| 1. |
- Neander, Kerstin, et al.
(author)
-
Bridging the gap - the co-creation of a therapeutic process : reflections by parents and professionals on their shared experiences of early childhood interventions
- 2008
-
In: Qualitative Social Work. - London : Sage. - 1473-3250 .- 1741-3117. ; 7:3, s. 289-309
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- The aim of this study was to explore parents' and therapists' experiences of treatment processes in early childhood interventions. The parents and their therapists reflected on their experiences in joint interviews. The interpretation led to the crystallization of five central themes. The starting point was marked by 'parents' fear versus professional(s') confidence'. This formed the background against which both parties aimed at 'making sense of the situation'. The subsequent therapeutic process was characterized by the parents' and the professionals' 'striving for reciprocal responsiveness' and it led to the 'alteration of inner images'. Finally the two parties made a 'retrospective reflection on the nature of the relation'. Together these themes constitute the co-creation of a therapeutic process by bridging a gap that is created by fear, by power differentials and by differences in familiarity with the context. The parents shoulder responsibility for creating a cooperative relationship, and this is facilitated if they meet a 'normal, friendly and knowledgeable therapist who is capable of admitting that he/she may be wrong'.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Gustafsson, Mikael, 1965-
(author)
-
ArbetsDax – för psykiskt funktionshindrade : Talet om klienter, samordnare och samverkan i en verksamhet för arbetslivsinriktad rehabilitering
- 2009
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Efter den rikspolitiska psykiatrireformen i mitten av 1990-talet inrättades runt om i Sverige rehabiliteringsverksamheter för psykiskt funktionshindrade människor. Det ansågs då viktigt att utveckla samverkan mellan berörda myndigheter och andra organisationer för att de psykiskt funktionshindrade inte skulle hamna ”mellan stolarna”. I Eskilstuna inrättades en arbetslivsinriktad interorganisatorisk rehabiliteringsverksamhet kallad ArbetsDax, med en ny yrkesgrupp av professionella på operativ nivå som kallades samordnare.Syftet med rapporten är att utifrån olika empiriska material bidra till förståelsen av verksamhetens diskursiva karaktär, det vill säga språkbrukets betydelse inom verksamheten, och till förståelsen av samordnarens yrkesroll. Det förstnämnda är intressant utifrån antagandet att språkbruket har en central roll i verksamheten. Det sistnämnda är intressant utifrån antagandet att ArbetsDax samordnare kan bidra med något kvalitativt/kvantitativt annorlunda än yrkesgrupper på de rena myndigheter, främst försäkringskassan och arbetsförmedlingen, som ArbetsDax samverkar med.Verksamhetens diskursiva karaktär framstår i analysen av verksamhetsdokument, intervjuer och observationer som ett komplext konsensusarbete med särskilt fokus på klienter, samordnare och samverkan. Klienten framställs som en kluven identitet: å ena sidan som en aktiv individ med den ”rätta” viljan enligt arbetslinjen, å andra sidan som en passiviserad individ med en begränsad förmåga p.g.a. psykiska funktionshinder. Samordnaren framställs som en komplex och gränsöverskridande profession som ska utföra ett konsensusarbete med klienterna, exempelvis i form av ett motivationsarbete för att transformera betalningsmaktens tvång över klienten (i huvudsak från försäkringskassans sida) till klientens ”fria” vilja. Samordnaren har också att sträva efter konsensus i relation till andra myndigheters representanter och de arbetsgivare som klienterna ska arbetsträna hos. Samverkan framställs i form av direktiv för och problematiseringar av rehabiliteringsverksamheten. Detta sker bland annat med hjälp av intertextuella legitimitetsreferenser i policydokument för verksamheten, samt med hjälp av den centrala metaforen rehabiliteringskedjan som ordnar de samverkande myndigheterna i förhållande till klienternas ”rehabiliteringskarriär”. Stort fokus finns på språkliga skillnader mellan organisationerna, med strävan efter konsensus genom att på mer eller mindre subtila vis försöka mildra åtskillnaden. I analysen framstår ändå försäkringskassan som ”blåslampa”, arbetsförmedlingen som ”bromskloss” och kommunen som ”försvarare” av verksamheten.Samordnarens professionskaraktär analyseras genom jämförelser med två teorier: dels Roine Johanssons teori om strukturella dimensioner för gräsrotsbyråkrater inom rena myndigheter som försäkringskassan och arbetsförmedlingen, och dels Mats Börjesson & Eva Palmblads samt Annette Carstens teori om den nutida välfärdsarbetarens språkliga praktik. Analysen visar att samordnaren framstår som en gräsrotsbyråkratisk profession med tämligen stort handlingsutrymme, men därutöver som en gränsöverskridande ”hybridprofession” vars insats till stor del består i ett konsensusarbete i relation till klienter, samverkande organisationsrepresentanter, arbetsgivare hos vilka klienterna arbetstränar, samt i relation till betalningsmakten (i första hand försäkringskassan).I rapportens senare del fördjupas diskussionen om samordnaren som en profession som inte endast fokuserar på klientens förmåga och vilja, utan även på dennes spontana lust. Samtidigt framstår ArbetsDax som ett försök att utveckla välfärdsarbetets organisation i riktning bort från forna tiders omyndigförklarande socialpolitik, bland annat genom att skapa den nya professionen samordnare.
|
|
| 4. |
- Sundbom, Lars, et al.
(author)
-
Högskoleutbildades inträde på arbetsmarknaden : En studie av hur de högskoleutbildades etableringsprocess kan mätas och beskrivas
- 2010
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Allt fler ungdomar studerar vid högskola innan de går ut i arbetslivet. För många sker utträdet på arbetsmarknaden utan större problem, men detta gäller inte alla.I denna rapport betonas vikten av kunskap om villkoren och förutsättningarna för dem som går ut på arbetsmarknaden efter högskolestudier. En utförlig diskussion förs om de begränsningar och möjligheter som finns att med registerdataanalysen som metod få fram sådan kunskap.I jämförelse med andra länder har Sverige mycket goda förutsättningar att utnyttja registerdata för forsknings- och utredningsarbete. Och när det gäller etableringen på arbetsmarknaden kan befintliga registerdata användas för att belysa både strukturella och individbaserade aspekter.Metodutveckling och fördjupade studier på detta område kan leda fram till mer nyanserade sätt att mäta och beskriva etableringsprocessen. Och ytterst kanske till en säkrare kunskap om hur det går för de studenter som lämnat högskolan, vilket bör vara av värde för många intressenter – alltifrån presumtiva och aktiva högskolestuderande till utbildningsanordnare inom högskolesektorn samt olika myndigheter, organisationer och företag.
|
|
| 5. |
- Webb, Louisa, et al.
(author)
-
Healthy bodies : construction of the body and health in physical education
- 2008
-
In: Sport, Education and Society. - London : Routledge. - 1357-3322 .- 1470-1243. ; 13:4, s. 353-372
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- In physical education, bodies are not only moved but made. There are perceived expectations for bodies in physical education to be ‘healthy bodies’*for teachers to be ‘appropriate’ physical, fit, healthy and skilful ‘role models’ and for students to display a slim body that is equated with fitness and health. In teachers’ monitoring of students with the intention of regulating health behaviour, however, the surveillance of students’ bodies and associated assumptions about health practices are implicated in the (re)production of the ‘cult of the body’. In this paper, we consider issues of embodiment and power in a subject area where the visual and active body is central and we use data from Australian and Swedish schools to analyse the discourses of health and embodiment in physical education. In both Swedish and Australian physical education there were discourses related to a fit healthy body and an at risk healthy body. These discourses also acted through a range of techniques of power, particularly regulation and normalisation.
|
|
| 6. |
- Öhman, Marie, et al.
(author)
-
Feel good—be good : subject content and governing processes in physical education
- 2008
-
In: Physical Education and Sport Pedagogy. - Abingdon, Oxfordshire : Routledge. - 1740-8989 .- 1742-5786. ; 13:4, s. 365-379
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Background: In this paper a study of both subject content and governing processes in Swedish physical education is presented. The reason why an analysis of both content and processes is of special interest is that it makes it possible to understand the encounter between the institutional level and the practice of education.Purpose: The purpose of the paper is threefold: (1) to analyse the subject content in physical education through identifying discourses embedded in its practice; (2) to illustrate how the subject content is created/re-created in physical education practice through various governing processes; and (3) to discuss how governing processes also become content through thesocialization of students in terms of becoming a certain type of social citizen.Research design and data collection: The empirical material used is collected in connection with a national evaluation of physical education in Sweden, commissioned by the Swedish Government and the Swedish National Agency for Education. This paper uses local curriculum documents from 72 schools and 15 video-recorded physical education lessons from five schools. A starting point for the methodological framework is discourse theory and the governing perspective developed by Michel Foucault (1978/1991, 1980, 1982/2002). The governing perspective is used as a methodological tool, and we work with two overarching analysis themes: one oriented towards what pupils are governed, in terms of discourses embedded in physical education, and the other how the identified discourses are created/re-created in the practice of physical education. We also use the methodological framework as a tool to discuss how the governing processes also become content—a content of socialization.Findings: The results show that physical exertion and active participation are the main threads that run though the analysed material. In connection with physical exertion and active participation, pupils are also encouraged to cooperate with others and to compete. The content of socialization is primarily directed towards different components of willingness, for example a will to do one’s best and a will to try, where the pupils are expected to be participatory, take responsibility and govern their own actions in the direction of that which is most reasonable.Conclusions: A clear message is communicated in physical education in Sweden—be active and work up a sweat. This is also concerned with fostering good character, i.e. creating correct attitudes and approaches through physical activity—be an active and willing person. Physical education is consequently a place where both political volition and the creation of today’s citizens are staged. It is thus not only physical exertion—the physiological effects of exercise and involvement in sports and physical education—that is in the foreground of the activities we study in physical education. It is also about becoming a certain type of social citizen.
|
|
| 7. |
- Edvardsson, Bo, 1944-
(author)
-
Normala sexuella beteenden hos barn
- 2011
-
Other publication (other academic/artistic)abstract
- En mycket summarisk forskningsorienterad framställning ges kring frågan om barns normala sexuella beteenden, vilka är viktiga att känna till vid t.ex. utredning av anmälningar av misstankar om sexuella övergrepp.
|
|
| 8. |
-
Välfärdspolitik i praktiken : om perspektiv och metoder i forskning
- 2007
-
Editorial collection (pop. science, debate, etc.)abstract
- Förändringar av människors villkor i samhället kräver nya sätt att forska. I den här antologin presenteras olika redskap för kvalitativ forskning om välfärd. I antologin utgår forskarna från redan välkända traditioner inom samhällsvetenskaplig forskning, men argumenterar inte bara för etablerade forskningsmetoder och teoretiska perspektiv inom välfärdsforskningen utan också för nya. Antologin har arbetats fram inom ramen för Nordiska Sommaruniversitetet och därmed influerats av olika forskningstraditioner som förekommer vid universitet och högskolor i Norden. Nya forskningsmetoder där människornas egna utsagor och upplevelser tillvaratas kan tolkas utifrån redan etablerade teoretiska perspektiv som fenomenologi, hermeneutik och interaktionism. De forskningsansatser som presenteras möjliggör att människor även själva är med och formulerar bilden av sina livsvillkor. I antologin visas hur forskning med dessa ansatser kan ske tillsammans med människor i olika åldrar och livssituationer. I antologin visas också att komparativa ansatser kan öppna för nya insikter om olika dimensioner i välfärdsystemet som en kulturell praktik.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
