| 1. |
- Engwall, Magnus, et al.
(author)
-
Bioanalys av organiska föroreningars biotillgänglighet : tillämpning i sanerade massor
- 2009
-
Reports (pop. science, debate, etc.)abstract
- Polycykliska aromatiska kolväten (PAHer) är relativt vanliga i förorenadeområden, särskilt på gamla gasverktomter, bensinstationer och tidigare impregneringsanläggningar.På grund av deras toxicitet så är sanering av PAH-förorenadeområden av hög prioritet. För att minska riskerna med PAH-förorenade jordar,både före och efter sanering, är det viktigt att åstadkomma en heltäckande riskbedömningoch säker klassning av dessa jordmassor. De generella riktvärden förPAH-förorenad mark som används idag är i regel baserade på kemisk analys av 16standard PAHer (PAH16), trots att det ofta förekommer 100-tals PAHer och PAHmetaboliteri jordarna.I detta projekt har vi genom att jämföra kemisk och biologisk analys (H4IIEluc)av ett flertal sanerade PAH-förorenade jordprover studerat om toxicitetenverkligen minskar i proportion till minskningen av PAHer i jordarna. H4IIE-luc ären mekanismspecifik bioanalys som detekterar alla ämnen som aktiverar Ahreceptorn,en av de två viktigaste mekanismerna bakom PAHers toxicitet. Jämförelsenav resultaten visade att den totala toxiciteten i de sanerade jordprovernainte gick att förklara med kemisk analys av PAH16 och att man därmed med dagensanalysmetodik riskerar att missa toxikologiskt relevanta PAHer och andra liknandeämnen. Vidare kemiska identifieringsstudier samt bioanalytiska studier krävs föratt ta reda på om dessa okända ämnen utgör en risk för människa eller miljö.Våra resultat visar på svagheten med kemisk analys av ett mindre antal ämnensom grundval för klassning av renade massor. Det är därför är rimligt att inkluderamekanismspecifika tester i riskbedömning och vid klassning av renade PAHförorenadejordar. Dels för att minimera riskerna som dessa jordar kan utgöra förmänniskor och miljö, dels för att man med en större säkerhet och i större utsträckningskall kunna återanvända sanerade jordmassor.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Beier, Ulrika, et al.
(author)
-
Fisk och fiske i Mälaren
- 2015
-
Reports (pop. science, debate, etc.)abstract
- Nära en tredjedel av Sveriges befolkning bor i Mälardalen. Mälaren är Sveriges tredje största sjö och en av de artrikaste beträffande fisk. Sjön är både flikig och mångsidig. Ömsom kantas den av slätter med intensivt jordbruk och stora vassområden, ömsom av karga klippor och grusstränder. Här finns omväxlande små och stora öar, grunda vikar, trånga sund och stora, djupa fjärdar. Mälaren har förorenats under århundraden och är fortfarande delvis övergödd. Trots det tjänar den som landets största dricksvattentäkt. Två miljoner människor får dricksvatten från Mälaren. Länge har fokus varit på sjöns vattenkvalitet, både för att dricka och bada i. Mälaren är också viktig som fiskesjö. Fiske i Mälaren innebär oftast rekreation men sjön försörjer också cirka trettio yrkesfiskare. Sist men inte minst - fisken i Mälaren är en viktig del i dess ekosystem. Genom näringsväven återkopplar fisken oundvikligen till vattnets kvalitet. I den här rapporten vill vi sätta Mälarens fisk i fokus. Vi ska berätta om fiskarter som är viktiga för ekosystemet och fisket samt om hur fisken i Mälaren undersöks.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Hassellöv, Martin, 1970, et al.
(author)
-
REACH missar nano!
- 2009
-
In: Miljöforskning. ; 2009:3-4
-
Journal article (other academic/artistic)
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Larsson, Åke, 1944, et al.
(author)
-
Kustfisk - hälsa
- 2012
-
In: HAVET 2012 - Om miljötillståndet i svenska havsområden. - 1654-6741. ; år 2012
-
Research review (peer-reviewed)
|
|
| 8. |
- Quintana, Isabel, et al.
(author)
-
Växtplankton
- 2015
-
In: Vänern: Årsskrift 2015. ; 91, s. 36-39
-
Book chapter (other academic/artistic)
|
|
| 9. |
- Hanson, Niklas, 1976, et al.
(author)
-
Förändringar i fiskhälsa - orsaker söks på bred front
- 2012
-
In: HAVET 2012 - Om miljötillståndet i svenska havsområden. - 1654-6741. ; år 2012, s. 85-87
-
Research review (peer-reviewed)abstract
- Kustfiskens hälsa har blivit allt mer påverkad under de senaste 20–25 åren. Mycket tyder på att det beror på miljögifter. Samtidigt minskar halterna av de miljögifter som övervakas i samma fiskar. Det tyder på att det är andra, kanske okända, miljögifter som ligger bakom. I ett nytt samverkansprojekt ska man försöka ta reda på orsakerna.
|
|
| 10. |
- Öberg, Tomas, 1956-
(author)
-
Bildning av dioxin : litteraturstudie och utvärdering av mätdata
- 1992
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Litteraturuppgifter avseende metallers och avgaskylningens inverkan på dioxinbildning i termiska processer har sammanställts och utvärderats. Likaså har en tidigare utvärdering av svenska stålverksmätningar uppdaterats. (80 referenser). Lågtemperaturbildning bör ses som en logisk fortsättning av de förhållanden som skapas i ugnen, i form av oxidationsnivå och klorlast. Klorgas bildas från HCl genom den metallkatalyserade Deacon-reaktionen och tillgängliga aromatstrukturer (pyrolys-paket från ugnen) direktkloreras. De enkla kloraromater som bildas sammanfogas i likaså metallkatalyserade reaktioner. De mätningar som har genomförts på svenska stålverk kan i huvudsak inordnas i samma förklaringsmodell, men lågtemperaturbildningens kvantitativa betydelse är fortfarande oklar. Mätningarna som har tillkommit visar också på möjligheten att öka kunskapsunderlaget genom att använda enkla kloraromater som indikatorparametrar för dioxiner. För de stålverk som har undersökts torde det samlade dioxin-utsläppet ligga i intervallet några få till 10 gram per år. Dagens stickprovsförfarande kan däremot inte läggas till grund för några meningsfulla beräkningar av årsutsläpp för enskilda stålverk, då den normala processvariationen är alltför stor.
|
|
