| 11. |
|
|
| 12. |
|
|
| 13. |
|
|
| 14. |
- Jacobsson, Mattias, 1976-
(författare)
-
Samordning och kommunikation i ett anläggningsprojekt : mellan en laminerad A3-karta och ett dike
- 2008
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna licentiatavhandling behandlar den organisatoriska vardagen under ett anläggningsprojekts genomförandeprocess. Arbetet syftar till att med samordning och kommunikation som utgångspunkt beskriva och analysera ett anläggningsprojekts planering och utförande samt därefter specifikt belysa hur IKT används för samordningen och hur hållbarhetsfrågor samordnas. Fallstudien som ligger till grund för arbetet är genomförd vid ett partneringprojekt med Skanska och Jämtkraft som samverkanspartners. Projektet, vid namn Destination 2011, utgör en investering på ca 1 miljard SKR och har som syfte och mål att vädersäkra Jämtkrafts befintliga kraftnät för att minimera riskerna för elavbrott. I arbetets teoretiska ramverk sätts teorier rörande samordning och kommunikation i förhållande till ett projekts genomförande och organisatoriska kontext, i form av osäkerhet och komplexitet. Utifrån givna utgångspunkt har fyra övergripande kategorier av kommunikativa och samordnande situationer härletts – det strukturerade mötet, den spontana direktkontakten, den klassiska planeringen och den vedertagna praxisen. Kategorier som fångar samordning och kommunikation i förhållande till omgivningens inverkan. Från fallstudien och med stöd av den teoretiska ansatsen har därefter tre empiriska processer analytiskt identifierats – den planeringsdrivna, den reduktionsdrivna och den pragmatiskt drivna samordningsprocessen. Processer som länkar samman genomförandet och därigenom är betydelsefulla för att förstå varför samordningen och kommunikationen ser ut som den gör under ett projekts planering och utförande. Med hjälp av de tre nämnda processernas sätt att lösgöra och till viss del separera och strukturera uppgifterna mellan de olika yrkesgrupperna, möjliggörs arbetet, och kanske även minimeras, de slitningar och den kamp som annars riskerar att uppstå. Utifrån processerna åskådliggörs avslutningsvis influenserna på IKT och hållbarhet. Rörande IKT föreslås att det kanske inte främst är fysisk och geografisk distans som sätter hinder för tekniken, utan i stället samordningsprocessernas samspel och funktion – något som skulle innebära ett behov av ”processöverbryggande teknik”. Rörande hållbarhet så förklarar kopplingen till processerna hur viss miljörelevant information filtreras bort till förmån för ”det riktiga arbetet” men att det huvudsakliga miljöarbetet i all sin enkelhet syftar till att efterfölja lagens råmärken, samt kraven från för organisationen viktiga intressenter, ingen mer inget mindre.
|
|
| 15. |
|
|
| 16. |
- Johansson, Marlene, 1973-
(författare)
-
Försörjningskedjans dynamik : en studie av småföretag i överlappande nätverk
- 2009
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med denna licentiatuppsats är skapa förståelse för hur små företag positionerat i överlappningen mellan olika nätverksstrukturer kan balansera och dra nytta att sin position. Studien behandlar två typer av nätverksstrukturer, dels den hierarkiska försörjningskedjan, dels det strategiska, multilaterala nätverket. Studien har delats upp i två delsyften och ett huvudsyfte. Det första delsyftet är att är att skapa förståelse för styrning och samordning och de kravbilder som småföretaget ställs inför i försörjningskedjan. Det andra delsyftet är att skapa en förståelse för styrning och samordning och de kravbilder som småföretaget ställs inför i det strategiska multilaterala nätverket. Genom att arbeta mot dessa två delsyften ligger de till grund för att nå det huvudsakliga syftet, att skapa en förståelse för hur små företag positionerat i överlappande nätverk balanserar och drar nytta av de kravbilder som de båda nätverken ställer.Studien har ett explorativt syfte och det empiriska arbetet består av två fallstudier som utgår från småföretag som befinner sig i en överlappande position. De båda fallföretagen skiljer sig åt i sin affärsinriktning och sättet att skapa ett mervärde där det första fallföretaget har en relativt enkel teknologi och dess värdeskapande ligger i att de kan producera kostnadseffektivt. Företaget har inga egna produkter eller produktutveckling, en stor del av verksamheten är att fungera som legotillverkare åt andra företag. Det andra fallföretaget är ett högteknologiskt företag som äger sina produkter och en stor del av verksamheten koncentreras till produktutveckling. Dess affärsinriktning är framförallt produktutvckling och ett innovativt agerande. Studien bidrar till forskningsområdet om försörjningskedjor och småföretag. Genom att för det första belysa och skapa förståelse för beroendeförhållanden mellan olika nätverk och visa på hur försörjningskedjan är inbäddad i omkringliggande nätverksstrukturer som i vissa situationer stöttar och förstärker och i andra situationer försvagar varandra bidrar denna studie till forskningsområdet. Genom att för det andra belysa och skapa förståelse för hur småföretag agerar för att balansera och drar nytta av att vara del av dels försörjningskedjor och dels andra multilaterala samarbeten bidrar denna studie till såväl forskningsområdet om försörjningskedjor och forskningsområdet om småföretag.Fallstudierna visar på olika strukturella och relationella förutsättningar som påverkar småföretagens möjlighet att balansera och dra nytta av sin position. Studien visar på såväl spänningar i form av rollkonflikter och konkurrens i överlappningen som trögheter i form av en överinbäddning och starkt socialt kapital i de studerade nätverken. Studien skapar en förståelse för hur dessa spänningar och trögheter kan vara stärkande såväl som tärande för nätverkens konkurrenskraft och påverkar företagets möjlighet att balansera och dra nytta av sin position i överlappande nätverk.
|
|
| 17. |
|
|
| 18. |
|
|
| 19. |
|
|
| 20. |
|
|
