| 1. |
- Andersson, Ulrika, 1977
(author)
-
2003 års publicistiska bokslut, del 2. Sportens olika sidor: männens och de manliga sporternas revir
- 2004
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Männen dominerar sportens sidor, det visar en innehållsstudie av tre lokala morgontidningars sportrapportering från 2003. Fotboll och ishockey upptar en en majoritet av materialet i de tre tidningarna Piteå-tidningen, Västerbottens-kuriren och Östgöta Correspondenten. I de fall kvinnliga sporter uppmärksammas, är det oftast de manliga tränarna som intervjuas i artiklarna. Innehållsanalys genomförd i forskningsprojektet Publicistiska bokslut.
|
|
| 2. |
- Andersson, Ulrika, 1977
(author)
-
Fokus på unga vuxna. Sociala förändringar och växande medieutbud skapar nya medievanor bland unga
- 2007
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Nya medieformer och förändringar i den sociala situationen har banat väg för stora förändringar i unga vuxnas medievanor. Tidningsprenumerationen som i tidigare generationer varit mer av en självklarhet, väljs idag bort att unga vuxna tillförmån för andra medieformer. Internet och gratistidningar har tagit allt mer av traditionella dagstidningars plats, likaså lockar kommersiella tv- och radiokanaler fler unga tittare/lyssnare än public service-kanalerna. Individuella behov, livssituation och intressen styr våra medieval och förklarar också skillnaderna mellan yngre och äldre medieanvändare
|
|
| 3. |
- Andersson, Ulrika, 1977
(author)
-
Forskningsrapportering i svensk press - en pilotstudie
- 2015
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Hur ser egentligen den svenska medierapporteringen av forskning ut? I en pilotstudie har Vetenskap & Allmänhet, VA, tillsammans med SOM-institutet vid Göteborgs universitet undersökt hur svenska tryckta medier rapporterar om forskning. Pilotstudien är en del av den större studien Fusk och förtroende – en studie av medierapportering om forskningsfusk och förtroendet för forskning (VA-rapport 2014:3).
|
|
| 4. |
- Andersson, Ulrika, 1977
(author)
-
Från fullformat till tabloid: formatets betydelse för nyhetsjournalistiken
- 2013
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Spelar en tidnings format egentligen någon roll för hur dess nyhetsinnehåll ser ut? Med utgångspunkt i det tidiga 2000-talets stora formatövergång har analysen fokuserat på huruvida tabloidformatet i sig kräver en annan form av nyhetsjournalistik i jämförelse med det större fullformatet. Genom att utgå från tre av tabloidiseringsbegreppets dimensioner – form, bredd och perspektiv – har studien granskat huruvida det har skett en tabloidisering av nyhetsjournalistiken som en direkt konsekvens av bytet från fullformat till tabloid. Analysen har baserats på innehållsliga förändringar i fem tidningar som under perioden 2001-2007 har bytt från fullformat till tabloidformat. De år som varit aktuella för innehållsanalysen är 1990, 2000 samt 2010. För att kunna särskilja vilka förändringar som är att karakterisera som formatberoende respektive vilka förändringar som kan sägas vara branschgemensamma har studien även omfattat en morgontidning och en kvällstidning som inte har bytt format under den aktuella perioden. Det material som har analyserats utgår från det mer renodlade nyhetsinnehåll som presenteras under vinjetter såsom lokala nyheter, inrikesnyheter samt utrikesnyheter. En central slutsats är att det definitivt har skett en viss grad av tabloidisering av de undersökta tidningarna: 1) att antalet nyhetsartiklar i sig såväl som det totala utrymme som ägnas åt traditionell nyhetsrapportering har minskat i tidningarna; 2) det skrivna ordet har blivit utsatt för betydligt större konkurrens i takt med att antalet illustrationer har blivit både fler och större; 3) det har skett en reell minskning av mängden nyheter som fokuserar på politik och samhällsplanering, men denna förändring har dock inte lett till en motsvarande ökning av andelen nyheter med fokus på underhållning och livsstil - däremot syns en tydlig ökning av andelen nyheter om olyckor och brott, en rapportering som i allt högre utsträckning innehåller mer sensationsbetonade inslag; 4) det har skett en gradvis ökning av andelen nyhetsartiklar som tar sin utgångspunkt i den privata sfären. Givet de kriterier som vanligen brukar anges som kännetecken för en tabloidiseringsprocess har de studerade tidningarna till viss del således förändrats i en mer tabloidiserad riktning sett till deras nyhetsinnehåll. De flesta av dessa förändringar har emellertid ingen direkt koppling till själva formatövergången. Tvärtom tycks de snarare vara kopplade till generella förändringar i branschen som helhet. De tabloidiseringstendenser som varit skönjbara i studien bör därför snarast ses som konsekvenser av den generella branschvisdomen än som en konsekvens av formatbytet som sådant. Rent konkret innebär det att dessa innehållsliga och layoutmässiga förändringar i första hand styrs av de ideal och normer som råden inom branschen i form av ett slags kulturell visdom som inte alltid är synbar, men som mer eller mindre omedvetet sätter gränserna för vad som är görbart på de enskilda tidningarna.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Andersson, Ulrika, 1977
(author)
-
Fusk och förtroende - Om mediers forskningsrapportering och förtroendet för forskning
- 2014
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Studien belyser frågan om hur mediers rapportering om forskning och forskningsfusk påverkar människors förtroende för forskning. Med utgångspunkt i en kvantitativ innehållsanalys av svenska nyhetsmediersrapportering om forskning och forskningsfusk 2002-2013 görs jämförelser med svenska folkets förtroende för forskning, mätt genom den nationella SOM-undersökningen 2002-2013, för att på så sätt klargöra i vilken mån medierapporteringen har haft effekt på allmänhetens förtroende.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Andersson, Ulrika, 1977, et al.
(author)
-
I gratistidningsland
- 2005
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Kartläggning av den svenska gratistidningsmarknaden, med avseende på tidningstyper, tidningsinnehåll och läsning av gratistidningar.
|
|
| 9. |
- Andersson, Ulrika, 1977
(author)
-
Journalist '18. Huvudresultat från den svenska journalistundersökningen
- 2023
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Rapporten redogör för huvudresultaten från undersökningen Journalist ’18, den sjunde nationella journalistundersökningen som sedan 1989 har genomförts vid JMG, Göteborgs universitet. Undersökningen genomfördes som en webbenkät och skickades till slumpmässigt urvalda medlemmar i det svenska Journalistförbundet (SJF). Studien omfattar bland annat frågor om arbetsvillkor, arbetsmiljö, arbetsmetoder och yrkesideal.
|
|
| 10. |
- Andersson, Ulrika, 1977
(author)
-
Journalister och deras läsare. En studie av tidningsjournalisters syn på läsare och läsarundersökningar
- 2005
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Svenska tidningsjournalister ställer sig förhållandevis positiva till användningen av läsarundersökningar, men upplever att resultaten av dessa sällan leder till några förändringar i det dagliga redaktionella arbetet. En majoritet av journalisterna uppger också att de sällan eller aldrig på eget initiativ tar kontakt med läsare för att få respons på sitt och tidningens arbete. Studien genomfördes våren 2005 och inkluderar de tio morgontidningarna Göteborgs-Posten, Sydsvenskan, Svenska dagbladet, Länstidningen Östersund, Östersunds Posten, Blekingen läns tidning, Sydöstran, Helsingborgs dagblad, Hallands Nyheter, Motala tidning
|
|
