SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "WFRF:(Hansson Kristofer) srt2:(2013)"

Sökning: WFRF:(Hansson Kristofer) > (2013)

  • Resultat 1-10 av 21
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  • Arvidson, Mats, et al. (författare)
  • Introduktion : kulturvetenskapliga perspektiv på kris
  • 2013
  • Ingår i: Kris och kultur : kulturvetenskapliga perspektiv på kunskap, estetik och historia - kulturvetenskapliga perspektiv på kunskap, estetik och historia. - 9789187199097 ; , s. 9-27
  • Bokkapitel (refereegranskat)
  •  
2.
  •  
3.
  • Arvidson, Mats, et al. (författare)
  • Den apolliniska drömmen om en lycklig framtid. Kris i kultur och konstmusik i svensk efterkrigstid
  • 2013
  • Ingår i: Kris och kultur. Kulturvetenskapliga perspektiv på kunskap, estetik och historia. - 9789187199097 ; , s. 87-111
  • Bokkapitel (refereegranskat)abstract
    • Den typ av krisbegrepp som detta kapitel utgår ifrån är processuell; denna betonar den allmänna karaktären av situationer, men utan hänsyn till specifika kriser. Den allmänna situation som analyseras handlar om den svenska välfärdsstaten som mytbildning (ca 1945–1960): Vilka medel krävs för att skapa ett bättre fungerande samhälle, och utgör dessa medel ett hinder snarare än en möjlighet för den enskilda individen att nå ”drömmen om en lycklig framtid”? Genom att använda filosofen Friedrich Nietzsches två principer, det apolliniska (det rationella och det drömska), och det dionysiska (det irrationella och det passionerade) som tankefigur avtäcks en alltmer tydlig kulturell kris i mytbildningen kring välfärdsstaten. Den hypotes som undersöks är om orsaken till denna kulturella kris grundar sig på att det apolliniska och det dionysiska har glidit isär. Samhälls- och teknikutvecklingen tycks motverka individuell frigörelse; det finns en otillräcklig politisk och social organisation i det materiella överflödets och teknikens överlägsenhets tid. Människan tvingas in i ett ”maskineri”, och i en ”apparatens” stat, som gör henne ofri. Detta drömmande slår tillbaka på individen själv; samtidigt som hon blir alltmer bekväm med det materiella överflödet, riskerar detta att göra henne både avtrubbad och intellektuellt, emotion-ellt och estetiskt orörlig. Särskilt problematiskt blir det för de individer som inte hinner med i den teknologiska förändringens tidevarv. Vem bär ansvar för dem när samhället inte klarar av att ta hand om dem? Ja, en möjlig lösning är att införa det irrationella momentet (det dionysiska) i kulturen som motvikt till det kyligt rationella (det apolliniska). Ett sådant moment som lyfts fram är den avancerade konstmusiken, som kan fungera som en motvikt till det som gör individen avtrubbad. Konstmusikens uppgift blir här att synliggöra den falska harmonin som råder i samhället – mytbildningen. Samtidigt framträder det en ”dubbel kris”. Den avancerade konstmusiken förmår inte att nå fram till lyssnaren – kanske på grund av lyssnarens estetiska orörlighet, eller på grund av musikens obegriplighet – utan isolerar sig från dem och samhället. Genom en ”Exkurs” om författaren Thomas Manns musikerroman Doktor Faustus problematiseras ytterligare relationen mellan kulturens kris och den avancerade konstmusiken i ett svenskt perspektiv.
  •  
4.
  •  
5.
  • Arvidson, Mats, et al. (författare)
  • Inledning : Kulturvetenskapliga perspektiv på kris
  • 2013
  • Ingår i: Kris och kultur. - Lund : Universus Press. - 9789187199097 ; , s. 9-27
  • Bokkapitel (refereegranskat)abstract
    • De ämnen som är representerade i antologin har ingått i en kulturvetenskaplig forskarmiljö. Ämnena är museologi, idé- och lärdomshistoria, musik vetenskap, etnologi, biblioteks- och informationsvetenskap, kulturarbete och intermedialitet samt konsthistoria och visuella studier. Denna mångfald av ämnen föranleder frågan om det finns något specifikt kulturvetenskapligt som förenar dem. Och mer precist hur kulturvetenskaperna har närmat sig studiet av kris. I detta inledande kapitel diskuterar vi hur de olika författarna har närmat sig sina studieobjekt. En central utgångspunkt är att det finns ett kulturvetenskapligt perspektiv för hur olika krisfenomen kan studeras, och att antologin med sin mångfald av ämnen står som representant för ett sådant perspektiv. Naturligtvis finns det många angränsande relationer till andra ämnesdiscipliners studier av kris än de representerade i antologin. Dessa angränsande relationer kommer vi att diskutera framöver. Men först något om det kulturvetenskapliga perspektivet.
  •  
6.
  • Conference • NNHSH 2013 Theme: Transformations of Health Practices and Health Policies in the Nordic Welfare States
  • 2013
  • Proceedings (redaktörskap) (refereegranskat)abstract
    • With the theme of the research conference of the NNHSH network we want researchers, both at doctoral and post-doctoral level, to reflect on how health practices and health policies in the Nordic Welfare States are being transformed and have been transformed in the past. The Nordic countries are all, more or less, in the midst of a transformation from a social democratic health care system, based on universal access for all citizens with no regard to their position, class or previous health practices, to a more neoliberal oriented health care regime with new - or perhaps in some ways very old - ideas about the body, health, and health care responsibilities. Sociologist S.N. Eisenstadt (1956) once suggested that the idea of "citizenship" in the development of a societal structure like the Western states of today served to establish a historically new position for individuals in preference to kinship and family status. Within different forms of government, such responsibilities are balanced differently between individual, family and state. For more than a century responsibility for health and healthiness in the Nordic countries has to a great extent been incumbent on the state. At the same time transformations of political ideologies have led to more pressure on individual - and familial - responsibilities. The conference aims at encouraging scholarly discussions highlighting the transformations of health politics in the Nordic countries and the consequences as observed and experienced by people in this context. Topics discussed can revolve around the role of governments in the furthering of transformations - be it regarding patient education, expectations of empowerment of the elderly in elderly care, or negotiations about the right to biological parenthood. It can also be about peoples´ embodied, verbalized and negotiated responses to the changes taking place. Furthermore, any health situation does not only concern patients or other people in need of care or help, but it also includes family-members as care providers, who may be drawn in to this role due to increasing expectations of kinship obligations and responsibilities.
  •  
7.
  • Enevold, Jessica, et al. (författare)
  • En sprucken verklighet. Den ludiska vägen från kris till hälsa i The Biggest Loser
  • 2013
  • Ingår i: Kris och kultur : kulturvetenskapliga perspektiv på kunskap, estetik och historia - kulturvetenskapliga perspektiv på kunskap, estetik och historia. - 9789187199097 ; , s. 129-152
  • Bokkapitel (refereegranskat)abstract
    • Forskare, från Piaget till Huizinga, MacCannell, Turner, Betcher, Suits, Aarseth, Castronova, Boellstorff, Caillois och Sutton-Smith, för att nämna endast några få, har i decennier och med olika disciplinära angreppssätt försökt förstå sig på lek och spel. “Play” – är ett högst tvetydigt begrepp så brett och metaforiskt att det motstår alla försök att inlemma det under en och samma paraplyteori. Play på engelska betyder både leka och spela, medan dessa båda verb på svenska har mer tydligt angivna fält som de konnoterar. ”Play is ambiguous, ” skriver Brian Sutton-Smith, och detta förtjänar att benas upp och förklaras eftersom i vägen för mycket förståelse av fenomen som har med ”play” att göra ligger populärkulturell retorik som favoriserar och ideologiskt färgar uppfattningen av desamma. Det gäller ofta datorspel och olika game/play-former. Vad kan man spela om och vad får man leka med? Populärkulturella mediesatsningar sätter sina gränser långt från traditionella uppfattningar och med god framgång – Big Brother, Robinson, Fear Factor är bara några. En annan, vid första anblicken pennalistisk tv-show med utröstningsmoment, är programmet om gravt feta som tävlar om att gå ned mest i vikt som nu finns i ca 40 länder över hela världen; The Biggest Loser. Detta kapitel tar denna amerikanska game-show som sitt empiriska fält och analyserar begreppet ”play” och dess mångfacetterade betydelser i relation till vad som ofta anses vara spel och leks motsats, nämligen allvar och verklighet. Men, i kontrast till denna antagna dikotomi hävdar t ex spelforskare Jane McGonigal att ”reality is broken”, och att vi behöver spel och lek för att ”fixa den”. Både hierarkiseringen och dikotomiseringen av lek och allvar förkastas därmed. McGonigal talar specifikt om datorspel, men generellt om det livsnödvändiga i att leka och spela och att "spelarna" använder denna kunskap till att göra skillnad i världen. I Biggest Loser finner vi fragment av en ”broken reality”. Att vara gravt överviktig är rent medicinskt ett livshotande tillstånd, ett kristillstånd. Mitt kapitel analyserar hur Biggest Loser använder sig av termerna risk, kris, lek och allvar i vad som initialt kan ses som ett paradoxalt spel och nöjesprogram om hälsa. Play är en fruktbar term för att utforska retoriken och praktiken kring deltagarnas livshotande tillstånd, deras motivation och resultat, tränarnas interaktioner med deltagarna och TV-programmets engagemang med det omgivande amerikanska samhället och ständigt närvarande konsumtionsideologier. Jag använder Sutton-Smiths resonemang kring hur play är något som människor utvecklas i eftersom play i sig själv är en komplex ”developmental form” som kräver lika mycket uppmärksamhet som skillnaden mellan ”play and nonplay”; i kapitlet skriver jag om den ”krishantering” som uppstår och hur krisbegreppet i denna kontext får en särskild betydelse i och med sin “embeddedness” i ”play practices” i pendlingen mellan lek och allvar, praktiskt, metaforiskt och retoriskt.
  •  
8.
  • Fioretos, Ingrid, et al. (författare)
  • Vårdmöten : Kulturanalytiska perspektiv på möten inom vården
  • 2013
  • Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Vårdmötet är inte bara ett möte mellan vårdpersonal och patient. Det är en komplex process där kulturella aspekter, individuella erfarenheter, strukturella förutsättningar och historiska förlopp möts. Den som arbetar inom våren möter tusentals patienter under sitt yrkesliv och många gånger kan mötet ge känslor av förundran, frustration eller till och med irritation. Varför fungerar inte kommunikationen med patienten? I den här boken placerar vi in vårdmötet i en kulturanalytisk förklaringsmodell för att ge svar och verktyg till hur problem kan lösas. I boken utgår vi från empiriska exempel från etnologisk forskning för att diskutera de kulturanalytiska aspekterna av vårdmötet.
  •  
9.
  • Geisler, Ursula, et al. (författare)
  • Med sången in i framtiden. Den tyska ungdomsmusikrörelsen och kris på 1920-30-talen
  • 2013
  • Ingår i: Kris och kultur. Kulturvetenskapliga perspektiv på kunskap, estetik och historia. - Lund : Sekel Bokförlag. - 9789187199097 ; , s. 69-86
  • Bokkapitel (refereegranskat)abstract
    • Bidraget behandlar ungdomsmusikrörelsen i Tyskland under 1920- och 30-talen, och hur denna förhöll sig till begreppet kris. Krisen är av utommusikalisk karaktär; det rör sig om ”ungdomens, kulturens, världsåskådningens och samhällets kris”, inte primärt om musiken i sig. Med idéer hämtade från 1800-talet, som folktanken, lades grunden till musikaliska reformer som gav avtryck i musik- och sångundervisningen i såväl Tyskland som Norden långt in på 1900-talets andra hälft. Ungdomsmusikrörelsen påverkade den musik- och sångpolitiska utvecklingen under 1920-talet, och kännetecknas framför allt av gemenskapstanken, en ledare- och följareprincip samt ett uppmärksammande av naturen. Genom att sammanföra sången med människans bildningsuppgift ansågs mekaniseringen kunna övervinnas, genom att gemenskap förklarades till en ”struktureringsprincip”.
  •  
10.
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 1-10 av 21

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy