| 51. |
- Otto, Opira
(författare)
-
Trust, identity and beer : institutional arrangements for agricultural labour in Isunga village in Kiryandongo district, midwestern Uganda
- 2013
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This thesis explores the role and influence of institutions on agricultural labour transactions in Isunga village in Kiryandongo District, Midwestern Uganda. It primarily focuses on how farmers structure, maintain and enforce their labour relationships during crop farming. The study is based on semi-structured interviews of twenty households and unstructured interviews with representatives of farmers associations. These interviews show that other than household labour, the other common labour arrangements in the village include farm work sharing, labour exchanges and casual wage labour. Farm work sharing and labour exchanges involve farmers temporarily pooling their labour into work groups to complete tasks such as planting, weeding or harvesting crops on members' farms in succession. This is done under strict rules and rewarded with 'good' beer and food. Against this background, the study asks what institutions really are, why they matter and what we can learn about them. Literature suggests that institutions influence labour transactions by their effects on transaction costs and the protection of contractual rights. However, literature does not suggest which institutions are best for agricultural labour transactions. Taking institutions to be the 'rules of the game', with farmers as 'players' who strategically use these rules to their advantage, the study focused on the interaction between institutions and farmers. The major findings of the study are: (a) farmers' choices of institutions are influenced by the characteristics of transactions, the costs of using institutions for handling labour dealings, the fairness and predictability of the outcome of contract enforcement mechanisms, and socio-cultural factors such as kin/ethnic status, morality and affection, (b) formal institutions in Isunga are either weak, ineffective or absent. So, farmers rely heavily on institutions embedded in social norms and networks to structure their transactional relationships, to ensure the performance of the respective parties, and to settle disputes if they arise. The study concludes that agricultural labour transactions in Isunga involve judgements of personal characteristics and social roles expressed as reputation and trustworthiness.
|
|
| 52. |
-
Posthumanistiska nyckelstexter
- 2012. - 1
-
Samlingsverk (redaktörskap) (refereegranskat)abstract
- Den här boken introducerar några viktiga författare på samtidsaktuella teoriområden. Donna Haraway, Karen Barad, Rosi Braidotti, Michel Callon, Gilles Deleuze, Félix Guattari, Michel Serres och Annemarie Mol presenteras i boken, som också innehåller översatta texter av dessa namn. Boken ger en bakgrund till och en överblick över ett område i intensiv teoriutveckling. Här presenteras den så kallade materiella, posthumana eller ontologiska vändningen. Här kartläggs grunderna för olika posthumanistiska förhållningssätt till de både mänskliga och icke-mänskliga (djur, miljö, teknik) krafterna i vår värld så som de begreppsliggjorts inom filosofi, feministisk teori, kulturstudier och samhällsvetenskapliga studier av naturvetenskap, medicin och teknik. Genom lästips och en omfattande litteraturlista öppnar boken för fortsatta studier och vidare diskussioner. Avslutningsvis finns också en omfattande ordlista med viktiga nyckelbegrepp som i sig ger en introduktion till ett heterogent forskningsfält. Boken riktar sig till studenter, doktorander och andra nyfikna forskare inom olika tvärvetenskapliga eller disciplinära former av humaniora och samhällsvetenskap.POSTHUMANISTISKA NYCKELTEXTER ger i de inledande kapitlen en överblick och en introduktion till posthumanistiska studier och till materiell-semiotik. Här behandlas tankeströmningar som rör det humanas natur, humanismens etik och humanvetenskapernas framtid. Boken ger en introduktion till det som inom genusvetenskap och tekniksociologi kommit att kallas den ontologiska vändningen mot de materiaaliteter och världsliga relationer som både gör och förgör oss. Här kartläggs grunderna för posthumanistiska förhållningssätt till de både mänskliga och icke-mänskliga (djur, miljö, teknik) dimensionerna av vår värld så som de begreppsliggjorts inom filosofi, feministisk teori, kulturstudier och sociala studier av vetenskap och teknik. POSTHUMANISTISKA NYCKELTEXTER erbjuder introduktioner till viktiga författare och översättningar av nyckeltexter skrivna av Donna Haraway, Karen Barad, Rosi Braidotti, Michel Callon, Gilles Deleuze med Felix Guattari, Michel Serres och Annemarie Mol. Boken innehåller även en omfattande ordlista med viktiga nyckelbegrepp som i sig ger en introduktion till ett mångfaldigt forskningsfält.
|
|
| 53. |
- Sotevik, Lena, 1981
(författare)
-
‘Sexual Orientation’ in Swedish Preschool Policy—What Is the Problem?
- 2020
-
Ingår i: Genealogy. - : MDPI AG. - 1557-3796 .- 2313-5778. ; 4:1
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The present article focuses on how ‘sexual orientation’ is represented and produced in a Swedish preschool policy document regarding discrimination and equal treatment. ‘Poststuctural policy analysis’ is employed, in line with Foucault) and Bacchi. The results show that ‘sexual orientation’ is represented as a matter for families, but for parents rather than children. In the plans for equal treatment, visualizing different families stands out as the goal of working preventively against discrimination based on ‘sexual orientation’ in preschool, and the active measures planned for are reading books and spontaneous conversations. The article argues that the discrimination perspective represented in the documents, together with discourses on childhood innocence, establish certain conditions for how ‘sexual orientation’ is produced in preschool
|
|
| 54. |
|
|
| 55. |
- Balkmar, Dag, 1974-
(författare)
-
Se upp - allt fler kvinnor kör som män! : Nollvisionen som diskurs och problemet män i trafiken
- 2009
-
Ingår i: Tidskrift för Genusvetenskap. - Karlstad : Föreningen Tidskrift för Genusforskning. - 1654-5443 .- 2001-1377. ; :2-3, s. 97-118
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Sweden is the first country in the world to have introduced the so-called Vision Zero (Nollvisionen). This is an ethical approach suggesting that road safety cannot be traded for mobility. Since the beginning of mass-motoring, men have been over-represented in traffic safety statistics, in terms of both ‘causing’ accidents and casualties. Against the background of the Swedish Vision Zero, it is quite extraordinary how little attention work on traffic safety has paid to men’s over-representation in Swedish fatal road accidents (90%), and (auto)mobility as a way of doing gender. The present article discusses how men and women driver subjects are produced through the Vision Zero discourse, with a particular focus on how men in traffic are constructed. This is important since such constructions and modes of address affect possible interventions and ‘solutions’ regarding road safety issues. Here I focus on three contemporary documents of policy making character or with general impact: first, the Governmental Act 2003 on road safety intervention; second, a report from the Swedish Road Administration which is applying a gender equality discourse on transport; and third a brochure issued by the Road Administration addressed to the everyday road user. These documents constitute case material that is illustrative of the Vision Zero as a generative apparatus of gender discourse. The article brings attention to the ambiguous ways in which the Vision Zero may, on the one hand, explicitly address men as problematic driver subjects, as an explicitly gendered high risk category; and, on the other, make men and masculine norms implicit through the rendering of young(er) driver subjects as problematic. This also involves pointing out women as an up and coming high risk category. To improve road safety, the discursive effects of this configuration suggest allocating responsibility partly to the ‘system’, partly to women driver subjects – in effect, to women who drive like men – rather than the men driver subjects.
|
|
| 56. |
|
|
| 57. |
- Dymén, Christian, et al.
(författare)
-
Könade normers betydelse för en jämställd och hållbar transportpolitik och planering.
- 2021
-
Ingår i: På väg mot hållbar omställning? Kunskap, makt och mening i nationell transportplanering.. - Boxholm : Linnefors förlag. - 9789188651129
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Jämställdhet har potential att bidra till ett hållbarare transportsystem av betydelse inte minst för klimatutmaningen. Ett transportsystem utan jämställdhetsperspektiv kan inte anses vara hållbart. Vår utgångspunkt är vidare att jämställdhet inte bara handlar om jämn könsfördelning utan också om att uppmärksamma könade normer vilka inrymmer värderingar och ideal baserade på livsvillkoren för kvinnor och män inom samhällets olika områden. I vår och andras forskning har det dock noterats att jämställdhetsperspektivet är påtagligt frånvarande i transportplanering – vilket är ett jämställdhetsproblem som dessutom negligerar en ansenlig klimatomställningspotential. Med ett helt jämställt transportsystem och samhälle skulle resandet vara mer lika mellan män och kvinnor. Det är dock viktigt att poängtera att den senaste forskningen visar att skillnader mellan kvinnor och män skulle kvarstå, även i ett samhälle där ekonomisk standard, förvärvsarbetande och hushållsarbete skulle vara jämställt. Kvarstående skillnader skulle då ha att göra med värderingar, attityder och normer. Oavsett handlar målet dock inte om att kvinnor och män ska göra lika, utan att människor oavsett kön ska ha lika möjligheter att forma sina egna liv liksom att forma samhället. Helt avgörande är det att både kvinnliga och manliga normer tillmäts samma betydelse och är lika styrande av transportplaneringen. nsekvenserna på vardagsresandet av olika åtgärdsförslag. Vår och andras forskning pekar på att begreppet jämställdhet kan användas som en metod för att nå hållbar utveckling. Med tanke på uppställda klimatmål och den tidspress som finns att genomföra klimatåtgärder, kan inte den energibesparingspotential som ett jämställt transportsystem medför negligeras. Det är en självklar demokratifråga att jämställt inkludera både kvinnor och män i utformningen av transportsystemet, men det är även en jämställdhetsfråga att inkludera hållbarhetsperspektivet på utformningen av transportsystemet. Den sammanvägda potentialen för jämställdhet att bidra till hållbarhet kräver både beteendeförändringar och normförändringar inom transportsektorn. Avseende åtgärder visar vår tidigare forskning att problemet inte handlar om frånvaro av strategier eller policys. De finns redan. Det handlar istället om hur de blir till praktiska beslut och handlingar, och om vilka metoder och perspektiv som används i görandet av planer och strategier. De tjänstepersoner och politiker som i sin vardag diskuterar och beslutar om trafik- och transportplanering behöver en större förståelse för varför och hur jämställdhet och hållbarhet är viktigt och hur frågor om jämställdhet är tätt kopplade till hållbara beslut inom sektorn. En sådan förståelse kan bidra till att förändra de normer som styr beslutsfattande mot ett mer jämställt och hållbart transportsystem.
|
|
| 58. |
- Eriksson Baaz, Maria, 1971, et al.
(författare)
-
Fearless Fighters and Submissive Wives: Negotiating Identity among Women Soldiers in the Congo (DRC)
- 2013
-
Ingår i: Armed forces and society. - 0095-327X .- 1556-0848. ; 39:4, s. 711-739
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article addresses an underreported aspect of contemporary warring in the Democratic Republic of Congo (DRC): the experiences of women soldiers and officers in the Congolese national armed forces (Forces Armées de la République Démocratique du Congo [FARDC]). It thus addresses an empirical gap in scholarly and policy knowledge about female soldiers in national armies on the African continent, and the DRC in particular. Based on original interviews, the article explores the way female soldiers in the FARDC understand their identities as “women soldiers” and offers new insight into women soldiers’ role and responsibilities in the widespread violence committed against civilians in the DRC. Moreover, it explores how their understanding of themselves as “women soldiers” both challenges and confirms familiar notions of the army as a masculine sphere. Such insight is important for better understanding the gendered makeup of the military and for contributing to a knowledge base for Security Sector Reform in this violent (post)conflict setting.
|
|
| 59. |
|
|
| 60. |
|
|
