| 1. |
|
|
| 2. |
- Chaib, Mohamed, et al.
(författare)
-
Educartion, Professionalization and Social representations : On the transformation of social knowledge
- 2011. - 1
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This book presents a broad range of research related to how social knowledge is shared, transmitted and transformed in the context of education and professional formation. The chapters of this edited collection reflect different theoretical and empirical approaches to that form of common-sense knowledge called social representations, the theory of which was developed almost a half-century ago by Serge Moscovici. Scholars from various research institutions in Brazil, France and Sweden, spanning a wide variety of disciplines within the social sciences, have contributed chapters that are grouped into three main categories related to education, professionalization and transformation of knowledge. Part I covers theoretical approaches to understanding the transformation of social knowledge from the perspective of social representations. Part II analyzes the impact of the theory of social representations on the transformation of knowledge in the field of education and professional formation. Finally, Part III presents several empirical studies focused on the social and cultural frames that condition the transformation of knowledge. While the book is devoted to education and the emerging field of research on professionalization, it will also appeal to anyone with a general interest in how people acquire their worldviews and how these views influence their actions. Table of Contents Foreword Denise Jodelet Introduction: Social Knowledge – Shared, Transmitted, Transformed Mohamed Chaib, Berth Danermark, and Staffan Selander Part I: Theoretical Approaches 1. Transformations and Changes in Social Knowledge – Towards the Dynamics of Meaning Making Anders Gustavsson and Staffan Selander 2. Social Representations and Power Berth Danermark and Per Germundsson 3. Of Contextualized Use of "Social" and "Professional" Alain Piaser and Michel Bataille 4. Understanding Professionalization as a Representational Process Pierre Ratinaud and Michel Lac 5. The Teacher’s Work Clarilza Prado de Sousa 6. Education Processes of the Teacher as an Apprentice Vera Maria Nigro de Souza Placco and Vera Lucia Trevisan de Souza 7. Social Representations and Cultures of Action Jean-Marie Barbier Part II: Education and Professional Formation 8. The Theory of Social Representations as a Theoretical and Methodological Tool for Research on Teachers in Brazil: Analyses of Theses and Dissertations Maria Suzana De Stefano Menin, Allesandra de Morais Shimizu, and Claudia Maria de Lima 9. Teacher Students’ Social Representations of How Adults Learn Mohamed Chaib and Josef Chaib 10. Being a School Teacher in Brazil Alda Judith Alves-Mazzotti 11. Trainers of Adults: Professional Representations and Training Knowledge Patrice Bouyssières and Marie-Pierre Trinquier 12. Training and Ruptures Christine Mias Part III: Socio-Cultural Contexts 13. Social Representations of Belonging in Pre-School Children’s Peer-Cultures Solveig Hägglund and Annica Löfdahl 14. Transformations of Risk Knowledge – The Medical Encounter and Patients’ Narrative Construction of Meaning Sonja Olin Lauritzen and Robert Ohlsson 15. The Role of the Media in the Transformation of Citizens’ Social Representations of Suffering Birgitta Höijer and Ulrika Olausson 16. Religiosity as a Way of Appropriating Knowledge Margot Campos Madeira, Luiz Fernando Rangel Tura, Maria Rosilene Barbosa Alvim, and Vincent de Paulo Carvalho Madeira 17. Appropriation of Knowledge and Social Psychology: Milgram’s Experiment on Obedience to Authority Sophie Richardot
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Germundsson, Per, 1956-
(författare)
-
Lärare, socialsekreterare och barn som far illa : om sociala representationer och interprofessionell samverkan
- 2011
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The aim of the thesis is, through use of the theory of social representations, to increase knowledge about the meeting between social workers and teachers, as professional groups, during collaboration with regard to the target group, children at risk. The thesis intends to capture the parties’ perceptions of one another and of that about which they are cooperating, as well as to discuss possible consequences of these perceptions in the context of interprofessional collaboration on children at risk. Empirical data was collected through an association study. The informants consisted of 200 teachers and social workers who had participated in various collaborative projects concerning the target group of children at risk. The study shows that the two professional groups have similar representations of children at risk. The social workers’ representations of the teachers are mostly positive, but the teachers are perceived, in many cases, to lack knowledge about social workers and their field of expertise. Teachers’ representations of social workers are colored to a much greater extent by negative associations. The negative image is primarily related to social services as an organization, not to social workers as individuals. In relation to the specific area of interprofessional collaboration on children at risk, the study indicates that the involved parties’ social representations play a significant role in the collaboration process. The research of this thesis has shown that the theory of social representations provides an effective framework for the study of the collaborating professionals’ group perceptions of one another and of children at risk. A preliminary model that seeks to illuminate the role of social representations, trust, and communication in the collaborative process has been presented.
|
|
| 6. |
- Granbom, Ingrid
(författare)
-
"Vi har nästan blivit för bra" : lärares sociala representationer av förskolan som pedagogisk praktik
- 2011
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- En majoritet av svenska barn deltar i förskoleaktiviteter, vilket indikerar att förskolemiljön spelar en viktig roll för de erfarenheter barn får i sin vardag. Förskolans verksamhet baserar sig i hög grad på grundläggande värderingar och idéer beträffande bland annat barnuppfostran, förskolans uppdrag och synen på förskolans roll i samhället. Syftet med den här studien är att beskriva och analysera lärarnas konstruktion av mening och vardagskunskap beträffande förskolan som pedagogisk praktik. Fokus för den empiriska studien är hur delad kunskap om förskolan genereras och artikuleras av lärare som arbetar i förskolan. Den teoretiska ramen tar sin utgångspunkt i teorin om sociala representationer. Studien syftar till att svara på frågor om innehåll och teman i lärarnas samtal samt lyfta fram de kommunikativa resurser som används av deltagarna när de skapar en gemensam förståelse av vardagsarbetet i förskolan. Empirin i föreliggande studie utgörs av diskussioner i fokusgrupper. Sju grupper med sammanlagt 45 deltagare deltog i dessa fokusgruppsintervjuer. Resultatet visar att lärares samtal om förskolans yrkespraktik inkluderar underliggande sociala representationer. Ett antagande som är centralt i studien är att representationerna ligger till grund för hur arbetet organiseras och genomförs. Deltagarna i studien var arbetskamrater och deras diskussioner tog sin utgångspunkt i stimulusmaterial som jag tillhandahöll i syfte att stimulera diskussionen. En analys av data visar att lärarna utvecklar delade kunskapssystem vilket inkluderar olika, sinsemellan motsatta idéer och värderingar av förskolan som pedagogisk praktik. Begreppet relationella kategorier bidrar till att lyfta fram och synliggöra dessa motsatta idéer. De skall dock betraktas med utgångspunkt i ett ömsesidigt beroende och i relation till varandra snarare än särskiljande dikotomier. De relationella kategorierna formar kulturella antaganden utifrån vilka människor tänker och talar. Att tala utifrån en position innebär således att vi tar något för givet. Analysen resulterade i ett flertal relationella kategorier vilka tycks ha inverkan på lärares tal om sin praktik. I studien beskrivs även förankringsprocesser och kommunikativa resurser som deltagarna använder för att skapa gemensam förståelse för vardagsarbetet i förskolan. Resultatet visar att lärarna ger uttryck för två, sinsemellan olika, sociala representationer av förskolan som pedagogisk praktik: Förskolan som en plats för alla och Förskolan som en plats för några. Dessa båda representationer innefattar skilda representationer av barn och barns kompetenser, lärarens yrkesroll samt förskolans roll i samhället. Begreppet cognitive polyphasia bidrar tillatt belysa och beskriva relationen mellan stabil och föränderlig kunskap samt hur det kommer sig att lärarnas sociala representationer av förskolan framstår som ambivalenta och i viss mån t.o.m. motsägelsefulla. Studien bidrar till en fördjupad förståelse för den komplexa och dynamiska kunskap som involverar lärarens konstruktion av mening beträffande förskolan som pedagogisk praktik. Teorin om sociala representationer möjliggör analys och beskrivning av denna komplexitet.
|
|
