| 71. |
|
|
| 72. |
- Egard, Hanna, et al.
(author)
-
The digital society comes sneaking in : An emerging field and its disabling barriers
- 2023
-
In: Disability & Society. - : Taylor & Francis. - 0968-7599 .- 1360-0508. ; 38:5, s. 761-775
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- This study examines disabled people’s everyday experience of social exclusion in relation to the rapid growth of digital technologies in everyday practices. It highlights the relationships between the growing theoretical apparatus on how society changes with new digital technologies, and theories about how this might lead to new disabling barriers in the everyday lives of disabled people. To better understand disabled people’s everyday experiences of social exclusion in the digital age, it brings together insights from two different fields: digital technology, mainly in digital social science and digital humanities; and disability studies, with a focus on the digital divide. The study draws on empirical observations, photographs and interviews with adults with various disabilities in Sweden, and analyses their everyday experiences with the help of a theoretical framework.
|
|
| 73. |
- Enevold, Jessica, et al.
(author)
-
En sprucken verklighet. Den ludiska vägen från kris till hälsa i The Biggest Loser
- 2013
-
In: Kris och kultur : kulturvetenskapliga perspektiv på kunskap, estetik och historia - kulturvetenskapliga perspektiv på kunskap, estetik och historia. - 9789187199097 ; , s. 129-152
-
Book chapter (peer-reviewed)abstract
- Forskare, från Piaget till Huizinga, MacCannell, Turner, Betcher, Suits, Aarseth, Castronova, Boellstorff, Caillois och Sutton-Smith, för att nämna endast några få, har i decennier och med olika disciplinära angreppssätt försökt förstå sig på lek och spel. “Play” – är ett högst tvetydigt begrepp så brett och metaforiskt att det motstår alla försök att inlemma det under en och samma paraplyteori. Play på engelska betyder både leka och spela, medan dessa båda verb på svenska har mer tydligt angivna fält som de konnoterar. ”Play is ambiguous, ” skriver Brian Sutton-Smith, och detta förtjänar att benas upp och förklaras eftersom i vägen för mycket förståelse av fenomen som har med ”play” att göra ligger populärkulturell retorik som favoriserar och ideologiskt färgar uppfattningen av desamma. Det gäller ofta datorspel och olika game/play-former. Vad kan man spela om och vad får man leka med? Populärkulturella mediesatsningar sätter sina gränser långt från traditionella uppfattningar och med god framgång – Big Brother, Robinson, Fear Factor är bara några. En annan, vid första anblicken pennalistisk tv-show med utröstningsmoment, är programmet om gravt feta som tävlar om att gå ned mest i vikt som nu finns i ca 40 länder över hela världen; The Biggest Loser. Detta kapitel tar denna amerikanska game-show som sitt empiriska fält och analyserar begreppet ”play” och dess mångfacetterade betydelser i relation till vad som ofta anses vara spel och leks motsats, nämligen allvar och verklighet. Men, i kontrast till denna antagna dikotomi hävdar t ex spelforskare Jane McGonigal att ”reality is broken”, och att vi behöver spel och lek för att ”fixa den”. Både hierarkiseringen och dikotomiseringen av lek och allvar förkastas därmed. McGonigal talar specifikt om datorspel, men generellt om det livsnödvändiga i att leka och spela och att "spelarna" använder denna kunskap till att göra skillnad i världen. I Biggest Loser finner vi fragment av en ”broken reality”. Att vara gravt överviktig är rent medicinskt ett livshotande tillstånd, ett kristillstånd. Mitt kapitel analyserar hur Biggest Loser använder sig av termerna risk, kris, lek och allvar i vad som initialt kan ses som ett paradoxalt spel och nöjesprogram om hälsa. Play är en fruktbar term för att utforska retoriken och praktiken kring deltagarnas livshotande tillstånd, deras motivation och resultat, tränarnas interaktioner med deltagarna och TV-programmets engagemang med det omgivande amerikanska samhället och ständigt närvarande konsumtionsideologier. Jag använder Sutton-Smiths resonemang kring hur play är något som människor utvecklas i eftersom play i sig själv är en komplex ”developmental form” som kräver lika mycket uppmärksamhet som skillnaden mellan ”play and nonplay”; i kapitlet skriver jag om den ”krishantering” som uppstår och hur krisbegreppet i denna kontext får en särskild betydelse i och med sin “embeddedness” i ”play practices” i pendlingen mellan lek och allvar, praktiskt, metaforiskt och retoriskt.
|
|
| 74. |
|
|
| 75. |
-
Etiska utmaningar i hälso- och sjukvården
- 2006
-
Editorial collection (other academic/artistic)abstract
- Etiska utmaningar i hälso- och sjukvården koncentrerar sig på de nya villkor som hälso- och sjukvården står inför efter framför allt 1990-talets många förändringar. Boken anlägger även ett historiskt perspektiv i vidare bemärkelse. Med utgångspunkt kring en etisk diskussion vill vi belysa den mångfald av möjligheter, men även de svårigheter, som sjukvården idag står inför. Författarnas ambition är att fånga en pågående process och belysa den ur ett flervetenskapligt perspektiv. Boken avser i första hand ge en introduktion till dessa dagsaktuella förändringar och utmaningar kring etik som studerande och verksamma inom hälso- och sjukvården samt omsorgen idag kan förväntas möta.
|
|
| 76. |
-
ETN :003 KRY
- 2007
-
Editorial collection (other academic/artistic)abstract
- ”Jag hoppas att jag får ha hälsan”, är ett uttryck som idag känns passé. Hälsa är inte längre något man ”har”, eller ens ”får”. Idag är hälsa något man ”gör”. Det är individens ansvar att ”göra” sin hälsa genom att äta rätt, motionera väl, hålla sig uppdaterad om vetenskapliga rön och nya behandlingsmetoder och inte minst – tro på sig själv. Hälsa är – åtminstone i den offentliga diskursen – beroende av individen själv. Denne tycks ha möjlighet att påverka sitt liv, men bär också ansvar och kanske till och med skuld för om det går fel. ETN:KRY är en tidskrift som tar upp hälsa och sjukdom utifrån ett etnologiskt perspektiv.
|
|
| 77. |
-
ETN:KRY
- 2007
-
Editorial collection (pop. science, debate, etc.)abstract
- ”Jag hoppas att jag får ha hälsan”, är ett uttryck som idag känns passé. Hälsa är inte längre något man ”har”, eller ens ”får”. Idag är hälsa något man ”gör”. Det är individens ansvar att ”göra” sin hälsa genom att äta rätt, motionera väl, hålla sig uppdaterad om vetenskapliga rön och nya behandlingsmetoder och inte minst – tro på sig själv. Hälsa är – åtminstone i den offentliga diskursen – beroende av individen själv. Denne tycks ha möjlighet att påverka sitt liv, men bär också ansvar och kanske till och med skuld för om det går fel. ETN:KRY är en tidskrift som tar upp hälsa och sjukdom utifrån ett etnologiskt perspektiv.
|
|
| 78. |
-
Etnologin och Medicinen
- 2011
-
Editorial collection (other academic/artistic)abstract
- I detta nummer ges en rad exempel där det påvisas att föreställningar, normer och värderingar spelar en avgörande roll i medicinsk praktik. Allt ifrån barnhälsovårdens fyraårskontroller till habiliteringsprocesser för handikappade. I en framåtblickande artikel analyseras problematiken om friskt och sjukt utifrån kartläggning av genetiska markörer. Om den genetiska kartläggningen utsäger att någon med stor sannolikhet kommer att bli sjuk, men kanske 20 år senare. Hur skall vi förhålla oss till detta? I takt med mikroteknologins utveckling kommer allt fler dilemman av detta slag att prägla vården och preventionens vardag. Etnologin kan ge en större förståelse för kulturella processer som finns inom olika medicinska praktikformer, vilket illustreras genom en rad empiriska ingångar i numret.
|
|
| 79. |
|
|
| 80. |
- Fioretos, Ingrid, et al.
(author)
-
Vårdmöten : Kulturanalytiska perspektiv på möten inom vården
- 2013
-
Book (other academic/artistic)abstract
- Vårdmötet är inte bara ett möte mellan vårdpersonal och patient. Det är en komplex process där kulturella aspekter, individuella erfarenheter, strukturella förutsättningar och historiska förlopp möts. Den som arbetar inom våren möter tusentals patienter under sitt yrkesliv och många gånger kan mötet ge känslor av förundran, frustration eller till och med irritation. Varför fungerar inte kommunikationen med patienten? I den här boken placerar vi in vårdmötet i en kulturanalytisk förklaringsmodell för att ge svar och verktyg till hur problem kan lösas. I boken utgår vi från empiriska exempel från etnologisk forskning för att diskutera de kulturanalytiska aspekterna av vårdmötet.
|
|
