunna stödja beslut om skötsel av jordbruksmark från gård till myndighet för effektiv produktion av ekosystemtjänster.I rapporten undersöks hur värdet på ekosystemtjänster och naturkapital kan användas för att göra väl grundade beslut är viktigt för att bidra till bättre underlag för beslut om jordbrukspolicy. Studien visar på ett konkret sätt hur begreppet ekosystemtjänster kan komma till praktisk nytta. Den här rapporten är ett resultat från ett av sju projekt inom forskningssatsningen Värdet av ekosystemtjänster och har författats av forskare vid Lunds Universitet och SLU (Sveriges Lantbruksuniversitet). Projektet finansierades av Naturvårdsverkets miljöforskningsanslag.
|
|
| 8. |
- Johansson, Maria, et al.
(author)
-
Informationsmöten baserade på psykologiska principer för att möta människors rädsla för björn
- 2017
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Ökande rovdjurspopulationer innebär att fler människor kommer att beröras av de stora rovdjurens närvaro. Detta skapar hos en del människor oro och rädsla. Rovdjursförvaltningen behöver hitta olika vägar för att svara på allmänhetens oro. Syftet med föreliggande projekt var att utvärdera hur informationsmöten utformade enligt psykologiska principer inverkar på allmänhetens rädsla för att möta björn i naturen. Nittiosju personer (18-81 år, medelålder 54 år, 75% kvinnor, 25% män) boende i områden med björn deltog i studien, varav 69 personer också deltog i en uppföljning. Fyra informationsmötena genomfördes i samarbete med Rovdjurscentret De5Stora i Järvsö. Deltagarna besvarade frågeformulär vid ankomsten till informationsmötet, direkt efter mötet samt sex månader senare. En mindre grupp deltagare genomförde experimentella uppgifter före och efter mötet. En utomstående observatör studerade föredragshållarnas meta-kommunikation under informationsmötena. Studien visar att det är relevant att bjuda in till informationsmöten när allmänheten uttrycker oro för att möta björn i skogen. Ett möte kan bidra till minskad självrapporterad rädsla bland människor som är motiverade att delta. Effekter kunde påvisas för möten med samma innehåll och upplägg, men med två olika erfarna föredragshållare med personlig erfarenhet av björnmöten. Effekten bestod för de flesta deltagarna över tid. Om information ska kunna minska rädslan är det centralt att informationens innehåll och interaktionen mellan föredragshållare och deltagare kan förändra tolkningen av vad ett eventuellt möte med björn innebär. Ett ensidigt fokus på att ge ökad faktakunskap är inadekvat. Valet av information bör utgå från en förståelse av psykologiska faktorer som är centrala för oro och rädsla såsom upplevd sårbarhet och social tillit samt lyhördhet för deltagarnas behov. Den sociala situationen under mötet bör karaktäriseras av en interaktion mellan föredragshållare och deltagare som skapar en tillitsfull och trygg stämning.
|
|
| 9. |
- Jönsson, K. Ingemar, et al.
(author)
-
Ekologisk kompensation som verktyg i miljömålsarbetet : Syntes från en forskningssatsning
- 2023
-
Book (other academic/artistic)abstract
- Denna rapport utgör en syntes av de sju projekt som finansierades inom Naturvårdsverkets och Havs- och vattenmyndighetens forskningssatsning inom området ekologisk kompensation som pågick 2018–2021. Syntesprojektet har utgått dels från slutrapporterna från de enskilda projekten, dels från myndigheternas uttryckta önskemål om belysning av vissa specifika aspekter inom tillämpningen av ekologisk kompensation. Rapporten täcker därför inte in alla resultat och slutsatser från forskningsprojekten utan har inriktat sig på följande teman: (i) etiska argument kring ekologisk kompensation, (ii) förutsättningarna för lagstyrd och frivillig kompensation, (iii) modeller för beräkning av miljöskador och kompensationseffekter, och (iv) uppföljning och utvärdering av kompensationsåtgärder. Tillämpningen av ekologisk kompensation har idag en relativt begränsad omfattning, men skulle kunna utvecklas till ett mer använt styrmedel. I rapporten pekas dock på en rad aspekter som behöver åtgärdas och utvecklas för att ekologisk kompensation ska bidra till att förlusterna av biologisk mångfald och ekosystemtjänster stoppas eller vänds till en nettouppbyggnad av miljövärden. Syntesprojektet resulterade i en rad olika förslag riktade till berörda myndigheter som förväntas vara avgörande för ekologisk kompensation som styrmedel. Dessa summeras kortfattat nedan: Lagstiftning och nationell policy • Skadelindringshierarkin bör få ett starkt lagstöd och kopplingen mellan hierarkin och principen om tvådelad prövningen bör klargöras • Målet med ekologisk kompensation bör formuleras och uttryckas i lagstiftning och nationella policydokument • Lagstiftning bör tas fram gällande regler för när ekologisk kompensation inte ska tillämpas utan exploatering i stället helt ska undvikas • Utredning behövs kring om ett mål om nettovinst vid ekologisk kompensation bör formuleras i miljöbalken, respektive om det ska uttryckas tydligare som en del av de svenska miljökvalitetsmålen • Krav på systematisk uppföljning bör ingå som standard för allakompensationsåtgärder baserade på beslut utifrån miljöbalken • Nationella riktlinjer bör utvecklas för uppföljning och utvärdering av ekologisk kompensation, och dessa bör även förtydliga vem som bär ansvaret för att utföra och bekosta dessa Utveckling av kompensationspooler • Ytterligare utredning bör göras kring förutsättningarna för att införa kompensationspooler i privat och offentlig regi, bland annat gällande ansvar samt sociala och samhällsekonomiska effekter Frivillig kompensation: kommunal och näringsliv • Nationellt gemensamma riktlinjer och utökad vägledning för frivillig kompensation bör utvecklas för att klargöra i. hur berörda aktörer kan och bör organisera arbetet med frivillig kompensation ii. hur målet med kompensationen bör definieras och i samband med det hur effekterna av införda kompensationsåtgärder bör följas upp • Tydligare stöd och riktlinjer bör utvecklas för vad som bör ingå i översiktsplaner, detaljplaner, grönplaner och naturvårdsplaner för att kunna skapa ett konsistent, transparent och mer strategiskt kommunalt arbete med kompensation, som också går att följa upp och utvärdera Beräkning och bedömning • Policydokument och riktlinjer bör upprättas för att styra handlingsutrymmet vad gäller naturtypisk, rumslig och tidsmässig flexibilitet inom ekologisk kompensation • Nationella riktlinjer bör av försiktighetsskäl förorda och rekommendera konkreta multiplikatorer för hantering av osäkerhet, även kopplat till samhällsekonomiska aspekter • Förslag bör tas fram på hur det går att förbättra möjligheterna att tillämpa ett landskapsperspektiv vid genomförande av ekologisk kompensation • Beräkningsmodeller som inkluderar samhällsekonomiska, sociala och ekologiska perspektiv bör utvecklas vidare, och dessa bör även beakta juridiska aspekter • Nationella riktlinjer bör utvecklas för vilka typer av mått på miljöegenskaper som företrädesvis kan tillämpas i beräkningen av omfattningen av ekologisk kompensation, samt i vilka fall som enklare specifika schablonvärden kan användas Delaktighet • Deltagandeprocesser bör utvecklas som främjar inkludering av berörda samhällsgrupper i beslutsfattande kring ekologisk kompensation Kunskap, uppföljning och utvärdering • Riktlinjer bör utvecklas för hur data från initierade och genomförda kompensationsprojekt ska sammanställas och tillgängliggöras, samt en nationell databas tas fram för att stödja detta • En nationell geografisk databas bör tas fram för dokumentation av implementerade kompensationsområden för långsiktig uppföljning
|
|
| 10. |
- Jönsson, K. Ingemar, et al.
(author)
-
Implementering av ekosystemtjänstbegreppet i kommunal verksamhet
- 2017
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Projektet ECOSIMP handlar om förutsättningen för att implementera begreppet ekosystemtjänst, i fortsättningen kallat EST-begreppet, i kommunerna, och undersöker bland annat hur kommunala tjänstemän och politiker ser på denna utmaning. En intervjustudie genomfördes med tjänstemän och politiker i de sju medverkande kommunerna. I en studie av Malmö stad undersöktes hur ekosystemtjänst-relaterade begrepp har integrerats i översiktsplaner och utvecklats till ett verktyg i hållbar samhällsplanering. Ett annat delprojekt handlar om miljökonsekvens-bedömningar (MKB) och behovet av metodutveckling för att integrera ekosystemtjänstansatsen i MKB, där möjligheten att integrera ekosystemtjänster i den så kallade RIAM-metoden analyserades. Projektet innehåller också en analys av arbetet med att integrera ekosystemtjänster i kommunernas klimatanpassning, så kallad ekosystembaserad klimatanpassning (EbA). Slutligen redovisas en analys av det transdisciplinära arbetssättet inom ECOSIMP-projektet. Resultaten visar att EST-begreppet idag är relativt välkänt i kommunerna och att det finns en övervägande positiv inställning till det och förhoppningar om att det ska skapa större möjlighet till miljöhänsyn. Förståelsen av begreppet behöver dock fördjupas i den kommunala verksamheten och distinktionen mellan implicit och explicit användning av EST-begreppet och den relaterade EST-ansatsen förtydligas. Ett antal hinder och möjligheter för att börja använda begreppet och för att uppnå etappmålet 2018 identifierades också. Bland annat upplevs innebörden av etappmålet 2018 som oklar, och bara en mindre del av de intervjuade i kommunerna ansåg att etappmålet skulle nås. Betydelsen av att politiker och allmänhet får kännedom om, och förståelse för, EST-begreppet betonades också. Malmö framstår som ett bra exempel på hur långsiktigt arbete för en hållbar stadsutveckling kan skapa förutsättningar att integrera ekosystemtjänster i den fysiska planeringen. Analysen av EbA i kommunerna visade att initiativ relaterade till klimatanpassning och ekosystemtjänster oftast inte är samordnade, men de skulle kunna utvecklas i den riktningen genom bättre samordning mellan kommunernas olika enheter och integrering av EbA i den långsiktiga planeringen utifrån kunskap om nutida och framtida klimatrisker. Verktyg för att värdera förändringar i EST till följd av mänsklig exploatering behövs och här föreslås en utveckling av den så kallade RIAM-metoden, som kan erbjuda ett sätt att väga in olika EST i planeringen. Den transdisciplinära analysen visar på värdet av nära samverkan mellan forskning och kommuner kring implementeringen av EST-ansatsen, men också på behovet av politiskt och ekonomiskt stöd för att frigöra tid för kommunerna att delta i sådana projekt.
|
|
