SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "WFRF:(Bergström Göran) "

Sökning: WFRF:(Bergström Göran)

  • Resultat 1-10 av 387
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  • Engström, Gunnar, et al. (författare)
  • The Swedish CArdioPulmonary BioImage Study : objectives and design
  • 2015
  • Ingår i: Journal of Internal Medicine. - : Wiley. - 0954-6820 .- 1365-2796. ; 278:6, s. 645-659
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Cardiopulmonary diseases are major causes of death worldwide, but currently recommended strategies for diagnosis and prevention may be outdated because of recent changes in risk factor patterns. The Swedish CArdioPulmonarybioImage Study (SCAPIS) combines the use of new imaging technologies, advances in large-scale 'omics' and epidemiological analyses to extensively characterize a Swedish cohort of 30 000 men and women aged between 50 and 64 years. The information obtained will be used to improve risk prediction of cardiopulmonary diseases and optimize the ability to study disease mechanisms. A comprehensive pilot study in 1111 individuals, which was completed in 2012, demonstrated the feasibility and financial and ethical consequences of SCAPIS. Recruitment to the national, multicentre study has recently started.
  •  
2.
  •  
3.
  •  
4.
  • Bergström, Göran, 1964, et al. (författare)
  • Prevalence of Subclinical Coronary Artery Atherosclerosis in the General Population
  • 2021
  • Ingår i: Circulation. - Philadelphia : American Heart Association. - 0009-7322 .- 1524-4539. ; 144:12, s. 916-929
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Background: Early detection of coronary atherosclerosis using coronary computed tomography angiography (CCTA), in addition to coronary artery calcification (CAC) scoring, may help inform prevention strategies. We used CCTA to determine the prevalence, severity, and characteristics of coronary atherosclerosis and its association with CAC scores in a general population.Methods: We recruited 30 154 randomly invited individuals age 50 to 64 years to SCAPIS (the Swedish Cardiopulmonary Bioimage Study). The study includes individuals without known coronary heart disease (ie, no previous myocardial infarctions or cardiac procedures) and with high-quality results from CCTA and CAC imaging performed using dedicated dual-source CT scanners. Noncontrast images were scored for CAC. CCTA images were visually read and scored for coronary atherosclerosis per segment (defined as no atherosclerosis, 1% to 49% stenosis, or ≥50% stenosis). External validity of prevalence estimates was evaluated using inverse probability for participation weighting and Swedish register data.Results: In total, 25 182 individuals without known coronary heart disease were included (50.6% women). Any CCTA-detected atherosclerosis was found in 42.1%; any significant stenosis (≥50%) in 5.2%; left main, proximal left anterior descending artery, or 3-vessel disease in 1.9%; and any noncalcified plaques in 8.3% of this population. Onset of atherosclerosis was delayed on average by 10 years in women. Atherosclerosis was more prevalent in older individuals and predominantly found in the proximal left anterior descending artery. Prevalence of CCTA-detected atherosclerosis increased with increasing CAC scores. Among those with a CAC score >400, all had atherosclerosis and 45.7% had significant stenosis. In those with 0 CAC, 5.5% had atherosclerosis and 0.4% had significant stenosis. In participants with 0 CAC and intermediate 10-year risk of atherosclerotic cardiovascular disease according to the pooled cohort equation, 9.2% had CCTA-verified atherosclerosis. Prevalence estimates had excellent external validity and changed marginally when adjusted to the age-matched Swedish background population.Conclusions: Using CCTA in a large, random sample of the general population without established disease, we showed that silent coronary atherosclerosis is common in this population. High CAC scores convey a significant probability of substantial stenosis, and 0 CAC does not exclude atherosclerosis, particularly in those at higher baseline risk.
  •  
5.
  • Bergström, Göran, et al. (författare)
  • Prevalence of Subclinical Coronary Artery Atherosclerosis in the General Population
  • 2021
  • Ingår i: Circulation. - : Wolters Kluwer. - 0009-7322 .- 1524-4539. ; 144:12, s. 916-929
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Background: Early detection of coronary atherosclerosis using coronary computed tomography angiography (CCTA), in addition to coronary artery calcification (CAC) scoring, may help inform prevention strategies. We used CCTA to determine the prevalence, severity, and characteristics of coronary atherosclerosis and its association with CAC scores in a general population.Methods: We recruited 30 154 randomly invited individuals age 50 to 64 years to SCAPIS (the Swedish Cardiopulmonary Bioimage Study). The study includes individuals without known coronary heart disease (ie, no previous myocardial infarctions or cardiac procedures) and with high-quality results from CCTA and CAC imaging performed using dedicated dual-source CT scanners. Noncontrast images were scored for CAC. CCTA images were visually read and scored for coronary atherosclerosis per segment (defined as no atherosclerosis, 1% to 49% stenosis, or ≥50% stenosis). External validity of prevalence estimates was evaluated using inverse probability for participation weighting and Swedish register data.Results: In total, 25 182 individuals without known coronary heart disease were included (50.6% women). Any CCTA-detected atherosclerosis was found in 42.1%; any significant stenosis (≥50%) in 5.2%; left main, proximal left anterior descending artery, or 3-vessel disease in 1.9%; and any noncalcified plaques in 8.3% of this population. Onset of atherosclerosis was delayed on average by 10 years in women. Atherosclerosis was more prevalent in older individuals and predominantly found in the proximal left anterior descending artery. Prevalence of CCTA-detected atherosclerosis increased with increasing CAC scores. Among those with a CAC score >400, all had atherosclerosis and 45.7% had significant stenosis. In those with 0 CAC, 5.5% had atherosclerosis and 0.4% had significant stenosis. In participants with 0 CAC and intermediate 10-year risk of atherosclerotic cardiovascular disease according to the pooled cohort equation, 9.2% had CCTA-verified atherosclerosis. Prevalence estimates had excellent external validity and changed marginally when adjusted to the age-matched Swedish background population.Conclusions: Using CCTA in a large, random sample of the general population without established disease, we showed that silent coronary atherosclerosis is common in this population. High CAC scores convey a significant probability of substantial stenosis, and 0 CAC does not exclude atherosclerosis, particularly in those at higher baseline risk.
  •  
6.
  • Bergström, Lena, et al. (författare)
  • Ekologisk kompensation i kustmiljön : Hur kan man uppväga förluster av biologisk mångfald och ekosystemtjänster i samband med mänsklig verksamhet i kustområdet?
  • 2021
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Sveriges kustmiljöer är utsatta för olika typer av mänsklig påverkan, med negativa effekter på arter, livsmiljöer och ekosystemtjänster. Enligt skadelindringshierarkin ska negativa effekter från mänsklig verksamhet i första hand undvikas, minimeras eller avhjälpas. I de kvarstående fall där skada trots dessa åtgärder är oundviklig, kan ekologisk kompensation vara ett sätt att mildra effekterna i syfte att bibehålla eller öka biologisk mångfald och ekosystemtjänster.I projektet ECOCOA har vi undersökt om och hur ekologisk kompensation skulle kunna användas i förvaltningen av kustområden. Vår målsättning har varit att bidra till en vetenskapligt grundad syn på hur ekologisk kompensation skulle kunna medverka till att stoppa nettoförluster av biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Eftersom kompensation kan beröra en mängd aktörer och sakägare med olika intressen och perspektiv är det viktigt med en transparent process som hanteras på ett jämförbart sätt mellan olika områden och fall. En viktig flaskhals idag är brist på praktisk erfarenhet hos aktörer om hur kompensationen ska kunna tillämpas. Vi har utvecklat ett ramverk utifrån de steg som man behöver beakta i en bedömning av skada och kompensationsbehov, med fokus på att öka förutsättningarna för en transparent bedömningsprocess. Det föreslagna ramverket bygger på fyra steg: 1) skadebedömning; 2) bedömning av kompensationsbehov; 3) val av kompensationsåtgärder; och 4) utvärdering av resultat. Ramverket baserar sig på att tydliggöra samband mellan ekosystemets strukturer och de nyttigheter dessa kan medföra för människan, där nyttigheter är beroende av ekosystemtjänster, ekosystemtjänster av funktioner, och funktioner av strukturer. Vi kopplar ramverket till en utvärdering av aktuellt kunskapsläge kring åtgärders effektivitet i kustområdet. Viktiga livsmiljöer som ingår är ålgräs, grunda vegetationsklädda mjukbottnar, naturligt vegetationsfria mjukbottnar, tångbälten, musselbankar, stenrev och kustnära våtmarker.Vi har med hjälp av ramverket utvärderat nuvarande och möjliga tillämpningar av ekologisk kompensation. Utvärderingen har gjorts dels genom ett fullständigt exempel som beskriver förlust av ålgräsängar och dels genom att undersöka befintliga fall och sammanhang där kompensation är eller skulle kunna bli relevant. Fallen bygger på i) domslut gällande tillståndspliktig vattenverksamhet, ii) dagens hantering av småskalig exploatering i kustområden, samt iii) tillämpningen av särskild fiskeavgift ur ett kompensationsperspektiv. Slutligen har vi utvecklat förslag på hur liknande tillämpningar skulle kunna se ut för ytterligare livsmiljöer i tillägg till ålgräs.Våra resultat visar det finns fortsatt stor osäkerhet kring hur kompensationsprocesser och kompensationsåtgärder fungerar i praktiken. Samtidigt är det en realitet att man idag i de allra flesta fall exploaterar utan kompensation, eller med otillräcklig kompensation. Detta innebär i praktiken att förluster värderas till noll, det vill säga att man accepterar förluster på biologisk mångfald, ekosystemtjänster och nyttigheter, och att de skador som uppstår inte uppmärksammas i form av åtgärdsbehov som ska täckas av den som orsakar skadan. Eftersom tillämpningen av vårt ramverk synliggör värdet av att förvalta biologisk mångfald och ekosystemtjänster tillsammans kan det även stödja förvaltningen av kustområden i enlighet med ekosystemansatsen på en mer generell nivå.Våra resultat synliggör vikten av att värna biologisk mångfald. Vår genomgång av potentiella kompensationsåtgärder, som redogörs för i rapporten, visar med tydlighet att det är kostsamt att först förstöra och sedan restaurera, i stället för att skydda och undvika skada i första hand. Vi ser dock ett utrymme och ett behov av att förbättra användningen av ekologisk kompensation som ett av många verktyg för att värna biologisk mångfald och ekosystemtjänster i svenska kustmiljöer i enlighet med miljöbalken. ECOCOAs ramverk tillsammans med kaskadmodeller för viktiga livsmiljöer och information om potentiella åtgärder, kunde här fungera som en gemensam utgångspunkt vid diskussioner, samrådsprocesser och bedömningar.
  •  
7.
  •  
8.
  • Bergström, Ulf, et al. (författare)
  • Kompensation för miljöpåverkan vid kustexploatering – dagens tillämpning av ekologisk kompensation och särskild fiskeavgift samt möjlig vidareutveckling
  • 2022
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Kustekosystemen är mycket viktiga för både biologisk mångfald och ekosystemtjänster, men påverkas samtidigt negativt av ett kontinuerligt ökat nyttjande av kustzonen för boende och olika verksamheter. Ekologisk kompensation är ett förvaltningsverktyg som syftar till att gottgöra oundviklig skada på naturmiljöer, exempelvis arter, naturtyper, ekosystemfunktioner och upplevelsevärden, i samband med mänsklig verksamhet. Verktyget har dock hittills använts i mycket begränsad omfattning i grunda kustmiljöer.Inom projektet ECOCOA, finansierat av Naturvårdsverket, har vi fokuserat på att utvärdera förutsättningarna för ökad användning av ekologisk kompensation i kustområden, som ett av flera verktyg som kan stöda miljövården. Projektets slutrapport (Bergström m.fl. 2021) ger en övergripande bild av samtliga resultat, medan vi i föreliggande rapport ger en fördjupning av de mer konkreta problem som kan uppstå vid handläggning av miljöärenden i förvaltningen, och möjliga lösningar på kort och lång sikt. Rapporten riktar sig i första hand till handläggare som vill utveckla tillämpningen av ekologisk kompensation vid vattenverksamhetsärenden, till tekniska råd vid markoch miljödomstolar, samt miljökonsulter och andra som kan behöva insyn i hur ekologisk kompensation kan användas och vidareutvecklas inom svensk kustmiljöförvaltning. I rapporten återger vi hur man hanterar ekologisk kompensation i svenska kustområden idag, till exempel hur handläggare arbetar med att mäta skada och bedöma omfattningen av kompensationsbehov. Vi beskriver även problematiken med småskaliga anmälningspliktiga ärenden, där den sammanlagda påverkan från många små exploateringar ger upphov till betydande förluster av biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Slutligen beskriver vi hur den så kallade särskilda fiskeavgiften, som syftar till att tillvarata fiskeintresset i samband med vattenverksamhetsfrågor, tillämpas idag, samt analyserar hur beräkningsgrunderna skulle kunna utvecklas för att stärka användningen av ekologisk kompensationen som verktyg. Vår sammanställning och utvärdering utgår från ett generellt ramverk som utvecklats inom ECOCOA för att skatta skada och identifiera kompensationsbehov. Ramverket baseras på en kaskadmodell, som visar kopplingar mellan ekosystemets struktur, funktion, ekosystemtjänster och nyttigheter för människor. Modellen kan användas för att synliggöra hur verksamheter påverkar arter och livsmiljöer och vilka kostnader och förluster detta medför. Ramverket kan även användas för att bedöma i vilken omfattning en föreslagen åtgärd faktiskt kompenserar för de förluster som verksamheten innebär.Här följer en kort sammanfattning av resultaten som presenteras i rapporten: • En enkätundersökning riktad till aktörer inom kustförvaltningen visar att ekologisk kompensation i praktiken tillämpas mycket sällan inom kustmiljöförvaltningen idag, och att det finns ett stort behov av att ta fram riktlinjer för dess tillämpning, som stöd till handläggare, konsulter, domstolar och andra aktörer. På en mer generell nivå omfattar detta även ett behov av att förbättra kunskapen om restaureringsmetoder samt att ta fram metoder för värdering av skador på naturvärden. Det finns även ett behov av resurser för Sammanfattning 6 handläggare i form av tid och stöd för att tillämpa ekologisk kompensation i kustförvaltningen. • En utvärdering av befintliga domslut för ett antal tillståndspliktiga (dvs. storskaliga) vattenverksamhetsärenden visar att biologisk mångfald och ekosystemtjänster mycket sällan beaktas på ett sätt som är i linje med Sveriges åtaganden inom till exempel konventionen för biologisk mångfald och EU:s biodiversitetstrategi, där en bärande princip är att ingen nettoförlust ska ske. Det finns ett förbättringsutrymme som borde kunna mötas direkt genom en ökad kunskapsdelning mellan aktörer, och en förbättrad praxis gällande tillämpning av ekologisk kompensation. Samtidigt uppstår flera mer komplexa frågor som berör till exempel behovet av en gemensam fysisk planering och identifiering av lämpliga kompensationsåtgärder, där ett kunskapsbyggande behövs. • Småskalig kustexploatering, exempelvis bryggbyggen och små muddringar, är en särskilt utmanande fråga. Enskilda små ingrepp är anmälningspliktiga (dvs. sällan tillståndspliktiga), och trots att det vid handläggningen av dessa ärenden ställs krav på miljöhänsyn kan det ofta inte bedömas som skäligt att kräva att exploatören själv utför ekologisk kompensation. Den sammanlagda påverkan av dessa många små ingrepp är dock betydande, och det är angeläget att utforma ett system där även småskalig vattenverksamhet kompenserar för sina miljökostnader. Vi undersöker hur ett system för ekologisk kompensation som även omfattar småskalig exploatering skulle kunna se ut, i relation till konceptet habitatbanker eller kompensationspooler, där exploatören kan bidra ekonomiskt till habitatrestaureringar i stället för att själv utföra dem. • Den särskilda fiskeavgiften syftar till att kompensera för skador från vattenverksamheter på fisket och skulle kunna betraktas som ett förvaltningsverktyg för kompensation av en viss typ av förlust. I rapporten utvärderar vi hur det rådande fiskeavgiftssystemet fungerar och utforskar hur det kan fungera ur ett kompensationsperspektiv, samt ger förslag på hur beräkningsmodellen kan utvecklas.Sammantaget finns det ett stort behov av att utveckla ekologisk kompensation som ett av de verktyg som kan bidra till att motverka den allt snabbare förlusten av biologisk mångfald och ekosystemfunktioner. Parallellt behövs ytterligare åtgärder för att stärka skyddet av de känsligaste livsmiljöerna i kustzonen, eftersom bevarande av fungerande livsmiljöer är att föredra som ett mer kostnadseffektivt verktyg än restaurering av störda miljöer.
  •  
9.
  •  
10.
  • Cole, Scott, et al. (författare)
  • Environmental compensation for biodiversity and ecosystem services : A flexible framework that addresses human wellbeing
  • 2021
  • Ingår i: Ecosystem Services. - : Elsevier BV. - 2212-0416 .- 2212-0416. ; 50
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Environmental compensation should address negative impacts from human activities on nature, including loss of biodiversity and ecosystem services. However, successful compensation, achieving no net loss, requires broad quantitative information on different types of losses and gains. We find that the scope of compensatory schemes varies in what is considered compensable, which makes it challenging to apply a conceptual approach consistently across schemes with different needs. We propose a flexible yet structured framework for determining which values should be compensated and how. Our framework focuses specifically on habitat deterioration and is illustrated with a case study involving loss of eelgrass habitat. The framework helps identify compensation needs and selects among suitable compensation options, merging science-based information with normative issues and local concerns. By integrating the ecosystem services cascade model, it encompasses aspects from biodiversity structure to human wellbeing. The framework prefers in-kind compensation because this targets the structure level and thus meets compensation needs in all subsequent levels of the cascade model; further, it is more likely to capture non-instrumental values (i.e. in nature) and reduce exposure to uncertainty. We highlight the importance of spatial aspects of ecosystem functions, services and their subsequent impacts on wellbeing. Although our selection hierarchy assumes a similar and nearby principle for habitat restoration (preference for in-kind/on-site), this criterion is not universal. We underscore the hierarchy's implicit normative assumptions and suggest that apparent disagreement about who should benefit may be traced to an unresolved conflict between egalitarianism and utilitarianism.
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 1-10 av 387
Typ av publikation
tidskriftsartikel (289)
rapport (24)
konferensbidrag (20)
doktorsavhandling (17)
bokkapitel (14)
annan publikation (12)
visa fler...
bok (4)
samlingsverk (redaktörskap) (3)
forskningsöversikt (3)
licentiatavhandling (1)
visa färre...
Typ av innehåll
refereegranskat (296)
övrigt vetenskapligt/konstnärligt (78)
populärvet., debatt m.m. (13)
Författare/redaktör
Bergström, Göran, 19 ... (201)
Bergström, Ulf (44)
Schmidt, Caroline, 1 ... (38)
Sundblad, Göran (34)
Fagerberg, Björn, 19 ... (31)
Rosengren, Annika, 1 ... (26)
visa fler...
Bergström, Roger (24)
Börjesson, Mats, 196 ... (21)
Engström, Gunnar (21)
Torén, Kjell, 1952 (21)
Hjelmgren, Ola (21)
Gummesson, Anders, 1 ... (20)
Ericsson, Göran (20)
Bergström, Göran (20)
Lind, Lars (18)
Andersson, Göran (18)
Angerås, Oskar, 1976 (17)
Bergström, Tomas F. (17)
Brandberg, John, 196 ... (16)
Bäckhed, Fredrik, 19 ... (14)
Gan, Li-Ming, 1969 (14)
Ekblom, Örjan, 1971- (14)
Uhlén, Mathias (13)
Borén, Jan, 1963 (12)
Bergström, Anna (12)
Östgren, Carl Johan (12)
Fagman, Erika (12)
Pershagen, Göran (11)
Johansson, Maria E, ... (11)
Sundström, Johan, Pr ... (11)
Blomberg, Anders, 19 ... (11)
Söderberg, Stefan (11)
Viluma, Agnese (11)
Behre, Carl Johan, 1 ... (11)
Melén, Erik (10)
Persson, Margaretha (10)
Jernberg, Tomas (10)
Barregård, Lars, 194 ... (10)
Danell, Kjell (10)
Fagerberg, Linn (9)
Engvall, Jan (9)
Hagström, Emil (9)
Lindberg, Eva (9)
Mikko, Sofia (8)
Berglund, Göran (8)
Kull, Inger (8)
Mattsson Hultén, Lil ... (8)
Arvidsson, Daniel, 1 ... (8)
Vikgren, Jenny, 1957 (8)
Dettki, Holger (8)
visa färre...
Lärosäte
Göteborgs universitet (193)
Uppsala universitet (75)
Sveriges Lantbruksuniversitet (66)
Umeå universitet (35)
Stockholms universitet (28)
Lunds universitet (27)
visa fler...
Karolinska Institutet (23)
Gymnastik- och idrottshögskolan (19)
Chalmers tekniska högskola (16)
Kungliga Tekniska Högskolan (10)
Örebro universitet (8)
Naturvårdsverket (5)
Högskolan Dalarna (5)
Linköpings universitet (4)
Karlstads universitet (3)
Högskolan Kristianstad (2)
Malmö universitet (2)
Linnéuniversitetet (2)
RISE (2)
Högskolan i Halmstad (1)
Mittuniversitetet (1)
Högskolan i Skövde (1)
Södertörns högskola (1)
Högskolan i Borås (1)
VTI - Statens väg- och transportforskningsinstitut (1)
IVL Svenska Miljöinstitutet (1)
visa färre...
Språk
Engelska (321)
Svenska (62)
Odefinierat språk (4)
Forskningsämne (UKÄ/SCB)
Medicin och hälsovetenskap (212)
Naturvetenskap (64)
Lantbruksvetenskap (40)
Samhällsvetenskap (30)
Teknik (10)
Humaniora (2)

År

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy