| 11. |
- Blomqvist, Per, 1972-, et al.
(författare)
-
Vad behöver eleverna undervisning i för att utveckla sitt skrivande? Förväntningsnormer och didaktiska beslut i svensklärares bedömningssamtal
- 2016
-
Ingår i: Acta Didactica Norge - tidsskrift for fagdidaktisk forsknings- og utviklingsarbeid i Norge. - : University of Oslo Library. - 1504-9922. ; 10:1
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- I studien samtalar tre lärargrupper om elevers skrivande och skrivundervisning i ämnet svenska på gymnasiet. Det teoretiska perspektiv som läggs på dessa samtal är didaktiskt och inriktas på hur lärare formulerar och använder bedömningsinformation om elevers skrivande för beslut om skrivundervisningens innehåll. Resultatet visar att lärares bedömningar av elevers skrivande behandlar fler och delvis andra aspekter av skrivförmåga än vad deras didaktiska beslut sedan omfattar. De kvalitetsuppfattningar och förväntningsnormer som lärarna uttrycker i sina bedömningar av elevers skrivande inriktas huvudsakligen på texters kommunikativa kvaliteter, den stilistiska utformningen och textuppbyggnaden, följt av ämnesinnehåll och källanvändning. De didaktiska beslut som fattas utifrån bedömningen av elevers texter inriktas däremot i stort sett enbart på att eleverna behöver skrivundervisning i att disponera text och att använda källor. Detta gör att överensstämmelsen är låg mellan lärarnas beslut om skrivundervisningens inriktning och deras förväntningar på vad eleverna ska kunna. De didaktiska besluten omfattar i begränsad utsträckning den bedömningsinformation som lärarna själva har formulerat.
|
|
| 12. |
- Broberg, Åsa, et al.
(författare)
-
Introduktion. Om kvinnors yrkesutbildning i samhällshistoriska sammanhang
- 2022
-
Ingår i: Å. Broberg, V. Lindberg & G-B. Wärvik (red). Kunskapstraditioner och yrkeskunnande. Kvinnors yrkesutbildning i historisk belysning.. - : Makadam Förlag. - 9789170613890
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Ambitionen för antologin är att ge en bred bild av framväxten av yrkesutbildningar, framför allt i Sverige, vilka historiskt sett har dominerats av kvinnor. Antologin består av nio artiklar som beskriver grundläggande yrkesutbildningar för kvinnor inom områdena hushåll, textil, omvårdnad och estetik. Ett av kapitlen berör huslig yrkesutbildning inom en specifik finlandssvensk institution, Högvalla seminarium och husmodersskola. Den forskning som finns om kvinnors yrkesutbildning i Sverige domineras av studier av högskolans olika professionsutbildningar, såsom sjuksköterskeutbildningar och folk-/grundskolelärarutbildningar. Kännetecknande för den är disciplinärt bred och återfinns inom till exempel didaktik, ekonomi/ekonomisk historia, kulturvetenskap, modevetenskap och pedagogik. Vad gäller Finland finns det en del studier av den grundläggande yrkesutbildningens framväxt. Dessa studier gäller främst finskspråkiga sammanhang. Dessa studier har utgjort viktiga källor för författarna i den här antologin. Syftet för det inledande kapitlet är att skapa ett sammanhang för antologin genom att belysa dels flickornas andel i tidig yrkesutbildning, dels bredden i det kunnande som – i Sverige – ryms under det breda paraplyet huslig utbildning. Utöver detta ges en kort sammanfattande presentation av vart och ett av de nio artiklarna.
|
|
| 13. |
- Broberg, Åsa, 1971-, et al.
(författare)
-
Kvinnors yrkesutbildning: en osynlig historia
- 2022
-
Ingår i: Å. Broberg, V. Lindberg & G-B. Wärvik (red). Kunskapstraditioner och yrkeskunnande: Kvinnors yrkesutbildning i historisk belysning. - Göteborg : Makadam. - 9789170613890
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Denna artikel handlar om hur utbildningar som historiskt riktades till kvinnor kom att formeras i förhållande till samhällelig utveckling. Den studerade tidsperioden sträcker sig från 1800-talet till efterkrigstidens framväxande välfärdsstat. Översiktligt behandlas tre huvudområden inom kvinnors yrkesutbildning: hushåll, textil och vård. Kapitlet ger en bild av de samhälleliga behov och motiv som utbildning för kvinnor blev en del av. Ett verksamhetsteoretiskt perspektiv synliggör kvinnors tidiga yrkesutbildningar som en viktig del i flera betydande samhällsprocesser, som fattigdomsbekämpning, arbetsmässig differentiering och socialpolitik. Kvinnors yrkesutbildning kan också kopplas till förskjutningar av ansvar för grundläggande behov från individen och kärnfamiljen till samhällsinstitutioner samt för produktion och privatekonomi i relation till samhällsekonomisk utveckling. Trots detta är det ett föga studerat område. Med denna ingång söker kapitlet, mot bakgrund av utredningar och befintlig forskning, föreslå nya utgångspunkter för en yrkesutbildningshistorisk forskning som i större utsträckning inkluderar kvinnors yrkesutbildning.
|
|
| 14. |
|
|
| 15. |
- Christidis, Maria, 1982, et al.
(författare)
-
Lärares samverkan för yrkeskunnande
- 2017
-
Ingår i: Yrkesdidaktikens mångfald. - Stockholm : Lärarförlaget. - 9789188149213 ; , s. 139-154
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 16. |
- Christidis, Maria, 1982-, et al.
(författare)
-
Lärares samverkan för yrkeskunnande : Engl. translation: Teachers’ Cooperation for Vocational Knowing
- 2017. - 1
-
Ingår i: Yrkesdidaktikens mångfald. - Stockholm : Lärarförlaget. - 9789188149213
-
Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Based on a study of curriculum integration in Swedish upper secondary education, at a Health and Social Care Programme (Christidis, 2014), the issue of this chapter is how general subjects can contribute to vocational knowing in the interaction between teachers and students. Inspired by an ethnographic approach, classroom observations, interviews and documents formed the data, and for the analysis concepts from activity theory were used. Main results were that teachers’ and students’ experiences used in teaching focused three actors’ perspectives: those of nurse-assistants’, patients’ and relatives’. These were expressed in subject specific as well as interdisciplinary teaching of general and vocational subjects. Using subject integration made it possible for both teachers and students to explore connections between the subjects. Furthermore, subject integration contributed to one of the main goals of the Health and Social Care Programme: to develop a holistic view of the human being.
|
|
| 17. |
- Christidis, Maria, 1982-
(författare)
-
Ämnesintegrering på vård- och omsorgsprogrammet utifrån ett verksamhetsteoretiskt perspektiv
- 2014
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The study investigated subject integrated teaching and vocational knowledge in one Health and Social Care program. The material was collected ethnographically, during a period of a school semester (5 months), and analysed according to the Activity-Theoretical concepts actions, goals and tools.The results identified five goals for subject integrated teaching: the legitimacy of Swedish as a school subject; a focus on linguistic prescriptivism; the identity of vocational subjects; a predominant medical focus in vocational subjects; and a professional language. Further six recurrent tools were identified: a fictional book; a teacher-prepared hand-out; a teacher-constructed case report; teacher-examples from health care; and linguistic rules. There was a theoretical kind of vocational knowledge with focus on language issues, on medical aspects of care, and on a professional language.In conclusion, subject integrated teaching contributed with more than each of the specific subjects contributed with and simultaneously tensions between goals representing different subjects were found. However, tools were shared between subjects.
|
|
| 18. |
|
|
| 19. |
- Eriksson, Inger, et al.
(författare)
-
Matematikundervisningens innehåll : Avrapportering av ett kollaborativt forskningsprojekt om att utveckla redskap och innehåll i arbetet med att realisera ”strävansmålen” i matematik
- 2007
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Forskningsprojektet Matematikundervisningens innehåll byggdes upp som ett kollaborativt projekt där forskare och lärare arbetade med att analysera innehållet i strävansmålen (mål att sträva mot) i kursplanen för matematik. Ett syfte var att forskare och lärare i samverkan skulle utveckla kunskaper om de förmågor som eleverna förväntas utveckla i matematik.Det kollaborativa arbetet mellan lärarna och forskarna startade höstterminen 2004 och pågick under två läsår. Projektet genomfördes under det första året tillsammans med åtta lärare från fyra Farstaskolor i år 1-6. Det andra projektåret deltog sex lärare från tre Farstaskolor – år 7-9.Under det första projektåret handlade det matematiska innehållet om mätning av volym och under det andra ekvationer. Centralt för projektet var frågan om vad det är man kan när man är kunnig (innehållsanalys) och i vilket sammanhang detta kunnande efterfrågas. För att organisera en undervisning där strävansmålen kan realiseras arbetade lärarna och forskarna tillsammans med att genomföra innehållsanalyser och konstruera sådana uppgifter som gör det möjligt för eleverna att utforska kunskapsinnehållet.
|
|
| 20. |
|
|
