| 1. |
- Edlund, Johanna, 1983-, et al.
(författare)
-
Improvement Districts i Sverige? : internationella erfarenheter av ett verktyg för hållbar utveckling
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Business Improvement Districts (BID) finns idag i olika former på flera internationella fastighetsmarknader. Ett BID omfattar ett väl avgränsat område i en stad inom vilket en hållbar samverkan mellan fastigheter, handel, boende och en kommun är formaliserad. Syftet är att utveckla områdets affärsmöjligheter eller områdets attraktivitet i en vidare bemärkelse. Med ett BID kan en kommun stärka marknadens effektivitet genom att begränsa incitamenten till ”snålskjutsbeteende” bland fastighetsägare, handlare eller andra aktörer. Ett BID reducerar därmed t.ex. behovet för fastighetsägare att ta över närliggande fastigheter i området för att möjliggöra förnyelse. Mångfalden på stadens fastighetsmarknad kan således bevaras. Denna rapport är en utvidgad version av projektets första rapport ” BIDs i Sverige Internationella erfarenheter av ´Business Improvement Districts´” (Edlund & Westin, 2009). Här utvecklas främst de delar som handlar om internationella erfarenheter samt i viss mån även slutsatser och sammanfattande diskussioner. Detta har varit möjligt eftersom projektet genomförde en konferens med internationella forskare och praktiker hösten 2009. Rapporten kan därmed presentera fler analyser och diskussioner om BID. Bland annat diskuteras internationella motiv, lagstiftning, positiva och negativa erfarenheter av BID. Här diskuteras även något hur BID skulle kunna utformas i Sverige. Inom nuvarande lagstiftning, PBL och Anläggningslagen, är det inte uppenbart möjligt att införa en sådan tidsbegränsad samverkan mellan flera fastigheter (varav några kan ha motsatt sig samverkan). Rapporten indikerar även vilka förändringar som kan krävas i svensk lagstiftning för att BID ska bli en möjlig policyåtgärd för kommuner i Sverige.
|
|
| 2. |
- Eriksson, Martin, 1975-, et al.
(författare)
-
Regional Policy as Interaction between National Institutions and Regional Science : The Nordic Growth Centre Policies, 1965-1980
- 2013
-
Ingår i: Scandinavian Journal of History. - : Taylor & Francis Group. - 0346-8755 .- 1502-7716. ; 38:3, s. 367-386
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- As a reaction to emerging regional imbalances, discussions regarding growth centre policy began in the Nordic countries during the latter part of the 1960s. At this time, a working group within EFTA provided a policy option based on international theories from urban and agglomeration economics. Within the actual growth centre policies in Norway, Sweden and Finland, central elements from the EFTA concept related to the scale of the centres were however not adopted. Instead, growth centres were located to places which had a smaller population than the 30 000 inhabitants recommended by the EFTA concept. This outcome was related to the fact that the EFTA concept was adapted to the existing regional policy institutions. As these institutions were egalitarian and redistributive in character, the Nordic growth centre policies favoured a more dispersed settlement structure than suggested by the EFTA concept.
|
|
| 3. |
- Kjellberg, Jeanette, et al.
(författare)
-
Media påverkar pendling och pendling påverkar media : Mentala kartor och rörlighet på arbetsmarknaden
- 2010. - 1
-
Ingår i: Rörlighet, pendling och regionförstoring för bättre kompetensförsörjning, sysselsättning och hållbar tillväxt. - Stockholm : Vinnova. - 9789186517052 ; , s. 30-35
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Projektet MEMOREG har analyserat hur media påverkar och påverkas av människors rörlighet. Det har gjorts genom att på olika sätt utreda medias påverkan på individers mentala kartor. Studien fokuserar på medias struktur inom den arbetsmarknadsregion som kan komma att utvecklas mellan Umeå och Örnsköldsvik, när Botniabanan invigs. Mer specifikt studeras hur länsgränsen mellan Västerbotten och Västernorrland, som en mental barriär för flöden i regionen, påverkar individernas mentala kartor.
|
|
| 4. |
- Westin, Lars, Professor, 1953-
(författare)
-
Befolkningsrekord i länet?
- 2013
-
Ingår i: Västerbottens-Kuriren. - Umeå : Stiftelsen VK Press. - 1104-0246. ; , s. 6-
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 5. |
- Westin, Lars, Professor, 1953-
(författare)
-
Fortsatt färre norrlänningar
- 2012
-
Ingår i: Västerbottens-Kuriren. - Umeå : Stiftelsen VK Press. - 1104-0246. ; , s. 4-
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 6. |
- Westin, Lars, Professor, 1953-
(författare)
-
Hållbar regional utveckling i Västerbotten : En sammanfattning av resultat från ACANALYS
- 2011. - 1
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Befolkningstillväxten i Västerbotten har under en längre tid legat under utvecklingen i Sverige som helhet. Dessvärre har befolkningsutvecklingen i övriga tre Norrlandslän varit ännu svagare. Det är ytterst ett tecken på att Norrland förlorat attraktivitet relativt konkurrerande regioner. Samtidigt är det svårt att hävda att boende i Norrland tär på de globala eller lokala ekosystemen i sådan omfattning att det finns starka ekologiska skäl för att minska befolkningen i regionen. Västerbottens och Norrlands svaga utveckling är i stället en konsekvens av att regionen inte är tillräckligt attraktiv som lokalisering för olika lättrörliga, flyttbara (mobila) tillgångar och att de värden som skapas, inte i tillräckligt hög grad bygger tillgångar i regionen. Istället minskar eller utvecklas centrala tillgångar i regionen svagt. Den övergripande utvecklingen visar tydliga tecken på att inte vara långsiktigt hållbar. Samtidigt finns i Västerbotten, som i alla regionala förlopp, krafter som verkar för att stärka regionen, som strävar efter att föra regionen in i en hållbar utvecklingsbana. Syftet med denna rapport är mot den bakgrunden;Att tydliggöra vad vi avser med hållbar regional utveckling. En hållbar utveckling är kopplad till utvecklingen av en regions tillgångar i dess vidaste bemärkelse samt frågan om hur dessa tillgångar utnyttjas för att producera varor och tjänster, även det i begreppens vidaste innebörd. Men för en öppen region krävs att ytterligare en distinktion görs i förhållande till äganderätten över de regionala tillgångarna. Den regionalapolitiska ledningens mål blir i den öppna regionen att åstadkomma en så hög välfärd som möjligt för befolkningen i regionen genom att utveckla regionbefolkningens tillgångar inom ramen för så starka och mångsidiga lokala och globala ekosystem som möjligt.Att inventera Västerbottens tillgångar för att i möjligaste mån bestämma storleken på dessa och ställa de i relation till det värdeskapande som kommer regionens medborgare till del. Frågan om vilka tillgångar regionens befolkning har äganderätt över är i det sammanhanget återigen avgörande. Det är en kritisk skillnad mellan tillgångar som regionens befolkning äger och regionala tillgångar som ägs avandra.Att ge en historisk tillbakablick över hur tillgångar och produktion påverkat lokalisering och utveckling i Västerbotten. Det innebär attfrågan om den historiska utvecklingen varit hållbar eller inte även kan diskuteras.Att diskutera vad en analys av hållbar utveckling och tillgångar enligt ovanstående punkter innebär för den utvecklingspolitik som förts i Västerbotten hittills samt hur en politik med inriktning mot en framtida hållbar utveckling skulle kunna formuleras. Frågor som vi därmed berör är: Vad innebär hållbar utveckling i ett regionalt och globalt perspektiv? Har Västerbotten utvecklats på ett hållbart sätt? Vilka är Västerbottens tillgångar? Vad har skapats av dessa tillgångar samt inte minst viktigt, vilka har fått och får del av tillgångarna? Hur har tillgångar utnyttjats för att skapa värden? Vilka faktorer har varit viktiga för ett framgångsrikt värdeskapande? Vilka former av explicit och implicit utvecklingspolitik har förts från regionala och utomregionala företrädare?Vilka effekter har sådan politik haft? Hur stämmer de erfarenheter Västerbotten gjort med internationella erfarenheter av regional utvecklingspolitik? Hur skulle en framtida politik för hållbar regional utveckling kunna formuleras? Hur kan exemplet Västerbotten bidra till den nationella och internationella teoriutvecklingen när det gäller regional utveckling?
|
|
| 7. |
- Westin, Lars, 1953-, et al.
(författare)
-
Joint facilities and the creation of social capital in the Swedish countryside
- 2011. - 1
-
Ingår i: Social capital and development trends in rural areas. - Kyoto : MARG, Graduate School of Urban Management, Kyoto University, Japan. - 9784907830076 ; , s. 71-89
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- In this paper we suggest that joint facilities are an important but often neglected part in the process of creating local social capital in the Swedish countryside. Generally, countryside households are property owners and thus also engaged in some management association for joint facilities. To some extent, the associations hence have a similar function as a very small municipality although with only one or a narrow set of tasks. The possibility to negotiate in case of conflicting interest is more limited, a fact that is often a source of "irritation" in the associations. Instead the social control of utilisation, the possibility for close interaction, and the simplicity in information sharing give the small unit an advantage compared with a municipality. In this respect, the associations has more resemblances to ordinary private self-managed clubs or cooperatives, even if membership is not personal but linked with entry and exit from a specific set of propety market.We observe that management of such facilities is a part of a learning process related to institutional culture, conflict resolution, and a common management for creation of built assets. The associations create and maintain tangible but equally important asset in the form of social capital. The associations for management of joint facilities may thus be part of of a policy for wealth creation and diversity in tjhe provision of local public andclub goods in the countryside.We also observe that when social capital in esrtimations of local growth is instrumentalised by memberships in choirs, sport associations, local folklore societies etc., it may be the case that membership in joint facilities, often an omitted variable, play an equally important role for the local growth through their role as arenas for collective action, learmning and conflict resolution.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Westin, Lars, Professor, 1953-, et al.
(författare)
-
Joint Facilities, Improvement districts, Local clubs, and Commons: Towards a Taxonomy of Institutionalised Social Capital
- 2012
-
Ingår i: Social Capital and Development Trends in Rural Areas Vol. 7. - Kyoto : Kyoto University. - 9784907830083 ; , s. 11-23
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Associations for management of geographically extended joint assets (such as road networks, water systems, eco-systems, golf courts, harbours, common house properties, etc.) may both be seen as producers of club goods and institutionalised structures of social capital. In this paper we discuss classes of such organisations and their attributes. We also observe the uneven spatial distribution of a set of such associations in Sweden. In this respect we identify patterns of management cultures dependent on place, traditions, municipality size, and population density. For example, rural municipalities present a higher representation of joint facilities compared to urban areas. In order to allow for further examination and understanding of such differences we develop a taxonomy of organisations for joint management and their attributes. Key issues in our taxonomy are the character of the managed asset, length of commitment, level of voluntarism, involvement of the municipality, localisation, etc. Club theory and the well-known contributions by Nobel Laureates Ostrom and Williamson suggest that structures characterised by high transaction costs may not always offer market solutions for a set of actors. On the other hand, municipalities and other public bodies neither have the possibility to provide such a degree of variety that they may meet spatially individualised demand. Generally, this implies that municipalities favour mergers of small actors into larger organisations when goods are provided, a development not always advantageous for the supply within an individual locality. Given this, various -forms of joint asset management based on relations and partnerships with involvement of both private and public actors may offer a more effective and varied management and decision structure for resource allocation. Such institutional frameworks may reduce transaction costs and risk premiums, while possibilities for adaptive action still are secured. Hence, we here argue that a palette of instruments is called for in order to satisfy various needs for management of joint assets in a local property market. Due to our interest for joint management, the current organisations for joint management in the Swedish property market such as joint facilities, and Town Centre Management organisation are examined further. Besides acting as management organisations, they may also have key positions as instruments for creation of local social capital which in turn may enhance the possibility for local cooperation and development of a community. While we outline our taxonomy, we argue that those instruments may be viewed as local clubs. We also observe that "Business Improvement Districts" (BID) should be included in the taxonomy. This concept has so far not been introduced in Sweden. Internationally, BIDs have been used to encourage property owners to participate in the development of i.e. city centres. Previously, we have argued for an introduction of improvement districts in Sweden, here we also observe that this management concept may be transmitted into rural areas, where property owners need to cooperate but may lack appropriate institutional tools. In the absence of suitable institutions, close down of activities or failures in establishment of new enterprises are likely outcomes for both property developers and businesses. The paper is outlined as follows. In section two we give some preliminary theoretical considerations in relation to social capital, clubs, and local development. This gives some preliminaries to the taxonomy presented in section three. One attribute of our taxonomy is location. In section four we thus illustrate with Swedish data how the distribution of associations may vary over locations. Finally, we in section five conclude and summaries our presentation.
|
|
| 10. |
|
|
